På 1800 talet dominerades Kina av västerländska krafter. De delade till och med in området i olika intressesfärer.  De kinesiska ledarna, Manchudynastin, blev allt mer svaga. Missnöjet grodde hos det kinesiska folket.

1912 störtades dynastin i en revolution. Nationalistpartiet (kuomintang) tog över makten.

Kinas valutahistoria från 1911

Olika valutasystem och valutor

I Kina under första halvan av 1900 talen så användes både olika sorters Dollars (både kinesiska och utländska) och den inhemska valutan Taels.

Dollarn

Dollarn hade förstås cent som delenhet (1 dollar = 100 cent), men i Kina fanns även delenheter i form av bland annat:

Läs mer om delenheterna lite längre ner.
De vanligaste typerna av Dollars var (utan någon rangordning):

Som synes (på namnen) var två av dessa inhemska (dvs kinesiska) dollar, de övriga utländska. Den första kinesiska dollarn myntades i Guangzhou i södra Kina år 1890 (dragon dollar). Den inhemska dollarn kallades ofta för Yuan.

Även de nedanstående valutorna benämndes Dollar:

Vi känner igen många av valutorna från andra sidor på denna webbplats. Observera att olika typer av dollar inte var värda lika mycket. Mängder av olika banker och andra gav ut kinesiska dollar - alla värda olika mycket. Mycket mera om vilka i Kina som gav ut dollar (och tael) kan du läsa om längre ner på denna sida.

Delenheter i form av silvermynt fanns till dollarn. Enheterna var oftast 10 cent (= 1 chiao), 20 cent eller 50 cent.

Utöver det fanns så kallade cash coins, som bestod av ca 50 % koppar och ca 40 % zink. Mässingmynt alltså. Dessa mynt varierade i värde gentemot silvermynten.

I teorin var 1 dollar värd 1000 cash coins. Nu var det dock inte riktigt så enkelt. Värdet på koppar, silver och de dollar som gavs ut var inte oomtvistat. Ofta var det en så kallad förhandlingsfråga mellan ägarna av mynten, och ägarna av produkten som skulle säljas, om hur mycket mynten var värda - egentligen.

Det fanns också en enhet som hette copper. 1 copper var värd 10 cash coins. I teorin. Även det varierade - mellan kanske 7-12 cash coins.

Både cash coins och copper tillhörde dock valutasystemet tael, som jag ska berätta om nu.
 
Tael

Inom valutasystemet taels fanns det - håll i er nu - minst 170 kanske uppemot 200  självständiga valutor (alltså med samlingsnamnet taels). Olika delar av det väldiga landet höll sig alltså med egna taels.

Inte oväntat varierade värdet på en tael mellan olika områden, beroende på bl.a. hur väl valutan var underbyggd och på hur mycket dess mynt vägde. Värdet på en tael skiftade dock sällan mer än 15 % mellan de olika områdena.

Delenheterna under valutan tael hette Chien, Fen och Cash. Så här skriver Global Finance Data om dessa delenheter: "under the Tael system, 1 Tael was equal to 10 Mace/Chi’en, 100 Candareen/Fen or 1000 Li/Cash, but the rates between each of these divisions fluctuated over time and between provinces".

I provinsen Sinkiang fanns något som kallades "red cash". 400 sådana krävdes för att kunna växla till sig 1 tael - i teorin...

De viktigaste valutorna inom valutasystemet tael var de följande:

Haikwan Tael användes inte minst i affärer med utlandet. Den var värd 1,5 mexikanska dollar.

saknas

Banker

Olika banker gav ut sedlar baserade på såväl tael och dollar (inklusive deras delenheter). Och det var inte få banker vi talar om. De delas lämpligen upp i sju kategorier:

Sino-Scandinavian Bank hade sju filialer: Chang Li, Chinwangtao, Peking, Suiyuan, Tientsin, Yungchi och Yungtsun. Båda sedlarna här intill är som du ser från Tientsin.

Charhar Commercial Banks första utgåva kom 1933 och valörerna då var 20 coppers, 100 coppers, 1 chiao, 2 chiao, 1 yuan, 5 yuan och 10 yuan. 1 chiao var som vi vet lika med ca 10 cent. Nästa utgåva från Charhar Commercial Bank kom 1935 och innehöll valörerna 30 coppers, 40 coppers, 10 cent och 20 cent.

Till höger ser du också en sedel från provinsbanken Sinkiang Provisional Government Finance Department Treasury (puh). Valören 400 cash. 1 cash motsvarade som vi vet ca 0,1 cent.

Sedeln är dock falsk, men så välgjord att den ändå förtjänar en plats här. "A forgery 1931 China Soviet Workers N Peasents Banknote" upplyste mig säljaren av sedeln ifråga. Och det var ju bra gjort av honom.

Kommunisterna gav förstås inte ut bara sedlar, utan även mynt. Dels silvermynt och dels kopparmynt. Silvermynt präglades mellan 1931 och 1936 och de kallades Chinese Soviet Silver Dollar.  Till höger har du ett kopparmynt med valören 1 fen. Myntet heter Y506 i Standard Catalog of World Coins. Missa inte hammaren och skäran.

Customs Gold Unit

1930 introducerade nationalisterna Customs Gold Unit (CGU), utgivna av Central Bank of China.

Customs Gold Unit var till att börja med tänkt att användas i officiella myndighetssammanhang (t.ex. för att betala tullavgifter och andra skatter), men kom så småningom ut på den allmänna marknaden  som betalningsmedel för gemene man. Särskilt vanlig var den i Shanghai.

De första CGU sedlarna kom som sagt 1930. Valörerna var låga; 10 och 20 cent, samt 1, 5, 10, 20, 50, 100 och 250 CGU yuan (P323-P331). Dessa sedlar kallas också Shanghai CGU notes. Beteckningen Shanghai försvann i de senare utgåvorna. Du ser en Shanghai CGU note till höger.

Även sedlar i valören 500 yuan (P332) trycktes 1930, men dessa sedlar började inte användas förrän långt senare - då andra världskriget var avslutat.

Först 1947 kom den andra utgåvan: 100 yuans sedlar som bara trycktes i provexemplar (P333), samt sedlar i valörerna 500, 1000, 2000, 2500, 5000 och 10000 CGU yuan (P334-355). Samtliga valörer gavs ut i flera olika varianter, tryckta av olika tryckerier. 500 yuans sedlar trycktes av Waterlow & Sons Ltd, England (P334), American Bank Note Company, USA (P335) och Security Bank Note Company, USA (P336). 

Även Thomas de la Rue, England och Chung Hua Book Co., Kina  printade CGU sedlar. Chung Hua Book Co. ska inte ha varit det enda kinesiska tryckeri som printade CGU sedlar, men de var de som anlitades mest frekvent.

Den tredje och sista utgåvan av CGU notes kom 1948. Den lägsta valören då var 2000 CGU yuan och den högsta hela CGU 250000 yuan. Beteckningarna i Standard Catalog of World Paper Money är P357-P374 för sedlarna i den sista utgåvan.

Den kinesiska dollarn

Den kinesiska dollarn introducerades våren 1933, och därigenom gick också det gamla valutasystemet Tael i graven. Den kinesiska dollarn hade till namnet förstås använts även tidigare, men fick en annan status i och med valutareformen -33. Encyclopædia Britannica uttrycker vad som hände så här: "Finally, in 1933 China's Nationalist government officially abolished the tael, replacing it with the new Chinese standard dollar, or yuan"

De enda banker som fick ge ut den kinesiska dollarn var :

Till höger ser du en standardiserad kinesisk dollar från vardera bank.

Inte desto mindre fortsatte nationalisternas provinsiella banker att ge ut valuta (vilket sedeln ovan från Charhar Commercial Bank är ett exempel på). Deras valuta definierades dock inte som nationell valuta, vilket valutan från de fyra bankerna ovan definierades som.

Men det fanns ju som vi vet banker som inte stod under nationalistregeringen.  Kommunisternas banker struntade förstås fullständigt i vad nationalisterna bestämde, och likaså gjorde olika krigsherrar. De fortsatte ge ut sina egna pengar.

Japanska puppetbanks och military yen

Japan invaderade delar av Kina år 1937. De etablerade en "puppet state", ett marionettstyre. De japanska ockupanterna gav ut sina egna sedlar, via så kallade  puppet banks. Japanerna gav även ut militärsedlar för allmänt bruk, s.k. military Yen.

Puppet bankerna har du här:

Även de tre bankerna nämnda nedan gav ut puppet-sedlar, om än i mindre omfattning:

Beteckningen J och ett nummer är den beteckning Standard Catalog of World Paper Money gett sedlarna.

Nanking föll i japanernas händer redan 1937. 1940 bildades puppet banken Central Bank of China och därmed började också puppet valutan Nanking Yuan att ges ut.

Federal Reserve Bank of China etablerades den 10 mars 1938 – i Peking. Denna banks sedlar hade valörer från ½ Fen till 5000 Yuan. Som motiv hade sedlarna bland annat kinesiska muren, liksom porträtt av sådana storheter som Confucius och Yao – den sistnämnda en legendarisk monark i det gamla Kina.

The Central Bank of Inner Mongolia startade sin verksamhet redan på 30 talet, något tidigare än den i Manchuriet. De första och enda mynten som Central Bank of Inner Mongolia gav ut kom 1938 – kopparnickel mynt i valören 5 Chiao

Central Reserve Bank of China i Manchuriet startade sin verksamhet på 30 talet, som sagt efter det att the Central Bank of Inner Mongolia startats upp.

Hua Hsing Commercial Bank gav ut en serie sedlar från 1938. Valörerna var 10 cent (=1 chiao), 20 cent samt 1, 5, och 10 yuan. Två varianter av 5 yuans sedlar gavs ut, liksom två varianter av 10 yuans sedlar. 20 cents sedlarna är billigast (ca 55 US dollar i VG skick... ).

Amerikanarna jävlades rejält med japanernas puppet banks. De satte förfalskade puppet sedlar i cirkulation för att underminera japanernas ekonomi, likväl som de tryckte overprints på åtminstone Central Reserve Bank of Chinas  sedlar.

En overprint löd: "If reserve notes be accepted as money, ghost money and toilet paper could also be used as paper money".

En annan overprint hade texten: "He who expects poverty and bankruptcy saves puppet money."

På 200 Yuans sedlar från samma bank finns också det här att berätta:

”Hidden in the borders are the letters U.S.A.C. which stood for United States Army Coming. In 1944 a Chinese engraver had the audacity and courage to hide these letters in the intricate lathe-work of the borders of the note the Japanese were forcing them to issue. Soon word spread among the population and the Japanese lost “face”. The Japanese executed the engraver and tried to gather up as many of the bills as possible but some escaped”.

Yepp. Det är en sån sedel du ser här nere, med bokstäverna utpekade. 200 yuan 1944 (J30).

Japanese Imperial Government yen / military yen

Japanska Yen i Kina kan delas in i fyra kategorier:

Japanese Imperial Government introducerade kinesiska Yen, därför att kriget i Kina helt enkelt kostade enorma summor. Tidigare hade matrialinköp och annat i Kina bekostats med hemlandets Yen, men det ledde till stora ekonomiska svårigheter i Japan. Genom att introducera kinesiska Yen kom man delvis runt det.

Utgifterna i Kina bekostades med denna Yen, som alltså inte var konvertibel med den japanska och inte heller kostade den japanska statskassan något. Den backades istället upp av erövrade kinesiska tillgångar.

Militära yen (military notes enligt ovan) löstes in av puppet banken the Central Reserve Bank of China i mars 1943, enligt växlingskursen 100 Central Reserve Bank Yuans per 18 military yen. Även The Federal Reserve Bank of China löste in sedlarna. Trots detta ska military notes ha fortsatt att vara i cirkulation ända tills krigets slut.

Ett par military notes var konvertibla med japanska yen. Jag tror mig veta att det gällde 5 yen (M24) och 10 yen (M26). Varför just dessa var konvertibla har jag ingen aning om dessvärre.

Den brittiska Hongkong guvernören Sir Mark Young gav upp mot japanerna på juldagen 1941. Den japanska ockupationen av Hongkong var därmed ett faktum. Ockupationen varade i 3 år och 8 månader, och under den tiden användes mest japanska militära Yen i Hongkong. Åtminstone från maj 1943.

HK dollars förbjöds nämligen att användas från maj 1943. Växlingskursen mellan militära valutan och HK dollarn var till att börja med 1 Yen för 2 HKD. Senare ändrades kursen till 1 Yen mot 4 HKD.

De militära yen som användes i Hong kong var desamma som användes i Kina. Med några undantag. Tre varianter av 100 Yens sedlar gavs ut för användning bara i Hong kong (M28 - M30) i Krauses böcker). En av dessa tre utgåvor kan du se här intill.

Guld och silver yuan

Inflation orsakat av politiska kaoset ledde till introduktionen av Gold Yuan (CNG) 19 August 1949, med 1 Gold Yuan likvärdig med 3.000.000 gamla kinesiska Yuan och 4 Gold Yuan likvärdig med 1 US Dollar. Introduktionen av Gold Yuan skedde av nationalisterna.

Det är en Gold Yuan (utgiven av the central bank of China) som du ser här intill. Det är samma sedel som du ser på startsidan för Kina (sedeln med Chiang Kai Shek).

Dessa guld-Yuan blev snart inte mycket värda (valutan backades inte alls upp av nån guldreserv). Snart blev nationalisterna tvingade att introducera silver-Yuan. 100.000.000 "Gold" Yuan var man tvungen att lägga ut för att få en silverdito.

Den kom bara att användas i några enstaka provinser i syd, helt enkelt för att det bara var dessa som nationalisterna fortfarande styrde. Övriga Kina hade hamnat i kommunisternas händer.  Silverditon blev knappt ens en parantes eftersom kommunisterna nu snabbt tog över hela landet. Nationalisterna jagades iväg till Taiwan.

Vad som nu hände kan du läsa om bakom nästa sida i länkfältet en bit ned.

Genom att klicka nedan tar du dig tillbaka till Kina.htm.

Och genom att klicka här nere tar du dig till hela sajtens startsida.