Folkungaätten regerade i Sverige från 1250-1365. Denna sida handlar om Birger Jarl samt ättens två första kungar Valdemar Birgersson och Magnus Ladulås. Med andra ord så handlar sidan om perioden 1248-50 till 1290.

Birger Jarl

År 1248 tog en viss Birger Jarl över ämbetet som jarl, och han kom att betraktas som en kung (även om han formellt inte var det). Dåvarande kungen Erik Eriksson var lite tafatt nämligen. Birger Jarl fick (eller snarare tog sig) mynträtt.

Birger Jarl var ju en man av folkungaätten. Men det fanns också en maktgrupp kallad de "äkta folkungarna". Dessa bestod av stormän som även de törstade efter kungatronen.  Stormännen Junker Karl, Knut Magnusson och Filip Knutsson var drivande hos de äkta folkungarna.

Jag ska inte fördjupa mig i vilka de äkta folkungarna var, utan rekommenderar den intresserade att söka sig till andra webbplatser som tar upp dessa, t.ex.
http://www.sollidensbil.se/sol_sv.kungar5.htm.

Birger Jarl vann  maktkampen mot de äkta folkungarna (via en uppgörelse i Herrevadsbro i Västmanland år 1251). Efter denna uppgörelse var Birger Jarl oomstridd som Sveriges ledare.

Birger Jarl . Oklar porträttlikhet enligt Wikipedia.

Birger Jarl är annars mest känd för att ha grundat Stockholm och för att ha infört fridslagar. Män som begick hemfridsbrott eller våldförde sig på kvinnor låg illa till hos Birger Jarl.

Ett exempel på mynt från Birger Jarls tid som hittats, är en Götalandstyp med inskriften B. Vilket anses stå för självaste Birger Jarl. Det finns inte många sådana mynt bevarande - bortsett de som finns på museum bara en handfull i privat ägo. 

Dessa mynt var brakteater och vägde ca 0,17 gram.

Valdemar Birgersson (1250-1275)

När Erik Eriksson dog valdes Birger Jarls son Valdemar Birgersson till kung - sju år ung. Birger Jarl själv fortsatte dock att regera som om han vore kung. Inte förrän i mitten av 1260 talet fick Valdemar ta över styret - då dog nämligen hans far Birger.

Valdemar var då drygt 20 år gammal.

Han var inte bara son till en jarl denna Valdemar. Framförallt var hans morfar den tidiga 1200 tals konungen Erik Knutsson, vilket nog var en förutsättning för att Valdemar överhuvudtaget skulle få bli kung.

På 1700 talet fann man i Östergötland en jättelik skatt med ca 30.000 mynt. Flertalet av dessa mynt anses härstamma från Valdemars tid. Speciellt två typer av de funna mynten kan vara från 1250 talets mitt eller kort därefter - det är två brakteater med dels ett lejonhuvud, dels med ett krönt huvud. Det senare myntet kan dock vara slaget efter Valdemars död - om detta tvistas. Silverhalten i dessa mynttyper är ungefär 80-82 %.

Valdemar tycks inte ha haft någon god relation till brorsan Magnus Ladulås. Det var nämligen Magnus som satte p för Valdemars tid som kung - mhja av något tusental soldater från Danmark och Tyskland. Dessa jagade iväg Valdemar till Norge.

Magnus Ladulås (1275 - 1290)

Här nere ser du ett mynt präglat under Ladulås tid. M:et står förstås för Magnus. Mynt präglades efter både götaländsk och svealändsk vikträkning (dvs 394 resp 192 penningar av en viktmark silver).

Motivet var som du redan förstått ett M - men det skrevs  på två olika sätt. M:et var inneslutet i två olika varianter av ringar. Alla fyra kombinationer slogs - både i Götaland och i Svealand.

Vilket gör åtta olika mynttyper.

I Magnus Ladulås testamente står det att fyra myntorter finns i landet - fyra i Götaland och fyra i Svealand. Av vilket man förstås kan dra slutsatsen att varje myntort präglade sin egen typ av mynt...

Även mynt med ett E har påträffats från Ladulås tid. Vilket kan innebära att jarlen Erik Birgersson (son till Birger Jarl) hade mynträtt.

Magnus Ladulås kanske största gärning var att han satte stopp för våldgästande. Kanske en lag som borde införas idag igen....  Magnus förbjöd resande herremän att ta in hos bönder längs med resvägen. I alla fall förbjöds de att ta in utan att göra rätt för sig. Innan lagen trädde i kraft var det vanligt att herremännen tog för sig av böndernas mat och dryck, utan samvetskval och utan att ge ersättning.

Vilket förstås drabbade bönderna hårt.

Namnet Ladulås fick Magnus som tack för denna lagstiftning. Magnus "satte lås på böndernas ladugårdar".

Magnus verkar ha varit populär bland folket, dels av nämnda gärning, dels för att han höll Sverige utanför krig. Magnus var en mästare på att upprätthålla goda förbindelser till annars fientligt sinnade grannländer

Använd länkfältet en bit längre nere för att ta dig vidare.

Tillbaka till Sveriges startsida:

Och genom att klicka här nere tar du dig till hela sajtens startsida.