Längre ner kan du läsa om Uzbekistans valutahistoria, men först lite om landets allmänna historia.

Uzbekistans historia

Runt 1510 hade uzbeker lagt under sig stora delar av Centralasien - inklusive förstås vad som idag är Uzbekistan. Dessa uzbeker grundade så småningom flera stater, eller emirat som man nog bör kalla dom.

Det mest betydelsefulla emiratet var Bukhara. Men vi börjar vår berättelse om Uzbekistan med ett annat emirat.

Khiva

Ett område som under denna tid kom att styras av uzbeker var Khorazm - som också brukar kallas Khiva (som var huvudstadens namn). Emiratet Khiva påstås ha grundats år 1511. Till att börja med var det relativt centralstyrt av en enda khan (en khan var en ledare vald av sultaner). Så småningom blev emiratet Khiva alltmer decentraliserat med många lokala ledare som i praktiken styrde sig själva.

Krig mellan dessa lokala ledare var inte ovanliga. Speciellt två uzbekiska stammar stred om herraväldet i Khiva - Qongrat och Manghit. Samtidigt frigjorde sig uzbeker i Aral från Khiva och grundade sitt eget emirat.

År 1740 invaderades Khiva av perser. Och det var ju olyckligt förstås. Men perserna lyckades hålla Khiva i bara knappt 10 år (på sina håll påstås att perserna invaderade Khiva redan år 1668, och i så fall varade ju denna ockupation betydligt längre än 10 år - uttrycket ockupation tycks här dock vara en definitionsfråga).

Det var först när ryssarna invaderade Khiva år 1873 som en långvarig icke-självständig period skulle komma. Ryssarnas invasion var ju början på en ockupation som (med undantag för åren 1917-1920) skulle vara till ända 1990, då Sovjet bröts upp och bland annat Uzbekistan blev en självständig nation.

Kanske var det lika bra att ryssarna år 1873 lade under sig Khiva. Emiratet var då ett område i kaos, med inbördeskrig, fattigdom och dessutom under starkt inflytande av stammar från Turkmenistan. Stammar som förstås ville ha sin del av makten.

1917 lyckades områdets invånare, i skuggan av världskriget, att frigöra sig från ryssarna. Men redan året efter lade sig en turkmenistansk ledare under sig landet, varpå fulltständig anarki följde. Ända till 1920.

I april 1920 hände följande: Khwarazman People's Soviet Republic - sovjetiska folkrepubliken Khwarazman - bildades av vad som tidigare var emiratet Khivas kärnområde. Till vänster har du den flagga som var det självständiga Khivas flagga år 1917-18.

Självständiga Khivas flagga år 1917-18.

Sovjetiska folkrepubliken Khwarazman existerade till 1925, då den upptogs i den då bildade Uzbekiska sovjetrepubliken - som i och med sitt bildade också anslöts till USSR. Det vill säga vad som i dagligt tal kallas Sovjet.

Uzbekiska sovjetrepubliken bildades för övrigt av kärnområdet för emiratet Bukhara, tillsammans med främst områdena Kokand och alltså Khiva. Karakalpakstan anslöts 1932. Tadzjikistan var en del av Uzbekiska sovjetrepubliken till och med 1929, då de blev sin egen sovjetrepublik.

Innan vi fortsätter med emiratet Bukhara så berättar jag lite grann om sagostaden Samarkand.

Samarkand

Samarkand - landets mest kända stad - blev en del av emiratet Bukhara 1868 (när ryssarna kom till området). Uzbekerna kom till staden och dess omgivning på 1400 talet - men Samarkands herrar har skiftat väldigt både före och efter den tiden. Under en period styrdes staden till och med av av kineser.

Samarkand är ju annars mest känt för att ha varit den kanske viktigaste staden längs med silkesvägen mellan Europa och Kina - som fungerade som en viktig länk däremellan ända till 1400 talet.

Bukhara

Precis som Samarkand så var staden Bukhara (som emiratet har sitt namn efter) en viktig stad längs med Silkesvägen mellan Europa och Kina.

Uzbeker lade under sig Bukhara under början av 1500 talet. Det emirat som grundades då bestod av bland annat områden i nuvarande centrala Uzbekistan (området runt huvudstaden Tasjkent) men också av områden som idag ligger i norra Afghanistan.

Emiratet Bukhara grundades formellt 1785 men alltså styrt av uzbeker ända från 1500 talet - dock inte oavbrutet. Områdets centrala läge gjorde det populärt att attackera av grannfolk. Ryssarna intog staden och emiratet på 1860 talet - och gjorde det till ett protektorat.

Under de kaotiska åren med början år 1917 hann Bukhara vara relativt självstyrande, innan det ockuperades av ryssarna i september 1920. Då bidades sovjetiska folkrepubliken Bukhara, som 1924 blev en del av Sovjetunionen. 1925 upptogs folkrepubliken Bukhara i den då grundades Uzbekiska sovjetrepubliken.

Läs lite övergripande om Kokand, det tredje området (förutom Khiva och Bukhara) som bildar dagens Uzbekistan, finns att läsa här nere.

Kokand

Kokand är en stad  - men hela emiratet brukar i vanligt tal få bära det namnet. Emiratet bestod alltså av betydligt mer än staden Kokand. Det sträckte sig utanför dagens gränser för Uzbekistan - främst över större delen av dagens Kirgizistan. Emiratet brukar annars ofta i engelsk text benämnas Fergana Valley - Ferganadalen.

Området blev ett uzbekiskt emirat först år 1740. Och var så till 1876 då ryssarna intog staden.

Khiva, Bukhara och Kokand

Som ni kanske förstått var dessa tre härskardömen de tre dominerande under 1700 och 1800 talen i Centralasien. Idag bildar de som sagt grundstommen i nationen Uzbekistan. Notera dock att större delen av Kokand idag är nationen Kirgizistan. Uzbekistan blev självständigt i september 1991.

Här nere på kartan ser du såväl staden Kokand (en bit neråt till höger från Tasjkent) som städerna Bukhara (i regionen Bukhara) och regionen Khorazm - dvs Khiva. Klicka på kartan.

Landets valutahistoria

Vi koncentrerar oss på sedelutgivningen. Sedlar gavs ut under de kaotiska åren 1917-1924 både i Khiva och i Bukhara.

Bukhara

Det självständiga Bukhara emiratet gav ut sina första sedlar år 1918. Valutan hette Tenga. 1 tenga var detsamma som 10 falus. Den första utgåvan 1918 hade sedlar i valörerna 20 tengas till 5000 tengas (P1-P10).

Den andra utgåvan, som kom samma år, hade valörer från 100 tengas till 5000 tengas (P11-P18). Och tro det eller ej (jag hoppas du tror mig), jag äger en sedel ur den andra utgåvan. 5000 tengas. Du har den här:

SAKNAS

5000 tengas. P18. Från år 1918.

Den sista utgåvan från detta självständiga emirat kom 1919 (valörer 50 tengas till 10.000 tengas - P19-P24).

Den år 1920 bildade sovjetiska folkrepubliken Bukhara gav redan sitt första år ut sedlar - valutan hette tenga, precis som tidigare. S1026-S1034 i Krauses böcker. Men redan samma år skippade de tengan - istället började de ge ut Bukhara rubel. Under åren som följde fram till och med 1923 hann de ge ut tre olika utgåvor i valutan rubel (S1035-S1054). Den lägsta valören var på 5 rubel och den högsta på 20.000 rubel.

En S1049:a äger jag. En sådan är i klarspråk en 25 rubels sedel utgiven 1922. Här är den.

SAKNAS

25 rubel. S1049. Från år 1922.

1923 upphörde Bukharas egna rubels att gälla som betalningsmedel. Istället blev sovjets rubel allenarådande.

Khiva

Khiva gav precis som Bukhara ut sedlar under sin självständighetsperiod från 1917 och ett par år framåt. Valutan hette även här tenga - men bara till att börja med. 1919 övergav de tenga för en valuta benämnd ... rubel förstås. Kan man gissa på visst ryskt inflytande.

De sedlar emiratet gav ut benämns P25-P42 i Standard Catalog of World Paper Money. P25-P38 var i valutan tenga, de senare i valutan rubel.

När ryssarna tog över styret 1920 fortsatte de förstås att använda en valuta med namn rubel.

Folkrepublikens första utgåva 1920 följdes av hela 11 ytterligare utgåvor - och det bara under tre år. Inflationen var påtaglig under dessa år. 1922 års första utgåva, som exempel, var på valörerna 3, 5 och 10 rubel. Som motsvarade 30.000, 50.000 resp 100.000 rubel av de tidigare utgivna sedlarna. Sedlarna utgivna av folkrepubliken benämns S1076-S1114 i Standard Catalog Of World Paper Money.

Från år 1923 gällde i Khiva, precis som i Bukhara, sovjetiska rubel och inget annat.

The Government Bank & Great Britain Mission

I nuvarande huvudstaden Tasjkent (huvudstad i Uzbekistan sedan 1924) så gavs det 1918 ut en utgåva sedlar i valörerna 1 rubel till 100 rubel. The Government Bank gav ut dessa sedlar - om det var i ryssarnas regi eller inte törs jag inte säga något om. I vart fall, Krause benämner dessa sedlar S1151-S1157.

Förutom ryssarna så försökte även britterna skaffa sig inflytande i området. Valutamässigt gjorde de det genom att ge ut egna sedlar i valutan rubel. Valören var 500 rubel.

Två varianter av 500 rubel gavs ut, dels 1918 dels 1919. S1148 och S1149 heter de hos Krause.

Självständiga Uzbekistan

Så länge Uzbekistan var en del av Sovjetunionen så användes förstås Sovjets rubel i landet - men när självständigheten kom blev det så småningom ändring på torpet.

Till att börja med (med start 1993) så gav Bank of Uzbekistan ut egna valutan Sum i form av kuponger av sämre tidningspapper. 1 sum var detsamma som 1 rysk rubel. Dessa kuponger benämns P43-P58 hos Krause. Jag äger ett antal sådana här kuponger. Här är en.

SAKNAS

Kuponger 10 & 25 Sum (P43). Från 1993. Ensidig.

Bank of Uzbekistan gav senare samma år (-93) ut vanliga sedlar i valutan Sum (P61-P72), självständiga från den ryska rubeln. Du har en sådan sedel längst upp på denna sida.

Bank of Uzbekistan var en tillfällig skapelse. 1994 grundades efterföljaren Central Bank of Uzbekistan. Den verkar sedan dess. Centralbankens första utgåva kom 1994. Valutan heter fortfarande sum. P73 och framåt är centralbankens sedlar.

En sedel från centralbanken - från 1994- kan du se här:

SAKNAS

1 Sum 1994 (P73)

-slut-

Genom att klicka nedan tar du dig till sajtens startsida.