Du kommer väl ihåg hur du använder menyn längst upp till vänster på varje sida? Om inte, här är en repetition: Du använder den på så sätt att du först går till den bokstav det land du söker efter börjar på (begynnelsebokstaven). Väl där tittar du i menyn igen, och där finns en "snabblänk" till landet ifråga.

Antigua-Barbudas valutahistoria

En egen stämpel...

Innan européerna kom så bodde förstås indianer i vad som nu är nationen Antigua-Barbuda. Först av européerna var Columbus, senare kom engelsmän. Från 1684 och ett par hundra år framåt arrenderades Barbuda av den engelska familjen Codrington som gjorde sig rika på sockerodling.

Frän 1600 talet och ända in på 1800 talet så gällde generellt i Västindien att man använde mynt från främst Spanien, Portugal, Holland och England för eget bruk. De olika öarna satte en egen stämpel på dessa mynt för att visa att de var giltiga på just den ön.

Anchor dollars och andra mynt

Redan på 1820 talet tillverkade britterna mynt för användning i kolonierna. De kallades Anchor dollars och förebilden var de spanska mynt som användes runt om i världen. Anchor mynten kom att användas framförallt i Västindien, Ceylon och Mauritius. Valörerna var 1/16 dollar, 1/8 dollar, quartern och 1/2 dollar. Spana in ett Anchor mynt här nere:

1822 British West Indies 1/8 $

Det sägs att även Anchor mynt i valörerna 1/50 och 1/100 dollar (varför inte benämna dom 2 resp 1 cent??) tillverkades. Dessa ska ha tillverkats år 1823, ha fraktats till Sierra Leone i Afrika och smälts ner igen 1825. De tycks aldrig ha kommit ut i cirkulation.

Från 1830 talet (och fram till 1870) tillverkades mynt i valören 1,5 pence för användning främst på Ceylon och i Västindien. På 1830 talet tillverkades också tokens för användning både i brittiska Västindien och i Brittiska Guyana. Valören var 1 stiver och utgivare var...ja det är frågan. Det har jag inte lyckats reda ut.

Specifikt för Antigua gavs det ut en token issue i valören 1 farthing år 1850. Mynten är daterade 1836, men låg på lagring ett antal år. Mynten gavs ut av köpmän (Hannay and Coltart). Här är ett:

1 farthing år 1836 (1850).

Tokens är alltså översatt till svenska privatutgiven valuta. 1 farthing var för övrigt detsamma som 1/4 penny.

I slutet av 1800 talet tillverkades mynt i valörerna 2 och 4 pence  för användning både i brittiska Västindien och i Brittiska Guyana.

Bortsett från nämnda mynt så användes mynt avsedda för brittiska moderlandet i brittiska Västindien.

US dollarn, det brittiska pundet och en brittisk Västindien dollar

Fram till 1935 så användes i Antigua och Barbuda amerikanska US dollarn, det brittiska pundet och en sorts brittisk Västindien dollar. Läs om denna dollar ett par rader ner.

Leeward Islands currency board

Efter första världskriget så började sedlar tryckas i en valuta vi kan benämna som Leeward Islands dollarn (inget vedertaget uttryck, utan min benämning på valutan). Den brittiska administrationen gav ut denna valuta via en currency board som täckte hela Leeward Islands (som administrativt bestod av Antigua-Barbuda, St Kitts & Nevis, Anguilla, Montserrat och brittiska Jungfruöarna).

Bara en utgåva gavs ut. Den kom 1921 och valörerna var låga. 5 och 10 shillings (P1-P2).

Förutom i Leeward Islands så fanns currency boards även i

Jag tror inte att deras resp valutor var inte giltiga i Leeward Islands. Det kanske aldrig var aktuellt att använda dessa sedlar någon annanstans än inom resp område. Det var inte särkilt många sedlar de gav ut, de olika valutanämnderna. Jag berättar mycket kort om det här nere, för fullständighetens skull.

Barbados currency board

Barbados currency board gav ut bara en utgåva fram till första halvan av 30 talet, och den hade bara en valör (1 pund). Exakt 28.000 exemplar av denna sedel trycktes och utgåvan såg världens ljus 1915.

Brittiska Guyanas currency board

Brittiska Guyanas currency board var flitigare. De gav ut en utgåva från 1916 (med två valörer, 1 och 2 dollar i två olika varianter vardera. P1, P1A, P2 och P2A). Deras nästa utgåva kom 1929. Valörerna var även då 1 och 2 dollar och de benämns P6-P7 (P3-P5 existerar inte).

Grenadas currency board

Grenadas currency board gav ut en utgåva från 1920. Valörer 2 shilling 6 pence, 5 shillings och 10 shillings (P1-P3). Det var den enda utgåva sedlar denna currency board gav ut.

St Lucias currency board

Denna currency board gav ut en utgåva från 1920 (och sedan inget mer). Valörerna var 5 och 10 shillings (P1-P2).

Privatbanker

Leeward Islands dollarn gavs på Antigua ut även av två privatbanker. Privatbankerna ifråga hette Colonial Bank, som senare blev Barclays Bank, och Royal Bank of Canada. Colonial Bank gav ut bara en utgåva i Antigua, och den var på bara en valör: en 5 dollars sedel som dessutom är ”reported not confirmed”. Efterföljaren Barclays Bank hann med två utgåvor, den första kom 1926 och den andra 1937-40.

De två bankerna verkade även i St Kitts, som ju också tillhörde administrationen Leeward Islands.

Bankerna nämnda ovan verkade (som sedelutgivare) för övrigt även i bl.a. Windward Islands. Windward Islands bestod av (och består förstås fortfarande geografiskt sett) Grenada, St Lucia, St Vincent och Dominica. Båda bankerna verkade  i Grenada och St Lucia. I St Vincent verkade bara Colonial Bank / Barclays Bank. I Dominica ingen alls.

I Barbados verkade tre banker: Canadian Bank of Commerce - samt de två nämnda. I Brittiska Guyana verkade samma banker som i Barbados, plus den egna banken British Guiana Bank.

Sedlarna som en bank tryckte för de olika öarna var snarlika varandra - oftast sade bara en overprint som sade att den var tryckt för en viss ö av en filial för någon av bankerna (ex: ”issued at St Vincent bransch”).

1935

1935 så introducerade the British government sin British West Indies Dollar. Jag antar att det var för att få kontroll över valutautgivandet. Brittiska pundet och amerikanska dollarn upphörde att vara giltigt betalningsmedel på öarna i och med denna introduktion.

Nätet berättar att denna nya brittiska västindiska dollar "was adopted in 1935, originally at the rate of $4.80 per Pound Sterling". Några nya mynt eller sedlar gavs inte ut i denna västindiska dollar. Inte förrän efter världskriget.

De sedlar utgivna av de currency boards nämnda ovan blev från nu benämnda British West Indies Dollar. Privatbankernas sedlar bör ha inkluderats i denna benämning.

De brittiska myndigheterna i Barbados och Brittiska Guyana fortsatte (via sina currency boards) att ge sedlar efter 1935 och under andra världskriget. Det var sedlar avsedda bara för Barbados resp Brittiska Guyana. Men även den nybildade brittiska Västindien dollarn var giltig i både Barbados och Brittiska Guyana.

Jag har också ett mynt från 1965 från British Caribbean territories (eastern group). Kolla in det här:

1 Cent 1965, utgiven av British Caribbean territories (eastern group).

East Caribbean Currency Authority

Här passar det sig med lite om landets historia:

Antigua var en del av Leeward Islands till och med januari 1958. Leeward Islands inkluderade också Dominica (till 1940), Montserrat, St Kitts-Nevis, Anguilla och de brittiska Jungfruöarna. 1958 anslöt sig Antigua till den Västindiska federationen, för att 1967 bli en till Storbritannien associerad stat (en lösare form av koppling till Storbritannien än tidigare).

Nu åter till landets valutahistorik (som förstås är kopplat till landets historia i övrigt).

1965 bildades East Caribbean Currency Authority. efterföljaren till British Caribbean territories (eastern group) . Den utgåva myntet lite längre upp tillhörde torde alltså ha varit det sista British Caribbean territories (eastern group) gav ut.

East Caribbean Currency Authority introducerade Östkaribiska EC dollarn (XCD). Den ersatte alltså brittiska Västindien dollarn.

Trinidad & Tobago och Guyana var med i British Caribbean territories (eastern group) men inte i efterföljaren East Caribbean Currency Authority. Trinidad & Tobago drog sig ur 1964 och Guyana 1965. De introducerade egna valutor när de gick ur sammanslutningen ifråga. Också Brittiska Jungfruöarna var medlemmar i British Caribbean territories (eastern group), men inte efterföljaren. De introducerade US dollarn när de lämnade British Caribbean territories (eastern group).

Eastern Caribbean Central bank

Valutautgivande bank blev 1985 Eastern Caribbean Central bank. East Caribbean Currency Authority fick alltså en efterföljare i form av en centralbank. Valutans namn kvarstår.

Valutan EC Dollar är fixerad vid USA Dollarn. Två EC Dollar är lika med en USA Dollar.

EC Dollars från Antigua-Barbuda har bokstaven A på sedeln. Sedan 1993 års utgåvor är sedlarna nationsmärkta även med ett kodsystem (svarta lodräta streck). Antigua-Barbudas kod är tre lodräta svarta streck, följt av ett tomrum och sedan ytterligare ett lodrätt svart streck.

Koderna & bokstäverna

Bakom länken här nedan kan du läsa mera om Koderna & bokstäverna på gamla och nya sedlar från Eastern Caribbean Central bank och dess föregångare.

Idag

East Caribbean States (de länder och områden som idag använder EC dollarn). I bokstavsordning och inget annat: