Från susning.nu:
"Det är osäkert varifrån namnet Vitryssland kommer. En tes är att det varit ett smeknamn till följd av den skattebefrielse man avnjöt under tataroket, när mongolerna härskade Kievriket. Det kan också vara från tatarernas sätt att kalla väderstreck för färger. Norr betydde vitt. En tes är att det kommer av när man använde ekorrskinn som valuta. Ord för ekorre liknar ordet för vit"

Nu är det dock inte så, att denna sedels motiv på något sätt har någon koppling till texten ovan. Faktum är att vitryssarna har en förkärlek till att ha djurmotiv på sina sedlar. Ekorren ovan är bara ett exempel på detta. Andra valörer har andra djurmotiv. Men, inte desto mindre, det kan ju helt klart vara intressant att namnet på landet kan ha en koppling till vad man förr använde som valuta.

Längre ner kan du läsa om Vitrysslands valutahistoria, men först lite om landets allmänna historia.

Vitrysslands historia

Uladzimir Novik, en medlem av det vitryska parlamentet, har skrivit en bok om det nya landet Vitryssland. Boken skrevs 1994 (då nationen bara var några år gammal) och det refereras till den på flera platser på nätet.

Bokens namn är ”Belarus - a new country in Eastern europé”.

Novik berättar om prins Rogvold och den stat som han styrde över, en stat som hade sitt säte i staden Polatsk i nuvarande norra Vitryssland. Polatsk-staten var den första statsbildningen i vad som nu är Vitryssland och den uppstod på 900 talet.

Men vem var prins Rogvold egentligen? Var hans rätta namn kanske Ragnvald? Var han svensk eller av svenskt ursprung? På de flesta håll beskrivs han som en Varangian, det vill säga en svensk eller norsk viking

Vikingen Ragnvald var vitrysslands stamfader, på ungefär samma sätt som den mer kände vikingen Rurik var Kievriket förste ledare. Rurik grundade ju Kiev-Ryssland på 800 talet – det rike som under ett par hundra år var en stormakt i nuvarande Ukraina, Ryssland – och Vitryssland.

På 1200 talet blev det som idag är Vitryssland en del av storfurstendömet Litauen. Ett välde som sträckte sig över vad som idag är Litauen, Vitryssland, Ukraina och delar av Ryssland. Vitryssarna själva betonar gärna att det vitryska språket var huvudspråket i denna statsbildning och att staden Polatsk var furstendömets största stad under flera århundraden.

Vitryssarna är också stolta över att Bibeln kom att tryckas på vitryska redan 1517. Med det blev vitryssarna ett av världens första folk att få bibeln tryckt på det egna språket (bara tyskarna och tjeckerna hann före).

1569 ingick storfurstendömet Litauen en union med Polen, unionens namn blev på polska Rzeczpospolita. På svenska blir det ungefär ”samväldet av två nationer”. Samväldet kom att existera till slutet av 1700 talet, men redan på 1600 talet började ryssarna att ta för sig av delar av området som nu är Vitryssland.

Tre stycken överenskommelser, avtal, mellan ryssar, österrikare och preussare i slutet av 1700 talet gjorde att Vitryssland kom under ryskt styre. Polen och Litauen gick samma öde till mötes.

På 1860 talet hade nationalismen i de tre länderna växt sig så starkt att ett uppror bröt ut. En av de ledande upprorsmakarna mot det ryska tsarväldet var vitryssen Kastus Kalinousky. Hans saga blev dock rätt kort. Ryssarna fångade in honom och han hängdes i Vilnius år 1864. Men Kastus Kalinousky hade satt en boll i rullning.

1905 fick vitryssarna rätt att bland annat ge ut böcker och tidningar på det egna språket – en förutsättning för att den kulturella identiteten skulle växa. 1917 samlades ett mycket stort antal vitryssar till en kongress i Minsk där det egna folkets och landets problem diskuterades. Där ställdes krav på en egen självständig stat. Och så blev det, redan året efter. Den 25 mars 1918 deklarerades den självständiga republiken Vitryssland som självständig stat.

Det vara bara det att landet då var ockuperat av tyskarna (första världskriget pågick ju). Och den självständiga republiken blev inte långvarig. Redan den 1 januari 1919 invaderade ryssarna landet och sovjetrepubliken Vitryssland skapades.

Från februari 1919 till juli 1920 kom Vitryssland att ingå i sovjetrepubliken Litauen – ryssarna ansåg inte vitryssarna riktigt tillförlitliga, varför de alltså fick ingå i Litauens sovjetrepublik.

Men sommaren 1920 kunde den vitryska sovjetrepubliken återuppstå – en orsak ska ha varit ett hot från den polska armén som ryckte fram västerifrån. Det ansågs av någon orsak som säkrare att ha en separat vitrysk sovjetrepublik med det hotet över sig.

1921 kom också delar av Vitryssland att hamna under polskt styre. Det var regionerna Brest, Bialystok och Grodna i västra delarna av landet. Att det blev så var en följd av en fredsuppgörelse i Riga, den så kallade Riga peace treaty. 

Regionerna Brest och Grodna återfördes till Sovjet och den vitryska sovjetrepubliken 1939. Regionen Bialystok är fortfarande ett polskt område.

1922 bildades unionen av de sovjetiska republikerna. Sovjetunionen alltså. Vitryssland kom att tillhöra denna union ända fram till 1991 (med undantag för andra världskriget). 1991 blev landet självständigt i och med att kommunismen föll i Östeuropa.

Under andra världskriget ockuperades Vitryssland till fullo av Tyskland. Och det var en stor tragedi för landet. 25 % av befolkningen som före kriget uppgick till 10 miljoner, dog under kriget. Judarna, som innan världskriget hade funnits i stort antal i området, utplånades nästan helt.

En av Vitrysslands mest kända personer är Marc Chagall, konstnären. Han var alltså inte född fransman även om han kom att tillbringa större delen av sitt liv i Frankrike.

Han var från början vitrysk jude och inget annat. Men han flyttade tidigt till Paris även om han senare återvände till Vitryssland. 1922 flyttade han dock för gott till Paris (35 år gammal) och 1937 blev han fransk medborgare.

Vitryssland idag – mars 2005 - är inte någon demokrati. Presidenten Lukasjenka håller liv i ett politiskt system som mer liknar det gamla kommunistiska än något som kan påstås vara en öppen demokrati.

Presidenten Lukasjenka

Presidenten Lukasjenka är förstås, i egenskap av president, en känd vitryss. Men mer känd är nog sparven från Minsk. Olga Korbut. OS guldvinnare fyra ggr om, varav tre ggr i ett och samma spel (OS i München 1972). Hon torde vara Vitrysslands med kände person även om hon lämnat sitt hemland för USA.

Korbut flyttade till USA 1991 och har blivit kvar där sedan dess.

-slut-

Landets valutahistoria

Denna går förstås hand i hand med den ryska – åtminstone ända från slutet av 1700 talet. Med två viktiga undantag: Första och andra världskrigen. Då ockuperades ju Vitryssland av tyskarna.

Första världskriget

Under första världskriget gav tyskarna ut östrubler och östmark.

Tyskarna ockuperade ju delar av Östeuropa under första världskriget, och då gav de ut både Darlehnskasse Ost Rubles (DEOR) och Darlehnskasse Ost Marks (DEOM) för att användas i dessa ockuperade områden.

Se en Darlehnskasse Ost Ruble här:

SAKNAS

Zehn Rubel 1916

Också en sedel av den sistnämnda sorten finns i min ägo, och du ser den här nere:

SAKNAS

50 ostmark 1918.

Utöver tyskarnas utgåvor användes åtminstone en del av de utgåvor som gavs ut av olika auktoriteter i nordvästra Ryssland under kriget. Läs mer om dessa utgåvor på regionen nordvästra Rysslands sida på denna webbplats. 

Tyska Ostland

Under andra världskriget så blev landet en del av tyska Ostland, alltså det av nazisterna ockuperade områdena i Östeuropa. Den tyska valutan Reichskreditkassenschein användes då.

Kupongark

De allra första 'sedlar' som utkom efter självständigheten i början av 1990 talet var inte ens sedlar. De var kuponger (benämnda AA1, A1, A3 och A4 i Standard Catalog of World Paper Money, någon A2 existerar inte av någon anledning).

SAKNAS

A4.

Kupongarken kom 1991, innan den vitryska rubeln hade introducerats!

Vitryska rubeln (BYL)

25 september 1992 introducerades den vitryska rubeln (BYL). Denna rubel gick i par med den ryska rubeln. Då blev det mer ordning på torpet. Mer riktiga sedlar gavs ut. Det är ett exempel på en sedel ur denna rubel (i delenheten kopek) som du ser längst upp på den här sidan.

P1-P12 heter sedlarna i den första och enda utgåva som gavs ut i vitryska rubeln (BYL). Valörerna var 50 kopek och till 5000 rubel. De flesta valörerna hade djurmotiv, som den ovan. Sedlarna är vackra i all sin enkelhet och det är förstås motiven som gör dom vackra.

Vitryska rubeln (BYB)

I augusti 1994 ersattes den hittillsvarande rubeln med en ny vitrysk rubel, med iso BYB. Det krävdes 10 gamla rubel för att växla till sig en ny. Tre utgåvor av denna rubel gavs ut, dels 1994-96, dels 1998 och dels 1998-98 (P13-P15 resp P16, resp P17-P20). Den högsta valören i den sista utgåvan var 5 miljoner rubel (P20).

Vitryska rubeln (BYR)

1 januari år 2000 så var även denna rubels saga all. Ännu en ny vitrysk rubel introducerades, med iso BYR. Denna gång krävdes det 1000 tidigare rubels (BYB) för att växla till sig en av den allra senaste rubeln. Mig veterligen har ingen valutareform skett sedan dess.

-slut-

Genom att klicka nedan tar du dig till sajtens startsida.