1 New Dong 1985

Längre ner kan du läsa om Vietnams valutahistoria, men först lite om landets allmänna historia. Vietnamns historia Kinh Duong Vuong hette den kung som för mycket länge sedan styrde över kungadömet Xich Quy i delar av vad som idag är Vietnam. Xich Quy sträckte sig också över delar av vad som idag är södra Kina, bland annat provinserna Yunnan och  Kwangtung. Den första länken ger allmän information om provinsen Yunnan , den andra länken berättar om "the Special Coins of the Kwangtung" - som förstås inte har något med Vietnamns historia att göra, utan som är kuriosa i detta sammanhang. Nu tar vi oss raskt tillbaka till Vietnamns intressanta historia. Kung Kinh Duong Vuong var den förste konungen i en dynasti - Hong Bang dynastin - som skulle vara i nästan osannolika 2622 år. Dynastin kom till makten redan 2880 f.kr och föll inte förrän år 258 f.kr - enligt legender om Vietnam. Dynastin och de kungar som den inkluderade betraktas av Vietnameserna som landets skapare. Med rätta förstås, även om Xich Quy inte hade samma gränser som dagens Vietnam utan sträckte sig över delvis andra områden. Närliggande kungadömet Thuc, och dess ledare Duong Vuong, blev de som till sist välte den långlivade dynastin. Det skedde som sagt år 258 f.kr. Thuc fick dock inte behålla makten särskilt länge. Redan år 208 f.kr. satte kineserna p för dess styre. Det var den kinesiska dynastin Qin och dess militära ledare Zhao Tuo som ockuperade området. Qin dynastin gick under strax därefter, men Zhao Tuo behöll makten i det här området. Han skapade kungadömet Nam Viet, som var detsamma som dagens norra Vietnam och delar av dagens södra Kina. Nam Viet delades in i nio distrikt vara de tre sydligaste var vad som idag är norra delen av Vietnam. Nam Viet stod emot flera angrepp från kineserna, men till sist blev de förstås besegrade av jätten i norr. År 111 f.kr. fick landet se sig bli en del av kinesiska väldet under dess ledare Wu Di (Han dynastin).  Man träffar ofta på namnet Annam (kungadömet Annam) när man söker på Vietnam. Annam var ett område i  Vietnam, vilket fick se sig bli en del av kinesiska väldet år 111 f.kr. Ifall Annam då var detsamma som Nam Viet, eller om det är de "tre sydligaste delarna" av Nam Viet, vet jag icke. Lite klurigt att få reda på. Med det Annam som senare blev en del av det nybildade Demokratiska republiken Vietnam på 1950 talet bestod av områden i nuvarande mellersta Vietnam. Mer om det senare. Kineserna kom att styra Vietnam länge. Mycket länge. Ända till år 936. Med ett mindre och ett större undantag. Vi börjar med det mindre: Mellan åren 545 till 602 existerade ett självständigt vietnamesiskt kungadöme, Van Xuan. Men kineserna besegrade så småningom även det, och också den självständigheten var förlorad. Det större undantaget är det som följer: I nuvarande centrala (dåvarande södra) Vietnam fanns under en mycket lång tid ett kungadöme som inte tillhörde Vietnams olika kungadömen och dynastier, och som under större delen av sin existens stod fria från kineserna.  Vi talar om kungadömet Champa. Kungadömet Champa bildades redan år 192 och slukades inte helt av Vietnam förrän på 1600 talet. Dess befolkning bestod mest av indier och polynesier och var till en början en löst sammansatt statsbildning. Först ca år 400 enades Champa under en gemensam kung. År 446 och hundratalet år framåt stod området under kinesisk kontroll. För att sedan bli fria igen, och vara så till år 1145. Då invaderades de av khmererna. Men khmererna blev snart utkastade (redan år 1147) och fick själva se sin huvudstad Angkor invaderad under en period av kungadömet Champa. Påföljande århundraden stred Champa både mot vietnameser, mongoler och khmerer. Med framgång. Men till sist, med början på slutet av 1400 talet föll riket samman. Helt absorberat av Vietnam blev Champa dock inte förrän på slutet av 1600 talet. Det var Champa det. Nu återgår vi till vad som var övriga Vietnam, och dess strider mot kineserna. År 936 besegrades kineserna av vietnamesiske generalen Ngo Quyen i ett slag vid floden Bach-dang River. Generalen ifråga dog dock bara några år efter att han vunnit slaget och därigenom gett Vietnam självständighet gentemot Kina. Konsekvensen av hans död blev: kaos. Först dryga femtiotalet år senare blev det lite mer ordning, då en vietnamesisk ganska långlivad dynasti (skulle det visa sig) kom till makten. La dynastin. Den regerade i dryga 200 år. La dynastin stod med framgång emot flera attacker från dynastierna i Kina, men även attacker från Khmerer och från kungadömet Champa i syd. Och de valde Hanoi som sin huvudstad. På 1200 talet fick vi Tran dynastin som regenter i Vietnam. De är mest kända för att ha stått emot invasionsförsök från mongolerna. Vid tre skilda tillfällen försökte krigarna från norr att invadera Trans rike, men varje gång gick de alltså bet. Och nu kommer nå´t intressant: På 1400 talet kom familjen Ho till makten. De är kända för mycket, men av intresse för oss kanske mest följande: de gav ut papperspengar. Sedlar alltså. Det skedde under det första årtiondet på 1400 talet, långt innan papperspengar spritts till Europa (Italien undantaget). Vietnam var med det ett av de första länderna i världen att ge ut sedlar. Det hela började med att en pojke vid namn Le Loi föddes år 1384. Le Loi visade sig vara en riktig begåvning. Så begåvade att kinesiska Ming dynastin, som då hade kontrollen över Vietnam, ville nyttja hans tjänster. Så här ska han sett ut, Le Loi. Le Loi var dock mera inne på att kasta ut kineserna från Vietnam. Det lyckades han med 1426-27, i och med att hans mannar besegrade kinesiska trupper i ett par avgörande slag. När Le Loi efter befrielsen skulle grunda en ny regerande dynasti så tog han sig namnet Ho Hoan Kiem, dynastins namn blev Ho dynastin. Så här skriver www.resmixen.nu: "Under Ho Hoan Kiems tid var Vietnam en av Sydostasiens högst stående kulturer och än i dag är Le Loi en av landets största nationalhjältar. Minsta lilla by har en Le Loi gata. Under Le-dynastin återinfördes vietnamesiska som akademiskt språk, då tidigare endast kinesiska varit fint nog. Man hade under denna period också makt över både Laos och Kambodja". Anständigheten krävde förstås att dynastin också introducerade sedlar, precis som Kina och Mongoliet längre norrut gjort. Spana nu in det du ser här nere. Det är inte en sedel, men väl ett mynt från tiden för Le Lois uppror. Vietnam  1426 På 1700 talet lade sig Vietnam under det som är idag är södra Vietnam - området hade tidigare tillhört khmererna. Vietnam kom att styras av olika dynastier fram till år 1858. Då tog fransmännen över kontrollen över Saigon. 1862 föll Kochinkina (dvs den sydligaste tredjedelen av Vietnam) i Frankrikes händer. 1883 hamnade Tonking (den nordligaste tredjedelen av landet) och Annam (den mellersta delen) under franskt flagg - därmed var hela Vietnam under Frankrike. 1883 påstås Frankrike ha fått kontroll också över hela Laos och Kambodja. De två staterna tillsammans med Vietnam blev snart till franska Indokina. Frankrike behöll kontrollen till 1940, då japanerna tog över. Världskriget hade ju brutit ut och Japan var till att börja med framgångsrika. Efter andra världskriget återfick Frankrike kontroll över området, men vietnamesisk gerilla stred för självständighet. Ett antal textrader från nu, har som källa en numera nedlagd sajt (därav uteblivna källhänvisningen). "Den vietnamesiske ledaren Ho Chih Minh utropade den Demokratiska republiken Vietnam. I detta land inräknades de tre små länderna Tonking, Annam och Kochinkina. När sedan Fransmännen och Ho Chih Minh skrev på ett avtal så skulle befolkningen i Kochinkina (senare Syd Vietnam) rösta om, ifall de ville tillhöra den Franska Indokinesiska Federationen eller ifall de ville tillhöra Ho Chih Minhs republik.  Fransmännen bröt emellertid sitt löfte och tillsatte en självständig regering i Huvudstaden Saigon". 1954, i Genève, skrevs en fredsuppgörelse under mellan de båda länderna. I denna statsfästes att Vietnam skulle delas i två länder - nord och syd. Nordvietnam var en kommunistisk skapelse och Sydvietnam ett land med fortfarande franskt inflytande, om än självständigt. Gränsen mellan syd och nord lades på den 17:e breddgraden. Det franska inflytandet i syd kom snart att ersättas av amerikanskt inflytande. Sydvietnam var nämligen aldrig någon lyckad skapelse. Det var en diktatur och landet lyckades aldrig bli en stabil nation. Landet behövde hjälp och stöd av USA. Kommunisterna i norr såg sin chans att ta över även den södra delen av landet. För att förhindra det så började USA att bomba Nordvietnam och skicka trupper att försvara Sydvietnam Det inte minst av Sverige så hårt kritiserade kriget mellan USA och Vietnam pågick 1965-1973. Jag tror alla svenskar som var med på den tiden, minns Olof Palmes hårda ord om USA efter bombningarna 1972. Palme sa bland annat följande: ”Det man gör är att plåga människor, plåga en nation för att förödmjuka den, tvinga den till underkastelse inför maktspråk. Därför är USA:s bombningar ett illdåd. Därav finns många i modern historia. De förbinds ofta med namn: Guernica, Oradour, Babij Jar, Katyn, Lidice, Sharpeville och Treblinka. Våldet har triumferat. Nu finns ytterligare ett namn att foga till raden. Hanoi - julen 1972” Olof Palme USA förlorade kriget- eller rättare sagt: de misslyckades med att få kontroll över Vietnam och gav sig därför av. Den internationella kritiken lär ha gjort sitt till.               Världens kanske mest kända och omtalade krigsbild någonsin. Den visar förstås krigets vansinne. En liten flicka offer för amerikanska bombningar. 1975 absorberades Sydvietnam in i socialistrepubliken Vietnam. Sydvietnams 20 åriga historia var till ända. Vad som hänt efter det är att Vietnam anammat någon sorts kommunistisk kapitalism lik den i Kina, samt att USA och Vietnam kommit varandra nära. Ambassader har ännu inte upprättats men alla diplomatiska förbindelser utöver det finnes mellan länderna. -slut- Valutahistoria 1700 och 1800 talen Vi börjar med 1700 och 1800 talen, även om det förstås hände saker tidigare i detta land avseende sedlar & mynt. Det som skedde på 1400 talet under Le Lois tid, kan ni läsa lite övergripande om längre upp under landets historia. Annam i nuvarande mellersta Vietnam använde koppar-dong som delenhet under 1700 talet. 260 koppar-dong krävdes för en piastre. 60 koppar-dong krävdes för en cash-string. Och inte nog med det, en koppar-dong fick man 10 zinc-dongs för. Ovanstående kallades monetära koppar-zink systemet, och var det vanligaste förkommande. Det fanns även ett silver-guld system med mer begränsad omfattning. Det var inga vattentäta skott mellan systemen, utan växlingskurser fanns mellan t.ex. silvermynt och kopparmynt. Något som kallades "Minh Mang small cash" ser du här. Det är ett mynt från nån gång under perioden 1820-1841, och valören är alltså 1 small cash. Minh Mang var en kejsare som styrde Vietnam från 1820 till 1841. Myntet är alltså från hans tid. Mynt från nån gång under perioden 1820-1841 Jag har förstått att det även fanns något som hette "Minh Mang large cash".. Be mig dock inte utveckla detta. Banque de l'Indochine När fransmännen allt mer började ta över makten i Indokina på 1850 talet, så introducerades French Indochina Piastre (ICFP). Denna valuta sattes till samma värde som Mexican Silver Dollar (XMSD) - som cirkulerat och fortsatte att cirkulera i området. De båda valutorna blev officiellt giltigt betalningsmedel i mars 1863. French Indochina Piastren hade delenheten 100 cent, och den gavs ut av Banque de l'Indochine. Banque de l'Indochine hade utgivningsrätten från 1863 ända till 1951. Banken ifråga gav ut sina första sedlar 1875 och på dessa sedlar stod det både dollar och piastre. På vänster sida värdet i dollar, och på höger sida värdet i piastre - vilket ju var detsamma. 1 Piastres (P60) från 1942, med värdet i piastre skrivet i klartext och värdet i dollar mhja dollartecknet $, ser du här: 1 Piastres (P60) från 1942 Bland de sista utgåvorna Banque de l'Indochine gav ut var en med valören 1 piastre. Det var efter andra världskriget, men fortfarande på 40 talet. Denna 1 piastre sedel gavs ut första gången 1932, och sedan i olika varianter (signaturer och annat) till och med 1949 - då den sista av sedelns utgåvor började ges ut. saknas 1 Piastre, utgiven strax efter andra världskriget (P54). Gouvernement General De L'Indochine Under några år strax före och under andra världskriget så gavs sedlar i små valörer ut av myndigheterna i området, dvs Gouvernement General De L'Indochine. Du ser en 20 cents sedel från Gouvernement General De L'Indochine här nere: saknas 20 Cent 1942. P90. Militära yen Men Indokina var ju också ockuperat av japanerna innan och under världskriget. Och de gav ut militära yen som var avsedda att användas av befolkningen i de tre länderna. Första utgåvan kom 1938-40 och bestod av valörerna 50 sen, samt 1, 5, 10 och 100 yen (M1-M5). Militära Yenen i Franska Indokina var rätt lika de som gavs ut i Kina, men med några signifikativa skillnader. Skillnaderna beskrivs så här i Standard catalog of World paper Money: "Like the Japanese Imperial Government issues for China M13 (50 sen), M15 (1 yen), M17 (5 yen), M19 (10 yen) and M21 (100 yen) except for changing in colors back inscriptions and additional Japanese character RO which appears simular to a flat topped "3" prefix to the block on M1-M4." En andra utgåva kom 1942. Den bestod egentligen av bara en valör, 10 yen (även provexemplar av 1 yens sedlar trycktes, men de kom aldrig ut i cirkulation). Sedeln heter M7 i Krauses kataloger. Den är väldigt lik den tidigare utgivna M4 "but only 2 block and without RO prefix" enligt Krause. Det finns en sida på Internet där en del av dessa sedlar visas upp. Den heter http://art-hanoi.com/collection/icpaper/japan.html och där kan du bland annat se hur nämnda flat-toppade trea egentligen ser ut. Hela webbplatsen sidan tillhör är förstås värt ett besök. Indokina-sedlarna påstås vara sällsynta  - och bringa ett högt värde. En snabb sökning på Internet säger mig dock att så inte behöver vara fallet. 10 yens sedeln (M7) av -42 års utgåva kan man finna till överkomligt pris. I övrigt säger ryktet rätt: dessa sedlar är svåra och dyra att komma över. Institut d'Emission des Etats... 1951 togs utgivningsrätten över av Institut d'Emission des Etats du Cambodge, du Laos et du Vietnam. De gav 1953 ut sedlar i valören 1 piastre (P92 i Standard Catalog Of world paper Money). Denna utgåva (P92) alltså, var inte ämnad för någon speciell nation av Vietnam, Laos eller Kambodja. En sådan sedel, en P92:a dvs 1 piastre från 1953, ser du här nere. saknas 1 piastre 1953  (P92). Men sedan blev det ändring på det. I fortsättningen gavs en särskild Kambodjautgåva ut, liksom utgåvor för Laos respektive Vietnam. Utgåvan för Vietnam heter P104-P1089. En P104:a, dvs Une Piastre (1 Piastre) från 1953 ser du genom här nere. saknas P 104 - Franska Indokina (Vietnam) Det gavs ut en 1 Piastre 1954 också, och den hade ett helt annat utseende. Piastre kallades även Dong i Vietnam men på sedeln står det Piastre och ingenting annat. Observera dock: trots att olika utgåvor gavs ut för de tre länderna så var alla sedlar giltiga i alla tre länder. Nord Vietnam (Viet Minh Piastre Dong Viet) Men - vi hade ju norra Vietnam också. Norra Vietnam var ockuperat av kommunistgerillan. Denna landsända gav ut en egen valuta.  Valutan kallades till att börja med Viet Minh Piastre Dong Viet (VDP). Denna gavs ut från 1946 och några år framåt (P1-P42). Viet Minh gav ut den. Du ser en här: saknas 5 Dong 1948. P17. Nord Vietnam (Trung Bo och Phieu Tiep Te) Dessutom gavs valuta ut för Trung Bo - vilket är detsamma som Annam, dvs centrala Vietnam. Dessa sedlar gavs ut från 1946 till och med ett par år in på 1950 talet i kommunistgerillans regi och de benämns P43-P58 i Krauses böcker. Här är två sådana (en P53:a i halvhyfsad kvalité och en sliten P58:a): saknas saknas 100 Dong 1950-51 (P53a) följt av 1000 Dong 1950-51 (P58a). Även för regionen Phieu Tiep Te gavs sedlar ut (R1-R10b). Nord Vietnam (National Bank of Viet Nam) New Piastre Dong Viet (VDP) ersatte Viet Minh Piastre Dong Viet år 1953. National Bank of Viet Nam hette utgivande centralbank. Dessa sedlar heter P59-P66 i Krauses kataloger. Nord Vietnam (National Bank of Viet Nam, (valutan Dong) 1958 ersattes New Piastre Dong Viet i sin tur av valutan Dong (rätt och slätt). Iso VDD (P67-P74). National Bank of Viet Nam hette utgivande centralbank - fortfarande. En sådan här sedel äger jag. Här är den: saknas 1 Dong 1958 Nord Vietnam (State Bank of Vietnam) State Bank of Vietnam tog år 1964 över efter National Bank of Viet Nam som valutautgivande bank. (P75-P78). Nord Vietnam (även amerikanarna kunde) Även amerikanarna gav ut Nord vietnamesiska sedlar. Tro det eller ej. Falska (förstås) och med en medföljande flik propaganda. saknas Amerikansk sedel med propaganda. Utgivningen av amerikanska falska Nord vietnamesiska sedlar förklaras och beskrivs så här: "This note was printed by the U.S. government in their Manila P.I. print shop. The propaganda and instructions were meant to be detached and the notes passed in hopes that they would undermine the North Vietnam economy". Den amerikanska propagandan och instruktionerna (texten intill sedeln) var alltså som den engelska texten ovan berättar, tänkt att avskiljas från sedeln. Sedeln var sedan tänkt att användas för att underminera den Nord vietnamesiska ekonomin. Hur många sådana här sedlar som trycktes upp vet jag inte, ej heller ifall amerikanarna lyckades med att störa Nord Vietnams ekonomi med detta drag. Syd Vietnam Vi får ju inte glömma Syd Vietnam. Denna konstlade skapelse som existerade mellan 1954 och 1975. Syd Vietnam introducerade sin egen Dong (VNR) den 29 dec 1954. Delenheten var 100 Xu. Syd Vietnams egen National Bank of Viet Nam gav ut den. Sedeln här är från 1956. saknas 1 Dong 1956. P1 faktiskt. Dvs den lägsta valören i den första utgåvan sedlar Syd Vietnam gav ut. När Syd Vietnam föll år 1975 anammade de inte Nord Vietnams valuta. Istället introducerades en övergångsvaluta för syd. Valutan hette National Dong (VNS) och de användes i tre år, till och med 1978. Valutan ifråga behövdes i ett övergångsskede för att kunna inlemma Syd Vietnams ekonomiska system i Nord Vietnams påstås det. Dessa minst sagt märkliga sedlar trycktes upp redan 1966, men kom alltså inte i bruk förrän -75. Sedlarna hade valörerna 10,20 och 50 Xu, samt 1,2,5,10 och 50 Dong. De heter P37-P44 i Krauses böcker. Här är en. saknas 10 Xu (P37). Utöver ovanstående nämnda sedlar utgivna av National Bank of Viet Nam respektive av övergångsregimen, så trycktes för Syd Vietnam sedlar med benämningen R1-R8 i Standard Catalog Of World paper Money. Dessa sedlar var avsedda för områden som tagits över av nord vietnameserna. Sedlarna kom aldrig ut i cirkulation i Vietnam, men de har spritts flitigt och de säljs intensivt på Internet. Och jag har förstås införskaffat en. En R7:a om 10 dong. Från 1963. Sedeln är ganska intressant kanske mest för att den har ett krigsmotiv på den motstående sidan. Kolla in den här: saknas 10 dong. Från 1963 (R7). Vietnam 1978 introducerades i hela Vietnam (både tidigare syd och tidigare nord) en ny valuta, utgiven av State Bank of Vietnam.  Valutan hette Viet Nam Dong (VNN). Vi hade alltså då en valutareform, i spåren av det krig som varit. Sedlarna är daterade 1976, men de gavs ut två år senare. Här är en: saknas P80a. 1 Dong 197...  - Sedlarna är som sagt daterade 1976, men de gavs alltså ut inte förrän -78. Viet Nam Dong höll sig till 1985 då new Dong (VND) introducerades. Det är en sådan sedel du ser längst upp på denna sida. New dong är indelningsbar i 10 Hao or 100 Xu. State Bank of Vietnam ger ut denna new dong. Foreign exchange certificates Utöver Viet Nam Dong (VNN) och (alltså efter -85) new Dong (VND) så har det enade Vietnam gett ut så kallade Foreign exchange certificates (FEC). Den första utgåvan kom 1981 och valutan var då FEC-dollars. Valörerna var 1 och 5 dollar (FX8 och FX9 i Krauses kataloger). 1987 kom nästa utgåva. valutan var då FEC-dong. Valörerna 10, 50, 100, 200, 500, 1000 och 5000 FEC-dong (FX1-FX7 i Krauses kataloger). En FEC-dong i valören 500 har du här: saknas -slut- Genom att klicka nedan tar du dig till sajtens startsida.

Länkfältet för denna webbsajt hittar du under annonserna och länkarna:
 

	Länk till Amazon.com och ett magasin du säkert behöver om du är intresserad av vad som berättas på denna sajt: Standard Catalog of World Paper Money
	Besök webbutiken som säljer böcker, magazin & mjukvara för myntsamlare: Astore.amazon.com/banknotes.se
	Amazon har förstås mängder av litteratur och annat för den numismatiske intresserade. Klicka här..  om du är tveksam.

umismatiska webportalen på Banknotes.se - den ultimata länksamlingen för dig som är intresserad av sedlar, mynt, numismatik generellt.... Numismatiska webportalen på Banknotes.se länkar till 1000.... Klicka här.