|
Du får landets historia berättat med inriktning på sevärdheterna i Rio de Janeiro - där jag har varit.
Tordesillasfördraget
En portugis, Amiral Pedro Alvares Cabral, påstås ha varit den förste europé som landsteg i vad som idag är Brasilien. Det skedde år 1500. Följderna av landstigningen ska ses mot bakgrund av ett föredrag som slöts åtta år tidigare, i staden Tordesillas i Spanien. Tordesillasfördraget slöts mellan Spanien och Portugal med överinseende av påven Alexander VI. Det reglerade vilka utomeuropeiska områden dessa två länder skulle få överhöghet över.
1456 hade en obebodd ögrupp 50 mil väster om afrikanska fastlandet upptäckts av Portugal. Man bestämde att Portugal skulle ges överhöghet över allt nyupptäckt landområde öster om en gränslinje 2046 km (370 leguas) väster om Kap Verde.
Det som fanns bortom denna gränslinje 2046 km väster om Kap Verde, skulle tillföras Spanien.
Tordesillasfördraget gav Portugal rätten till en lång sträcka av Syd Amerikas kust mot Atlanten.
Pedro Alvares Cabral insåg inte att han funnit en helt ny kontinent. Han trodde han landsteg på någon ö i Atlanten. Han var så ointresserad av upptäckten att han själv fortsatte dit han egentligen var på väg (till Indien). Cabral hade hamnat lite för långt västerut, han fick ta ny kurs mot Afrikas sydspets, och snart var han på rätt väg.
Cabral lät dock i alla fall ett av hans skepp återvända hem till Portugal för att berätta om upptäckten.
De första europeiska bosättarna och perioden därefter
Några tiotal år efter Cabrals korta gästspel på Syd Amerikas fastland kom de första europeiska bosättarna dit. De fick samsas om området med miljontals indianer. I vad som idag är Brasilien bodde uppskattningsvis 5-10 miljoner indianer. Precis som i Central- och Nord Amerika så utrotades indianerna även i Syd Amerika, antingen genom att de helt enkelt dödades eller indirekt genom sjukdomar eller annat. Idag lever kanske en halv miljon indianer i Brasilien.
De första europeiska bosättarna i Brasilien var judar (med holländsk kapital i fickan) och straffdömda portugiser. Snart därefter kom både holländare - och fransmän. Frankrike erkände inte Tordesillasfördraget vilket skulle leda till trubbel.
På 1540 talet förekom en dragkamp mellan Portugal och Frankrike om Brasilien. Portugals kung Johan den III svarade på Frankrikes framstötar genom att mer aktivt börja med att styra upp vad som då var Brasilien. Landet delades in i 15 provinser och en huvudstad grundades.
År 1580 bestämdes att Tordesillasfördraget inte längre var giltigt. Å andra sidan ingick Spanien och Portugal då en union. Portugiserna gick längre in i landet och när unionen mellan de båda länderna upplöstes år 1640 hade portugiserna lagt under sig vad som då blev Brasiliens nuvarande gränser.
Portugisernas expansion skedde inte utan problem. Holland visade tydligt intresse för Brasilien. De anlade kolonier i bland annat Pernambuco och Recife men deras inflytande minskade snart drastiskt.
Under 1690 talet så fann man guld i sydöstra Brasilien, i ett område som kom att heta Minas Gerais. Minas Gerais betyder "de allmänna gruvorna".
Slavarna
Under de ca 150 år som Brasilien nu varit koloniserat så hade ett mycket stort antal afrikanska slavar förts över till landet. Från 1530 talet, och fram till slaveriet avskaffades på 1880 talet, fördes 4-5 miljoner svarta över Atlanten med Brasilien som mål. Det är en stor del av de 12-14 miljoner svarta som fördes över Atlanten.
Många av de svarta som fördes över till Brasilien rymde från sina oftast vedervärdiga förhållanden. De slog sig då ofta ner i djungeln där de bildade samhällen som fick ett särskilt namn; quilombos. Så här skriver Lennart Kjörling på sin hemsida om dessa quilombos
"Slavarna som fördes till Brasilien var inte alltid fogliga. I Brasiliens historia förekommer det många slavuppror som slogs ner blodigt. Här finns en klar skillnad mot exempelvis USA, där man såg till att slavarna fick barn som sen kunde användas som slavar. I Brasilien drev man slavarna hårdare och köpte därför ständigt nya slavar, som då inte direkt fogade sig. Förutom att göra uppror kunde man rymma ut i skogen och bilda sina egna samhällen, så kallade quilombos.
Det finns i Brasilien mängder av byar som räknar sina anor till de förrymda slavarna och därför kallar sig quilombos. Men det skapades också större samhällen. Det största av dem, Palmares på gränsen mellan delstaterna Alagoas och Pernambuco, kan närmast liknas vid ett kungarike. Det beräknas ha uppstått 1629 och kom som mest att ha bestått av nästan 20 000 personer. Där fanns inte bara svarta utan även indianer som fredligt brukade jorden tillsammans. Trots ideliga attacker från centralregeringen överlevde Palmares ända till 1695 då den dåvarande ledaren Zumbi dödades.
Zumbi och Palmares har kommit att symbolisera det svarta motståndet i Brasilien. Zumbis dödsdag den 20 november har blivit det svarta medvetandets helgdag. Det finns nu lagar som försöker skydda quilombos rättigheter, officiellt har de numera rätten till sin jord, även om den i praktiken är svår att upprätthålla".
Lennarts hemsida hittar du på http://user.bahnhof.se/kjorling/
På 1700 talet flyttades landets huvudstad till Rio de Janeiro.
Napoleonkriget
1800 talet fick en dramatisk inledning. Portugal hamnar i krig med Napoleons Frankrike. År 1808 flyr portugisiske regenten Prins John till Brasilien. Inte själv. Med sig har han ett helt hov på 10-15000 personer. Hela Portugals förvaltning flyttar alltså.
Prins John hann med mycket i Brasilien,
ett av det han gjorde var att anlägga Botaniska gården. Botaniska gården är
idag en av Rio de Janeiros populäraste sevärdheter. Jag har varit där.
Denna
sevärdhet sträcker sig över ett område av 137 hektar, varav 54 hektar är
odlad och resterande del naturlig vegetation. Den
odlade delen "contains of
more than 6,000 species of tropical and subtropical
plants and trees, including 900 varieties of palms (some more than a century
old) and more than 140 species of birds"
- så står det på ett
antal platser på nätet.
Kan
du Brasiliens historia (vilket du kan om du läst avsnitten ovan) så vet du att den portugisiska kungafamiljen anlände
till Rio år 1808. De ville ha en landyta där de kunde beundra odlade växter
förda från East India. Så blev det förstås (det kungafamiljen ville ha, det
fick dom). Med tiden utökades antalet växter från andra tropiska och
subtropiska områden.
Albert Löfgren, på portugisiska Alberto Löefgren, har en gångväg uppkallad
efter sig i den botaniska gården. Du ser till längre ner ett foto på en skylt
som visar att du är på just denna gångväg. Albert Löfgren var - precis som
namnet antyder - en svensk Han var "the
first scientist who systematically studied the rich biodiversity of the
Atlantic rain forest".
Åtminstone så
påstår webbsidan
http://www.unesco.org just det. De skriver
om något som heter The Instituto Florestal på en webbsida - ett institut
grundat av vår landsman Löfgren:
"The Instituto Florestal (Forestry
Institute) is a part of the State Environment Secretariat and is the
headquarter of the São Paulo City's Green Belt Biosphere Reserve. It was
founded in 1886 by the first scientist who systematically studied the rich
biodiversity of the Atlantic rain forest, the Swede Albert Löfgren.
The
Institute is responsible for 840.000 hectares which represents about 10% of
Brazil's Atlantic rain forest, one of the earth's richest ecosystems. A
staff of around 1.600 people is working with industrial forest production,
research and protection. The institute acted as coordinator for the pilot
project".
Jag
tycker botaniska gården i Rio är mer sevärd än nationalparken Tijuca Forest.
Botaniska gården är väldigt avslappnande att promenera i. Gårdens vegetation
är vacker att titta på, och där finns också ett djurliv som man, om man
tittar noga, kan få syn på. Då talar jag i första hand om fåglarna förstås.
Du hittar botaniska gården på
adress Rua
Jardim Botânico 1008. Hur tar man sig dit? Tja, själv tog jag en buss
från Ipanema beach. En vänlig person på gatan som jag frågade hjälpte mig
upp på rätt buss. Busschauffören var sedan otroligt hjälpsam, han stannade
till vid parkens port och talade om för mig att här ska jag gå av.
Tillbaka till hotellet tog jag en taxi. Taxibilar väntar på dig vid parkens
utgångar... saknas
Botaniska gården...
Botaniska gården
1810 talet till 1830 talet
Regenten nöjde sig snart inte med att kalla sig prins. År 1816 tog han sig titeln kung. Han blev kung John VI. Något ¨år tidigare hade han utropat Brasilien som ett eget kungadöme, fullt jämställt med Portugal. De båda länderna ingick en union. Situationen de närmaste åren blev därmed lite lustig. Unionens konung befann sig i Brasilien, men samtidigt styrdes Portugal till stor del av britter (på vars sida Portugal stridit mot Napoleon).
Britter sägs ha suttit på flertalet viktiga poster i dåtidens Portugal.
Det här ledde förstås till att krav restes på kung John VI att han skulle återvända till Portugal. Och så gjorde han. År 1821. Samtidigt blev kraven allt större på att Brasilien återigen skulle underställas Portugal.
Kung John VI hade lämnat kvar sin kronprins i Brasilien. Denne kronprins, Pedro I av Brasilien som han kom att kallas, var inte alls intresserad av att underställa Brasilien till Portugal. Tvärtom, han krävde självständighet för sitt Brasilien. Efter diverse mindre krigshandlingar gavs också självständighet till Brasilien. Pedro I hade fått igenom sin vilja.
Pedro I abdikerade och ersattes av Pedro II i april 1831. Om Pedro II finns säkert mycket att berätta. Jag nöjer mig med två saker. Det sägs att första gången Pedro II använde en telefon, tappade han apparaten i rena för skräckelsen och skrek: ”Den talar”! Så berättar i varje fall webbplatsen http://www.voltimum.se/
Under Pedro II:s tid anlades nationalparken Tijuca utan för Rio. Om denna berättar jag på nästa sida.
Fortsättning följer alltså på nästa sida - använd länkfältet nedan.
Denna länk tar dig till tillbaka till Brasiliens startsida på denna webbplats:
Denna länk tar dig till Webbplatsens startsida:
