![]()


Valuta: 1 Euro = 100 cent
- klicka på loggan för att ta dig till landets centralbank.
P69 heter denna sedel. En estnisk krona. Utgiven 1992.
|
|
|
|
|
Mannen på sedeln heter Kristjan Raud (1865-1943). Han har ett eget museum denna Kristjan Raud. Du hittar det på 8 K. Raua Street, Nõmme. Nõmme är en förort till Tallinn. Kanske kan ett besök på detta museum vara något att tillbringa timmarna i land på, på ditt nästa besök i Tallinn? Kristjan Raud fick uppmärksamhet bland annat för sina illustrationer till Kalevipoeg, ett estniskt epos först publicerat på 1850 talet. Eposet i sin tur grundar sig på en gammal estnisk folksaga om en kung av Nord, som hade tre söner, En av sönerna, Kalev, flög till Estland på en örn för att bli kung där. Eposet handlar om Kalevs liv och den påstås vara Estlands första utgivna bok - någonsin. Illustrationerna till boken ifråga är inte de enda teckningar Kristjan Raud gjort, som har anknytning till estnisk folklore. Faktum är, att de flesta av Kristjan Rauds verk har anknytning till detta. Kristjan Raud beskrivs så här på en webbsida: the Last National Romantic Artist of the Nordic Countries... Webbsidan ifråga hittar du här: www.einst.ee/ Där finns förstås mer att läsa om honom.
Så här ser det ut på insidan av Kristjan Rauds museum. Fotot kommer från www.ekm.ee/ På denna webbsida får du mer information både om museumet och om Raud. Estlands valutahistoria
Före 1918 lydde Estland under Ryssland.... Då Estland lydde ryska imperiet så cirkulerade inte oväntat ryska rubel i landet. Mer oväntat kanske är att också finska mark var vanligt förekommande betalningsmedel.
1 rysk rubel från 1898 (P1), användes även i Estland.
Uppifrån och ner: 5, 10 resp 25 rubel - alla från 1909, användes även i Estland.
Den 24 feb 1918 så blev Estland självständigt från Ryssland. Åtminstone i teorin. I praktiken var Estland ockuperat av tyskarna fram till nov 1918. Då kom ryssarna att ockupera landet.
Tyskarna ockuperade ju delar av Östeuropa under första världskriget, och då gav de ut både Darlehnskasse Ost Rubles (DEOR) och Darlehnskasse Ost Marks (DEOM) för att användas i dessa ockuperade område. Världskriget inleddes 1914 och 1915 lyckades Tyskland med att ockupera delar av Ryssland. Tyskarna insåg att de måste göra något åt den brist på valuta som uppstod i de ockuperade områdena. De vände sig till den tyska banken Eastern Bank of Commerce and Industry (Ostbank fur Handel und Gewerbe, grundad redan 1898). Denna bank fick i uppdrag att förse de ockuperade ryska områdena med giltig valuta. För detta, så grundade Eastern Bank of Commerce and Industry något de översatt till engelska kallade Credit Bank East. Banken säte blev Poznan i Polen. Credit Bank East introducerade valutan Ost Ruble. Östrubeln sattes till samma värde som tsarryska rubeln. Värdet mot tyska marken var fram till sept 1916 1 Ost Ruble = 1,75 mark. Därefter krävdes 2 tyska mark för att växla till sig en östrubel. I maj 1917 bestämdes att värdet mot tsarrubeln skulle bli flytande. Värdet mot tyska marken bestod. Det kan också nämnas att texten på Östrubels sedlarna var på tyska, polska, lettiska och litauiska. Tyskan förärades framsidan av sedlarna medan texten på motstående sida var på de övriga tre språken. Du ser Darlehnskasse Ost Ruble här:
10 Rubel 1916 Samtliga östrubler trycktes i Tyskland. De lägre valörerna (20 och 50 kopek samt 1 rubel) på ett privat tryckeri. 3, 10 och 50 ruble trycktes av företaget Giesecke & Devrient. Den högsta valören (100 rubel) trycktes av de tyska myndigheterna, på ett eget tryckeri. I mars 1917 separerades Credit Bank East från Eastern Bank of Commerce and Industry. Credit Bank East blev en självständig bank. Det ledde till att de drygt ett år senare, i april 1918, med bas i lettiska Kaunas, gav ut en ny serie sedlar. Valutan kom nu att kallas Ost mark - östmark. 1 östmark sattes till samma värde som 1 tysk mark. Texten på sedlarna var på tyska, lettiska och litauiska. Någon polsk text fanns inte på dessa sedlar - av en enkel anledning. Till skillnad från östrubeln var det bestämt att dessa sedlar inte skulle användas i Polen, utan bara i de baltiska länderna. Skälet till det var att tyskarna från nu gav ut polska mark, i sin egen regi. En sedel av Darlehnskasse Ost Marks finns i min ägo, och du ser den här nere:
50 ostmark 1918.
Östmarken var i bruk i Estland till
och med 20 maj 1920, i Lettland till 20 april 1920 och i Litauen till 31 dec
1922.
I nordvästra Ryssland - inkl Estland -
cirkulerade diverse varianter av military notes och liknande sedlar under
1918-19. I vilken omfattning dessa sedlar användes av ester vet jag inte. Du kan läsa
mer om dessa sedlar på den ryska sida på denna webbplats
som behandlar rysslands
valutahistorik åren 1915-1924. Det är regionen nordvästra Ryssland du ska leta
efter. Du når sidan via
Rysslands sida på denna webbplats.
Men även företag gav ut
sedlar. Sedlar som officiellt bara kunde användas i företagens egna butiker
(de hade sådana). Sedlarna användes för att betala löner till de anställda.
En cementfabrik och två klädtillverkare var först ut med sådana sedlar.
Enligt estniska centralbanken så, citat "kan det inte uteslutas att dessa
sedlar även användes i dagligt bruk".
Myndigheterna förbjöd
dessa "företagssedlar" i augusti 1919.
Estniska
självständigheten realiserades inte förrän i februari 1920. Först då lämnade
alltså de utländska trupperna Estland. Men redan 1918 introducerades den
estniska marken. Inga sedlar gavs dock ut förrän 1919. Estniska mark gavs ut i
följande former:
1 mark utgiven 1919 (P43a). Observera den
svenska texten.
I juni 1924 ersattes estniska marken med nya valutan estniska kroon. 100 estniska mark krävdes vid inväxling för en ny kroon. Myndigheterna (Eesti Vabariigi Kassatäht) gav 1928 ut en utgåva kroon - med bara en valör dock; 1 kroon (P61), en overprint av tidigare utgiven 100 marks sedel. Du har en sådan sedel här nere.
1 kroon 1928 (P61).
Efter det tog Bank of
Estonia (Eesti Pank) över utgivningen. Dessa gav ut sin första utgåva sedlar
från 1928-35. Valörer 5, 10, 20, 50 och 100 kroon (P62-P67). En P63:a, det
vill säga en 10 kroons sedel, visar jag här.
10 estniska kroon (P63), utgiven av Bank of Estonia 1928. Bank of Estonias andra utgåva kom 1940, den innehöll bara en valör: 10 kroon (P68).
Esterna fick vara självständiga fram till sommaren 1940. Då införlivades Estland i Sovjetväldet. Ryssarnas makt över Estland varade dock inte särskilt länge. Redan i juli 1941 ockuperade Tyskland landet. Estland blev en del av Ostland, tillsammans med bl.a. de övriga två baltiska länderna. När tyskarna tog över efter ryssarna så introducerades tyska valutan Reichskreditkassenschein.
Först i oktober 1944 återtog ryssarna makten över landet - en estnisk sovjetrepublik bildades. Och nu skulle det ta nästan 50 år innan självständigheten vanns tillbaka. Den sjungande revolutionen sommaren 1991 ledde till ett fritt Estland. Från världskrigets slut till självständigheten 1991 användes naturligtvis Sovjets valuta. Och Sovjetsrysslands valuta fortsatte att vara den enda valutan även efter självständigheten, ända till 20 juni 1992. Först då introducerades den egna valutan kroon. Du ser en 1 kroon sedel från den första utgåvan längre upp på denna sida. Utgivare Bank of Estonia. Dessa gav alltså ut den första utgåvan efter självständigheten och de har gett ut alla utgåvor efter det.
Från och med den 1 januari 2011 använder esterna valutan euro. Kroonan har gått i graven.
-slut- |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Länkfältet
för denna webbsajt hittar du under annonserna och länkarna:
|
Länk till
Amazon.com och ett magasin du säkert behöver om du är intresserad av vad
som berättas på denna sajt:
Standard Catalog of World
Paper Money | |
|
Besök webbutiken som säljer böcker, magazin &
mjukvara för myntsamlare:
Astore.amazon.com/banknotes.se
| |
|
|
umismatiska
webportalen på Banknotes.se - den ultimata länksamlingen för dig som är
intresserad av sedlar, mynt, numismatik generellt.... Numismatiska webportalen
på Banknotes.se länkar till 1000....
Klicka här.