Om sedeln

Männen på sedeln  heter Simon Bolivar (till vänster) och A J de Sucre.

Sucre levde 1795-1830. Han blev alltså inte speciellt gammal. Han föddes i Cumana, Venezuela. Redan 1811, bara 16 år ung, anslöt han sig till de trupper som kämpade mot spanjorerna för frihet åt Syd Amerika. Colombia blev så småningom fria från spanjorernas styre - vilket innebar att Sucre skickades till nuvarande Ecuador.

Då kallades Ecuador rätt och slätt för regionen Quito. Sucre som nu stigit i graderna vann där slaget om Pichincha. Det var 1822 och han var 27 år ung. Sucre stred sedan vidare i Peru, innan han mer eller mindre mot sin vilja blev president i den nybildade staten Bolivia. 1828 tröttnade han på att vara president, han sade upp sig och begav sig tillbaka till Ecuador. Han fortsatte vara involverad i strider, men tiden han hade kvar att leva skulle visa sig vara kort. Sucre försökte göra Venezuela till en fri och självständig nation. Det misslyckades dock. Under mystiska omständigheter mördades han av okända män på väg hem till Quito från en kongress i Venezuela som han deltagit i. 

Den andre mannen på sedeln, Simon Bolivar, var åtminstone under Sucres tidiga militära karriär Sucres chef. Om Bolivar kan du snart läsa längre ner på sidan.

Simon Bolivar - snart berättad om på denna sida.

Och nu lite om slaget om Carabobo. Baksidan av samma sedel visar nämligen monumentet över slaget om Carabobo. Slaget skedde den 24 juni 1821. Det datumet, den 24 juni - det är därför en nationell helgdag. Så här gripande beskriver Nordisk familjebok årgång 1922 händelsen:

"Den nya republikens själfständighet betryggades genom general Paez' seger vid Carabobo (24 juni 1821), hvarefter Simon Bolivar (30 aug.) fick en författning till stånd och enligt denna som president blef den styrande".

Spanjorerna stod förstås för motståndet i Carabobo. En annan helgdag är för övrigt 24 juli - Simon Bolivars födelsedag. Vem Bolivar var återkommer jag som sagt till.

Landets valutahistoria

New Grenada och senare Stor-Colombia...

Venezuela var en del av New Grenada (som senare bytte namn till Colombia). New Grenada i sin låg under spansk överhöghet ända fram till 1 juni 1816 – då de blev självständiga. Venezuelas status låg lite i ett vakuum under ett par år innan det i dec 1819 införlivades i, vad som nu kom att heta Stor-Colombia. I Stor-Colombia ingick även nuvarande Panama och Ecuador, förutom förstås Colombia.

Venezuela blev så självständigt år 1830.

Spansk escudos var den valuta som användes i New Grenada och senare Stor-Colombia, och ännu lite senare (åtminstone till att börja med) i det självständiga Venezuela. Inte desto mindre tillverkades en del mynt 1829, avsedda för Stor-Colombia.

Egna valutor...

Först 13 år efter självständighetsförklaringen introducerade Venezuela sin egen valuta peso. 1 peso = 20 reales = 100 centavos. Peson höll i exakt 40 år. År 1873 skedde en valutareform. Peson ersattes med venezolano, som fick delenheten centavos. 1 venezolano = 100 centavos. Venezolanon knöts till franska franc. 1 venezolano fick värdet 5 franc.

Lite senare ersattes venezolanon med valutan Bolivar – den valuta landet har än idag. Boliviar fick vid introduktionen värdet 0,2 venezolano. Den knöts alltså till franska franc eller värdet 1 boliviar = 1 franc.

Nordisk familjebok av årgång 1922: "Bolivar, sedan 1879 enheten i Venezuelas myntsystem, = 100 centavos = l franc. 100 bolivares skola motsvara 20 venezolanos (det förutvarande myntet) och med en halt af 9/io fint guld väga 32,258 gr. Fembolivarstyeken (venezolanos) i silfver förekomma äfven".

Privatbanker var rätt flitiga sedelutgivare i landet – fram till 1940. Då grundades centralbanken och då förbjöds privatbanker att ge ut sedlar.

Ny valuta från 1 jan 2008

Så här skrev Aftonbladet i en artikel den 31 dec 2007:

Venezuela får ny valuta

-slut-

Genom att klicka nedan tar du dig till sajtens startsida.