Tannu Tuvas historia, inklusive dess valutahistorik

Detta lilla område ligger i Asien. Det gränsar till Mongoliet och är numera en del av Ryssland. Cirka 370.000 människor bor här. Flertalet är tuvaner, men nästan en tredjedel är ryssar.

Området styrdes av mongoler ända från 1200 talet fram till 1757. Då tog Kina över makten. Kineserna behöll kontrollen till 1911 (då ju Kina drabbades av ett inre kaos). Några år av maktvakuum och kaos följde (förutom kaoset i Kina så pågick ju också ett världskrig och ganska snart också ett inbördeskrig i Ryssland).

År 1917 blev Tannu Tuva självständigt. En konsekvens av den ryska revolutionen. När bolsjevikerna tagit kontroll över Ryssland tillsatte de dock ett bolsjevikiskt styre i Tannu Tuva. Det skedde den 14 aug 1921. Landet blev en satellitstat till Sovjet, precis på samma sätt som länderna i Östeuropa.

Sin ändock relativa självständighet lyckades de behålla till 13 okt 1944. Sedan ville ryssarna ha bättre kontroll över området. Tannu Tuva blev alltså en del av Sovjet.

Även under den period som landet var en satellitstat så användes den sovjetiska valutan.  Men parallellt med denna fanns den egna valutan aksha. Akshan kallades också lan. En lan var detsamma som 100 kopek.

De första egna sedlarna gavs ut från 1924. Valörerna var 1, 3, 5 och 10 lan (P1-P4). Samtliga var overprints på tidigare utgivna ryska sedlar.

1933 kom nästa utgåva sedlar. Även de var overprints på tidigare utgivna ryska, eller mer korrekt sovjetiska. Nu valde man att kalla valörerna rubel resp chervonetza (dvs man använde de ryska valutanamnen). Valörerna var 3 och 5 rubel, 1 och 2 chervonetza samt 1 guldrubel (P5-P9). De var overprints på sovjetiska sedlar utgivna från 1925-28.

1935 gav republiken ut en serie sedlar med namn aksha. Valörer 1, 3, 5, 10 och 25 aksha (P10-P14). År 1940 kom landets sista utgåva sedlar. Valörer 1, 3, 5, 10 och 25 aksha (P15-P19).

Tillbaka till Rysslands startsida:

Vill du köpa något av det ovanstående, kontakta mig på traderan@comhem.se