Om sedeln

Mannen på sedeln heter Manuel Belgrano. På motstående sida av sedeln ser vi ett vattenfall i Iguazu.

Manuel Belgrano (1770-1820)

Belgrano levde 1770-1820 och har tillskrivits äran att ha skapat Argentinas flagga. I övrigt var han både militär och politiker. Han slogs mot brittiska invasionsstyrkor 1806-07 och han slogs senare mot spanjorerna då landet skulle bli självständigt. Flaggan skapades för att kunna skilja de stridande parterna åt i detta befrielsekrig, argentinarna hade ju både samma uniformer och flagga som spanjorerna. Belgrano löste det med att ge argentinarna en egen flagga... Då kunde man ju se vilken nation de olika trupperna tillhörde.
Läs mer om Belgrano på infoplease.com

Landets valutahistoria

Lite kort om landets tidiga historia

Argentinas historia är naturligtvis i begynnelsen indianernas historia. Så här skriver utmärkta webbplatsen  www.geographia.com :

"In the northwest, near Bolivia and the Andes, was a people known as the Diaguita, while further south and to the east were the Guarani. Together the Diaguita and the Guarani constitute the origins of permanent agricultural civilization in Argentina, both developing the cultivation of maize. The Diaguita are also remembered for having successfully prevented the powerful Inca from expanding their empire into Argentina from what is now Bolivia".

1516 började portugisen Juan Díaz de Solís utforska området. Det var bara dryga 10 år efter det att de första européerna satt sin fot i vad som nu är Argentina.

1580 etablerade spanjorerna en bosättning i vad som blev Buenos Aires. Koloniseringen gick till en början segt, men landet blev så småningom en del av  den spanska kolonin "vice royalty of Peru". År 1776 skildes dock Argentina från Peru, för att istället bli (fortfarande spanska) kolonin "vice Royalty of Rio de la Plata".

Så var det till och den 9 juli 1816 - då landet gavs självständighet. Inledningsvis tillhörde även dagens Paraguay, Bolivia och Uruguay Argentina men efter konflikt så bröt de sig loss och utropade sig till självständiga stater.

Mellan 1816 och fram till 1852 så hade de olika provinserna ett stort mått av självstyre. 1852 skapades en argentinsk konfederation.

Spanska escudosmynt (XESE) användes i Argentina så länge landet var ett spanskt vicekungadöme - vilket landet var till och med 1816 (då det ju blev självständigt). Från det året gav olika provinser ut både mynt och sedlar i egen regi. Valutan hette National Pesos (XARP).

Redan 1810 hade en revolution ägt rum i Buenos Aires. Datumet för denna resning var den 25 maj och den ledde till att en självständig regering sattes upp i staden. Enligt www.answers.com var det Argentinas första försök att vinna självständighet. En brittisk fregatt hade anlänt till Montevideo och med denna nyheten om att Napoleon hade invaderat Spanien.

Upprorsmakare i Buenos Aires såg till att utnyttja det maktvakuum detta gav upphov till i Argentina. Deras revolution firas än idag som "Revolution Anniversary Day" och det är en helgdag i landet.

1960 gav man ut ett minnesmynt för att fira 150 års jubileumet av denna händelse. Du har det myntet här.
 

1 peso. Jubileumsmynt utgivet 1960.

1852 och dryga 20 år framåt

En argentinsk konfederation bildades 1852, och denna gav ut sedlar i valutan Peso Fuerte (ARF).  Provinsen Buenos Aires distanserades sig dock från denna konfederation, och gav också ut egna sedlar.

Under 1800 talet gav även olika privata och regionala banker ut sedlar, likväl som ett system av "national banks". En sedel från privatbanken El Banco de Argentina ser här:
 

Snart inskannad

1/2 Real från 1869. S1517 i Krauses kataloger. Tryck finns på bara ena sidan.

1 Peso var detsamma som 8 Real och 100 Centavos.

Guld-peson

1875 introducerades guld-peson (ARG). Sedlar i denna valuta gavs ut från 1883 och går att få tag på för ca 20-25 kr. Valutan gavs till att börja med ut av Banco Nacional, och sedan från 1890 av Banco De La Nacion Argentina.

Från det året (1890) började också sammanlagt åtta provinser (under delvis olika perioder) att ge ut valutan. Santa Fe och Tucuman var ett par av dessa provinser. Provinserna hängde med också då nästa monetära system introducerades.

Paper peso och peso m/n

Paper Peso (ARM) introducerades 1899, pga. att inflationen tagit knäcken på föregångaren guld-peson. Caja de Conversion gav ut paper peson fram till 1933. Så länge fick provinserna ge ut valutan. Provinserna Jujuy och Salta hängde med ända till -33. De övriga hade slutat tidigare.

Från 1933 gavs valutan ut av Banco Central de Argentina - endast. Och från dess är också detta monetära system känt under namnet Peso m/n (moneda nacional). 1 peso m/n var lika med 100 centavos. Peso m/n skulle hålla i sig ända till 1970.

Den sedel av modell peso m/n som jag äger är ifrån 1935.

1 peso 1935

New Peso

1970 så var det dags att införa det monetära systemet New Peso (eller Peso Ley). 1 new peso var lika med 100 gamla peso. En New Peso ser du en längre upp på denna sida. Orsaken till introduktionen av New Peso var förstås landets dåliga ekonomi och som en följd därav en hög inflation. Men ekonomin blev inte bättre, varför det snart var dags igen. En ny valutareform blev nödvändig.

Här är faktiskt ännu en sådan här peso.

1 (new) peso 1970-73 års utgåva. P287.

Peso Argentino

1983 introducerades valutasystemet Peso Argentino. 1 peso argentino = 1000 new pesos. Och faktiskt, även en sådan sedel äger jag.

Sedeln ovan är 10 peso argentinos av 1983-85 års utgåva (P313).

Mannen på sedeln heter J. de San Martin. På sedeln är han en äldre gentleman, på porträttet här ser du honom i yngre upplaga.

J. de San Martin

de San Martin ledde den befrielsearmé som befriade  Argentina från spanjorerna. Spanjorerna sågs som förtryckare av den i och för sig spanskättade men ändå frihetstörstande befolkningen i landet. de San Martin bidrog även till att Chile blev självständigt 1818, två år efter det att Argentina blev en självständig nation. 

Austral

1985 var det dags för valutaskifte igen. Systemet Austral infördes. 1 austral = 1000 peso argentinos. Naturligtvis har jag införskaffat mig också en sådan.

Sedeln är en 10 australes. 1985-91 års utgåva (P325b). UNC.

Mannen på sedeln heter Santiago Derqui. Vad den motstående sidan har som motiv törs jag inte säga något om. Derqui var president i Argentina på 1860 talet, under endast något år.

Hur han på detta enda år kunde sätta sådana spår i den argentinska historien vet jag inte (något måste han ju ha gjort eftersom han hamnat på en sedel dryga 100 år senare). De biografier som finns om honom på Internet är samtliga på spanska.

I och med att Australes introducerades, så fick också provinserna börja ge ut valuta. Sammanlagt sju olika provinser har gett ut Australes och efterföljaren Peso - som du kan läsa om några rader längre ner.

En av provinserna är Tucuman. En sedel från denna provins ser du här:

1 Austral från Tucuman.

Tucuman är en av sju provinser som gett ut sedlar sedan 1985. Övriga sex är:

Peso

1992 skedde det senaste skiftet. En valuta med det nygamla namnet peso infördes. 1 peso = 10000 australes.

En sedel om 2 peso ser du här nere.

Snart inskannad

2 pesos 1997-2000 års utgåva. P346. UNC

Istället har en sort av lokala valutor fått fäste, främst Patacó i Buenos Aires och valutan Lecor i Córdoba. Det är förresten kanske djärvt att kalla dessa valutor för riktiga valutor, snarare är det kuponger (bonds) uppbackade av myndigheterna som det går att handla för i många affärer.

BBC har en artikel ute på nätet om just valutan Patacó. Så här skriver de: "The American fast-food giant McDonalds marked the occasion by launching a special new Patacombo deal, comprising two cheeseburgers, fries and a soft drink for five patacones, the equivalent of $5". Hela artikeln läser du bakom länken nedan.
news.bbc.co.uk/1/hi/world/americas/1503129.stm