Landets valutahistoria

Den spanska dollarn och det brittiska pundet

Valutahistoriken går till en del hand i hand med den brittiska, vilket ju inte är så konstigt. I slutet av 1700 talet bildades i Australien en koloni. Men det var ju en straffkoloni, så behovet av egen valuta var förstås obefintlig.

En bit in på 1800 talet hade den fasta befolkningen ökat så mycket att en bestämd valuta behövdes. Den spanska dollarn blev till att börja med denna valuta, men den ersattes år 1825 av en annan valuta, det brittiska pundet (GBP). Det brittiska pundet fick status som officiell valuta. Banker och regionala myndigheter i Australien fick tillstånd att ge ut pundsedlar, avsedda för Australien.

Väldigt många privatbanker gav ut sedlar - runt 60 st. Inte lika många regionala myndigheter gjorde det. Bara två stycken faktiskt, de i New South Wales och Queensland.  Queensland var flitigast, å andra sidan var flertalet av deras utgåvor overprints av privatbankssedlar. Queensland government gav också ut särskilda utgåvor för Brisbane.

Private Banknotes in Australia 1817 - 1901 - så finns det  faktiskt en webbsida som heter. Besök gärna den. Den är en del av en webbplats som kallar sig Australia's Leading Rare Banknote Specialist...
Private Banknotes In Australia

Det australiensiska pundet - Commonwealth Australia

Runt 1909 introducerades det australiensiska pundet (AUP). Det gick i par med det brittiska pundet. Australiensiska pundet  var precis som det brittiska pundet lika med 20 shilling och 240 pence.

Commonwealth Australia (via Commonwealth Bank of Australia från 1923) gav ut sedlar 1910 och från 1913. Utgåvorna 1910 var overprints av privata banksedlar, som givits ut tidigare. 1913-18 gav de ut helt egna sedlar, i två olika utgåvor (first och second issue). Hittar du en sådan sedel ska du vara försiktig med den - dessa sedlar är värdefulla.

Från 20 talet och framåt fortsatte de ge ut valutan, nu som sagt via Commonwealth Bank of Australia. 1 penny från den här tiden kan du se här. Myntet har en brittisk konung på sig. Nämligen Georgius V [file:///C:/Users/Uffe Andersson/Documents/Banknotes/photogallery/photo9040/real.htm]

1 penny, dvs 1/240 dels australisk pund.

1966 introducerades australiensiska dollarn (AUD). Valutan australiensisk pund skulle alltså existera länge än, efter det att det här myntet tillverkades.

Georgius V heter alltså mannen på myntet. George V benämns han väl mer ofta. född 1865 död 1936.. Om George V finns en historia om den flygande holländaren berättad. Här är den:

"På 1600-talet var den holländske kaptenen van der Decken på väg till Ostindien med sitt lastfartyg när plötsligt en fruktansvärd storm blåste upp. Det stod klart att skeppet var i stor fara. Kaptenen och hans besättning kämpade hårt för att rädda fartyget, och i sin vrede skrek kapten van der Decken förbannelser över såväl Gud som djävulen. Detta fick han sona genom att tvingas fortsätta färdas över haven även efter sin död. Och inte bara han, utan hela fartyget.

Spökskeppet siktades av många och kom snart att kallas "Den flygande holländaren". Den 11 juni 1881 tjänstgjorde prins George, som senare skulle bli kung George V av England, på HMS Inconstant i Stilla havet. På natten, som var stjärnklar och således utan dimma som kunde spela ögonen spratt, fick prinsen och tolv andra män plötsligt syn på ett stort gammalt segelfartyg som drev ungefär 200 meter från Inconstant.

Skeppet syntes tydligt eftersom ett märkligt rött sken lyste upp det, ett sken som inte tycktes komma från några lanternor utan snarare från hela masten och skrovet. Strax därpå försvann skeppet i tomma intet, plötsligt, som om ljuset släckts. Eftersom man knappast kunde beskylla prins George för att vara en sensationsmakare har händelsen framförts som ett klart bevis för att Den flygande holländaren verkligen existerar."

Så det så ! Nu vet vi att det finns...

Kungen ifråga gillade frimärken. Och han var hedersledamot i Sveriges Filatelistförening. Om det berättas det av Stockholms Filatelist Förening, StFF på deras hemsida. Texten här nere kommer från den hemsidan (som jag inte längre hittar - antingen är den nedlagd eller flyttad).

"År 1907 antog dåvarande Prinsen av Wales, sedermera Konung George V, som var en utomordentligt intresserad och kunnig filatelist, kallelsen som förste hedersledamot i Sveriges Filatelistförening. Han kvarstod i denna egenskap till sin död år 1936. Han var som Prins av Wales president i Royal Philatelic Society. Han var även verksam som filatelistisk författare. Det var han som grundade de stora Kungliga frimärksamlingarna i Buckingham Palace".

En kortfattad biografi om George V finns på http://www.2hwy.com/eg/g/ge5.htm

Nöjer du dig inte med den, dvs vill du ha en längre, så ska du besöka www.britannia.com/.../mon60.html På den webbplatsen finns bl.a. biografier över alla engelska/brittiska monarker. En jädrans bra webbplats om man är intresserad av det engelska kungahuset.

George V , brittisk kung 1910-1936.

Det var allt om  George V.

Under 30 talet gled de två valutorna - brittiska och australiensiska  punden - isär. Depressionen var orsaken. En 10 shillings sedel från slutet av 30 talet ser du här nere:

10 shilling 1939 (P25a).

Andra världskriget

I det tyska riket gavs det ut särskilda valutor att användas i de  koncentrationsläger Tyskland hade. Likaså fanns det 'military kantine money' och liknade. De mest omtalade av de förstnämnda är de i Theresienstadt, beskrivna så här av en säljare på ebay:

"Theresienstadt Concentration Camp. This rare currency was issued for use in 1943 in this town that was turned in to a Jewish Ghetto and operated as a normal town, being set up by the nazis to give an impression of normality to International inspection, with the exception that all those who passed trough it were eventually liquidated".

De mest berömda av 'military kantine money' är den valuta British Armed Forces använde, och som du kan läsa mer om på Storbritanniens sida på denna webbplats.

Också i Australien fanns det särskild valuta för POW (krigsfångar).  Coinbooks omnämner dom på sin sajt, i en återgiven artikel skriven av en Steve Feller (hela den artikeln hittar du här): "Allied Camp money includes POW issues and internment camp notes as in the well-known issues of Camp Hay Australia, Canada, and the Isle of Man".

Camp Hay var inte den enda basen i Australien där POW stålar användes. Camp Loveday hade också sådana.

Australiensiska dollarn

14 feb. 1966 introducerades australiensiska dollarn (AUD). Växlingskursen gentemot AUP blev 1 AUP = 2 AUD. Commonwealth Bank of Australia gav ut sedlarna fram till och med 1972. De hann med bara en utgåva dollar. Valörer 1, 2, 5, 10 och 20 dollars (P37-P41).

Reserve Bank of Australia

Reserve Bank of Australia bildades 1973 och tog då över utgivningen. Du har en sedel från Reserve Bank of Australia längre upp på sidan. Just den sedeln är inte värd särskilt mycket, men om du hittar en likadan sedel med signaturerna Phillips och Wheeler... ja du lär inte bli rik på dom heller men de är åtminstone värda minst 10 US dollar i UNC skick. Den  du ser ovan är värd kanske 1-2 US dollar.

AU Dollarn används numera inte bara i Australien, utan även i t.ex. de självständiga nationerna Kiribati och Nauru.

Plastic polymer banknotes

1988 gavs de första polymersedlarna ut. Australien var först i världen med sådana sedlar. Först ut var en sedel med valören 10 AU Dollar Här är den:

Sedeln är alltså från -88. Valören är 10 AU Dollar och den heter P49b.

De första polymersedlarna hade antingen prefixet AA eller AB. De med prefixet AA gavs ut som en jubileumssedel och i en folder. De med prefixet AB gavs ut för allmänt bruk. Den ovan är som du ser en AB sedel. På AA sedlarna finns datumet 26 January 1988 skrivet på sedelns motstående sida, ovanför skeppet. Datumet finns inte på AB sedlarna.

I den cirkel som är grå i övre ena hörnet på sedeln ovan har varit en avbildning av James Cook. Denna avbildning är dock bortskrapad på min sedel. Det visade sig vara lätt att skrapa bort denna, vilket så här i efterhand betraktas som en barnsjukdom för polymersedeltillverkningen.

James Cook (1728-1779). Bortskrapad.

Australien ligger alltså bakom vad som på engelska kallas polymer (plastic) paper money. Sedlar av plast alltså. Numera ges de ut av flera olika centralbanker. Ofta trycks de dock av Note printing Australia, Australiens motsvarighet till vårt Tumba tryckeri. Note printing Australia har tryckt polymersedlar för många länder, till exempel:

Tillverkningsprocessen är utarbetad i ett samarbete mellan Reserve Bank of Australia och Union Chemie Belge, ett Belgienbaserat kemiföretag.  Deras gemensamma företag skapat för ändamålet heter Securency Pty Ltd.

Reserve Bank of Australia skriver så här om vad sedlarna tillverkas av - och vad som är den viktigaste säkerhetsdetaljen: Plastsedlarna är gjorda av "non-porous" polymer, med ett "specially developed protective coating" för att bl.a. skydda sedlarna mot smuts. Vidare skriver de att "the major security measure is a see-through window which makes the plastic money difficult to reproduce using photocopiers and scanners". Polymersedeln kan återanvändas - ja inte sedeln i sig, men materialet gör att den gör sig bra i en miljöstation.

Den första plastsedeln? Det var en 10 dollars sedel, utgiven i slutet av 80 talet - naturligtvis i Australien. Högre upp har du som sagt en sådan. Numera ges plastsedlar ut i många länder, bland andra Thailand, Rumänien, Indonesien, Bangladesh, Kuwait, Singapore, Brunei och Sri Lanka. Rumänien var först i Europa med sin sedel om 2000 Lei. Du kan se den på min sida om Rumänien på denna webbplats.

Någon nackdel med polymersedeln då? Ja faktiskt en. Det påstås att det är svårare att räkna sedlarna för hand .... The International Polymer Currency Association (IPCA) finns det en organisation som heter. Den bildades för att "keep the Central Bank fraternity and the banknote industry abreast of the latest developments in polymer banknote technology".

Länk till IPCA har du här: http://www.ipca.au.com/. Sen finns ju även denna webbplats: Polymernotes Of the World.

Hutt River

Nu finns det ju mänskor på den australiensiska kontinenten som tycker att de borde vara självständiga, eller åtminstone självstyrande, gentemot centralregeringen i Canberra. I västra Australien ligger Hutt River Province. Hutt River Province har gett ut en serie sedlar, som de tycker ska vara giltigt betalningsmedel i sin provins. Ifall centralregeringen håller med är väl lite oklart... I vart fall. Här är en 20 cents sedel från provinsen.

20 cent från Hutt River Province.

Jag tänker inte fördjupa mig i det här, istället rekommenderar jag följande två webbplatser för den som är nyfiken.

-slut-

Genom att klicka nedan tar du dig till sajtens startsida.