Om sedeln

The Maiden Tower finns avbildat på samtliga sedlar från 1992 års utgåva, d.v.s. 1,10 och 250 Manats sedlar. 1992 års utgåva var den första efter frigörelsen från sovjet. Tornet finns också avbildat på de 5 lägsta valörerna (av totalt nio) i 1994-95 års utgåva. Det är inte riktigt säkert när tornet byggdes, men det är åtminstone från 1100 talet - kanske är det äldre än så. Tornet har i första hand fungerat som ett försvar mot inkräktare - vilket det funnits många av i Baku. På en av sidorna på www.azer.com, nämligen ..42_maidentower.html så står det mesta du behöver veta om tornet.

Sidan på azer.com är mycket bra, titta in där. Det står en del både om byggnadsverket i sig (vilket är spännande att läsa om - varför är det byggt som det är?), och om legenderna kring det : Det här är klippt från sidan :

"Many legends surround the Maiden Tower. Most of them center around the word- Maiden. A Youngs girl, according to most versions, ordered the tower to be built and then either locked herself in, or threw herself from its heights into the sea below. As the level of the Caspian Sea has experienced cycles of fluctuation-rising and falling-over the centuries, there is a strong possibility that at one time, the waves did lap at the Tower although today the sea is about a block away although it is getting closer and closer again.

According to one of the most popular legends, it was a king, himself the girl's father, who fell in love with her and wanted to marry her. But the girl tried to delay her father's advances by begging him to build the tower and wait until it was completed. When he completed it, he had still not changed his mind. That's when she leaped into the sea. One variant even has a happy ending. After the Maiden casts herself into the sea, her lover avenges her death by killing the father only to discover that mermaids have rescued his maiden. Naturally, he manages to find her and get married."

Legenden har det t.o.m. gjorts film och skrivits poem om. Och byggnadsverket, varför finns vad som tycks vara en dörr ut i ingenstans på den fjärde våningen? Vad grundar man påståendet om tornets ålder på ? Läs mer på den nämnda sidan.

The Maiden Tower

Landets valutahistoria

Om de mynt som använts i landet

Mynt har slagits under lång tid i detta land. Om detta tänker jag inte berätta något alls. Istället ger jag dig en länk till en sajt som ... just det ... berättar allt.

Här är den: http://www.coins.aznet.org

Republiken Transkaukasus

Detta område var detsamma som de numera självständiga länderna Armenien, Azerbajdzjan och Georgien. Omvälvningarna under första världskriget gjorde att de tre länderna bestämde sig för att gå samman i vad som kom att heta Republiken Transkaukasus.

Republiken blev inte långvarig. Dess livslängd var ifrån 20 sept 1917 till 26 maj 1918. Republiken ifråga gav ut egna sedlar i valören rubel (ZKVR). Inga mynt tillverkades. The Transcaucasian Commissariat gav ut sedlarna. Sedlarna gavs ut i valörerna 1, 3, 5, 10, 50, 100 och 250 rubel. S601-S607 heter de i Standard catalog of world paper money.

Tro't eller ej, jag äger tre st sådana här sedlar utgivna av the Transcaucasian Commissariat. Valörerna på dom är 1, 3 och 50 rubel (S601,S602 och S605).

Snart inskannad

Ovan 1 och 3 rubel utgivna 1918 (S601 resp S602).

Ovan 50 rubel utgiven 1918 (S605).

Självständiga Azerbajdzjan

Självständiga Azerbajdzjan (som blev till då Republiken Transkaukasus föll ihop i maj 1918) gav ut sedlar 1919 och 1920. Azerbaijan republic gav ut sedlar i valörerna 25 och 50 rubel (P1 och P2), 100 och 250 rubel (P5 och P6), 500 rubel (P7) och 1 rubel (P8). Azerbaijan government gav ut en 100 rubels sedel 1919 (P9).

P3 och P4 existerar ej....

Nedan har du två sedlar utgivna av Azerbaijan republic.

P1. 25 rubel, utgiven 1919, i hyfsat gott skick. Samt P7, 500 rubel

Azerbajdzjans socialistiska Sovjetrepublik

I april 1920 intogs Azerbajdzjan av röda armén. Azerbajdzjans socialistiska Sovjetrepublik bildades. Valörerna de gav ut var från 5 rubel och ända upp till 5 miljoner rubel (S709-S720). 5 rubels sedeln (S709) tror jag var en postage stamp issue, dvs en "frimärkssedel". En sedel i valören 50000 rubel ser du här:

Azerbajdzjans socialistiska Sovjetrepublik. 50000 rubel 1921 (S716).

Baku city management gav ut en serie sedlar i låga valörer redan 1918. Valörer 5, 15 och 50 kopeks postage stamp issue (S726-S728) och sedlar i mer vanlig storlek i valörerna 1, 3, 5, 10 och 25 rubel (S721-S725). En av frimärkssedlarna ser du här nere.

50 kopek  1918 (S728). Baku city management

Även Soviet Baku city administration gav ut en serie sedlar (valörer 10, 25 och 50 rubel, S731-S733). Dessa sedlar gavs ut 1918.

Unionen av sovjetiska socialistrepubliker i Transkaukasus

12 mars 1922 blev Armenien, Azerbajdzjan och Georgien tillsammans ”unionen av sovjetiska socialistrepubliker i Transkaukasus”. Den 30 dec samma år blev denna konstruktion en del av Sovjetunionen.

Och tro det eller ej, en ny rubel (SFSR) i form av sedlar såg världen. Federation of socialist republics of Transcaucasia gav ut dom (senare omdöpt till Transcaucasian Socialist Federal Soviet Republic). De heter S611-S639 i Krauses litteratur.

1924 så gavs det ut transkaukasiska rubel i valören 10 miljarder rubel – inflationsrekord för området. En sådan sedel äger jag icke, däremot en med valören 50 miljoner rubel från Transcaucasian Socialist Federal Soviet Republic. Utgiven 1924. S633 heter den i Krauses böcker.

50.000.000 rubel (S633). Unionen av sovjetiska socialistrepubliker i Transkaukasus.

Sovjet

Alla nämnda rubelsorter under dessa kaotiska år var fristående från den ryska/sovjetiska rubeln. Men dessa började dock att användas 1924 i landet. Rysksovjetiska rubeln blev snart den enda valuta som fick användas.

Och så skulle det vara till 1992.

Självständiga Azerbajdzjan

Den första utgåvan sedlar det självständiga Azerbajdzjan gav ut kom år 1992. Valutan hette dram och valutautgivande organ var (och är fortfarande) Azerbaycan Milli Bank. Valörerna i utgåva 1 var 1, 10 och 250 dram. 1993 kom nästa utgåva, valörerna då var betydligt fler; hela nio stycken. Den lägsta 1 dram och den högsta 10.000 dram.

Längst upp på denna sida ser du en 1 drams sedel ur -93 års utgåva. Här nere ser du en sedel värd 100 ggr mer (eller - åtminstone var det den då för landets egna befolkning).

[file:///C:/Users/Uffe Andersson/Documents/Banknotes/photogallery/photo31101/photogallery/photo24393/real.htm]

100 manat, 1993 års utgåva (P18).

Manat hade under dessa tidiga år en delenhet: Qapik. 1 manat = 100 qapik. Mynt gavs 1992-93 ut i valörerna 5, 10, 20 och 50 qapik. Sedan gick inflationen så hårt åt valutan att någon delenhet till manat i praktiken inte längre behövdes.

Här nere ser du ett av mynten som gavs ut.

10 qapik 1992.

I början av 2006 genomförde landet en valutareform. Nya sedlar och mynt introducerades till ett värde av 1 ny manat = 5000 gamla manat. Euroasia.net berättade då att "when the transformation process is complete, there will be 1, 3, 5, 10, 20, and 50 gyapik (penny) coins and AZN 1, 5, 10, 20, 50, and 100 banknotes."

Läs hela artikeln på http://www.eurasianet.org/departments/.../eav030106.shtml

Nagorno-Karabach

Nagorno-Karabach är ett område i Azerbajdzjan där det bor mest armenier.  Azerbajdzjan och Armenien utkämpade ett krig om Nagorno-Karabach i början av 90 talet. Numera råder en bräcklig vapenvila och områdets status är inte alls löst.

För en tid sedan utropade sig Nagorno-Karabach som självständigt.  På en del håll påstås att självständigheten utropades redan 1996, på andra håll står det annat. Hur som helst, den nya staten är dock inte erkänd av något annat land - inte ens Armenien.

Från 2004 har de också börjat med att ge ut en egen valuta, dram. Sedlar i endast två valörer ges ut, 2 och 10 dram. Du ser sedlarna här nere. Klicka på den sida av resp sedel, som du vill se i större format. Klicka sedan på bakåtknappen i ditt menyfält, för att återgå till denna sida.

2 och 10 dram. UNC.

Även mynt ges ut. I tre olika valörer men med sammanlagt sju olika utseenden. Två i valören 50 luma, tre i valören 1 dram, samt två i valören 5 dram. Luma är förstås delenheten för dram. Här är alla sju mynt.

50 luma, 1 dram och 5 dram. Årtal 2004. Ifall mynt med andra motiv getts ut senare vet jag inte. Ocirkulerade.

-slut-

Genom att klicka nedan tar du dig till sajtens startsida.