Om sedeln

På sedeln så ser vi (både till höger och vänster) huvudet på the Bamberg Rider. Bamberg ryttaren är en staty som finns i katedralen i Bamberg (naturligtvis) i Tyskland. Statyn är Tysklands mest berömda från medeltiden (den är från 1230 talet...). Du kan se den här nedan.

"Residents still wonder about the identity of the rider, even after hundreds of years", påstås det på vissa  webbplatser. Andra webbplatser hävdar dock att Conrad III eller Frederick II kan ha stått modell.

Conrad III ska ha levt 1093-1152) och varit den förste tyske kungen av  Hohenstaufen dynastin. Conrad III var även romersk kejsare. Frederick II levde 1194-1250 - samtidigt som statyn gjordes alltså. Han var precis som Conrad III tysk kung, men framförallt romersk kejsare. Frederick II ville göra Italien till bas för sitt maktutövande, och ska ha tyckt Tyskland var intressant bara för att det gav honom ett par ytterligare kungliga titlar.

Bamberg verkar förresten helt klart vara en naturskön plats. Spana in stadens (regionens) hemsida. Jag kan förresten intyga att det är vackert i krokarna, jag har varit om inte i Bamberg så i dess närheten. Det är jag förstås inte ensam om, varje mänska som åkt på skidsemester per buss till Alperna har varit i Bambergs krokar. Dessvärre tror jag många gjort som mig, alltså inte stannat till där.

The Bamberg Rider.

Östrubler och östmark

Tyskarna ockuperade ju delar av Östeuropa under första världskriget, och då gav de ut både Darlehnskasse Ost Rubles (DEOR) och Darlehnskasse Ost Marks (DEOM) för att användas i dessa ockuperade område.

Världskriget inleddes 1914 och 1915 lyckades Tyskland med att ockupera delar av Ryssland. Tyskarna insåg att de måste göra något åt den brist på valuta som uppstod i de ockuperade områdena. De vände sig till den tyska banken Eastern Bank of Commerce and Industry (Ostbank fur Handel und Gewerbe, grundad redan 1898). Denna bank fick i uppdrag att förse de ockuperade ryska områdena med giltig valuta.

För detta, så grundade Eastern Bank of Commerce and Industry något de översatt till engelska kallade Credit Bank East. Banken säte blev Poznan i Polen. Credit Bank East introducerade valutan Ost Ruble. Östrubeln sattes till samma värde som tsarryska rubeln. Värdet mot tyska marken var fram till sept 1916 1 Ost Ruble = 1,75 mark. Därefter krävdes 2 tyska mark för att växla till sig en östrubel.

I maj 1917 bestämdes att värdet mot tsarrubeln skulle bli flytande. Värdet mot tyska marken bestod.

Det kan också nämnas att texten på Östrubels sedlarna var på tyska, polska, lettiska och litauiska. Tyskan förärades framsidan av sedlarna medan texten på motstående sida var på de övriga tre språken.

Du ser Darlehnskasse Ost Ruble här:

10 Rubel 1916

Samtliga östrubler trycktes i Tyskland. De lägre valörerna (20 och 50 kopek samt 1 rubel) på ett privat tryckeri. 3, 10 och 50 ruble trycktes av företaget Giesecke & Devrient. Den högsta valören (100 rubel) trycktes av de tyska myndigheterna, på ett eget tryckeri.

I mars 1917 separerades Credit Bank East från Eastern Bank of Commerce and Industry. Credit Bank East blev en självständig bank. Det ledde till att de drygt ett år senare, i april 1918, med bas i lettiska Kaunas, gav ut en ny serie sedlar. Valutan kom nu att kallas Ost mark - östmark. 1 östmark sattes till samma värde som 1 tysk mark.

Texten på sedlarna var på tyska, lettiska och litauiska. Någon polsk text fanns inte på dessa sedlar - av en enkel anledning. Till skillnad från östrubeln var det bestämt att dessa sedlar inte skulle användas i Polen, utan bara i de baltiska länderna. Skälet till det var att tyskarna från nu gav ut polska mark, i sin egen regi.

En sedel av Darlehnskasse Ost Marks finns i min ägo, och du ser den här nere:

Snart inskannad

50 ostmark 1918.

Östmarken var i bruk i Estland till och med 20 maj 1920, i Lettland till 20 april 1920 och i Litauen till 31 dec 1922.

Tyska inflationen

Sedeln längst upp på sidan är av 1920 års utgåva. Då hade inte inflationen i Tyskland tagit fart ännu. 1920 var faktiskt denna sedel värd motsvarande 1-2 US dollar. Sedelns värde idag då? Hur mycket får jag för min väl använda och frasiga sedel? Ja, i bästa fall motsvarande en amerikansk dollar. Dess värde tycks alltså -nästan- ha stått sig ;-).

I oktober 1922 tog den tyska inflationen rejäl fart. Drygt ett år senare nådde den kulmen. Enligt en uppgift jag hittat var en dollar i november 1923 värd... ja gissa hur mycket  ? Svar : 4,200,000,000,000 Mark... Sug på den ni!

Lite mer om vad tyska mark tiden efter första världskriget var värda ser du i tabellen här nere (en tabell jag sett på flera webbplatser och vars ursprungsplats - på webben - jag inte känner till).

Notgelds

Att det finns mängder av tyska inflationssedlar från den här tiden känner väl de flesta till. Mindre bekant bland allmänheten är de notgelds som gavs ut. Här är därför en förklaring vad notgelds var för något. Jag hittade den på http://www.antikviteter.net/.

"Notgeld var lokala sedlar, ofta bara för en stad eller kommun, med mycket begränsad giltighetstid - till bestämda datum 1921-22. Nästintill varje by med självaktning såg till att ge ut en serie färggranna sedlar - de flesta troligen beställda hos det lokala vykortstryckeriet.

De var oftast i mycket små valörer 5, 10, 25 och 50 pfennig (eller Heller i Österrike) eftersom de skulle ersätta metallmynt".

En annan beskrivning jag sett är den följande: "They illustrate local celebrities.  institutions, sports.  Many have verses eulogizing local traditions, events or celebrities".

En notgelds sedel ser du nedan. Den är från vackra Bad Salzig. Valören på sedeln är 50 pfennig.

Bad Salzig. Notgeld. 50 pfennig, april 1921.

Notgelds-sedlar trycktes även 1923, även om texten ovan antyder annat. Och de undkom inte inflationen det året. 1923 trycktes alltså även notgelds-sedlar i mycket höga valörer.

Inflationsmynt

Men det finns också inflationsmynt. I provinsen Westfalen präglades mynt med valören 1 miljard mark. Kanske till och med i ännu högre valör, även om jag inte tror det (den högsta valören jag sett är 1 miljard mark). Westfalen mynten var alltså inte riksmynt, utan en motsvarighet till de lokala notgelds-sedlar som trycktes i olika städer.

Nedan har du ett inflationsmynt, inte från Westfalen utan från gamla Hansastaden Hamburg. Valören är en halv miljon mark....

Hamburg. Notgeldsmynt. 1/2 miljon mark, augusti 1923.

Jag har hittat en utmärkt webbplats på Internet, som handlar om bland annat den väldiga inflationen i Tyskland 1922-1923. Adressen dit är 
www.geocities.com/.../notgeld.htm.
Jag rekommenderar ett besök!

Rikskreditkassesedlar

Under andra världskriget hände grejer. Tyskarna gav ut en viss sorts sedlar beskrivna här nedan (texten  nedan är helt ogenerat klippt från en tidningsartikel på nätet, som jag dessvärre nu inte hittar och därmed inte kan referera till). Förmodligen är det lite på gränsen och lite våghalsigt att så ogenerat bara ta en text från en annan sajt.. men i vart fall, här är texten ifråga (jag kommer att utveckla fenomenet rikskreditkassesedlar så småningom - så fort jag får tid):

"Tyskarna införde också ett listigt system för att dölja vad som i praktiken var gammal ohederlig utplundring av en besegrad stat. De lät trycka upp så kallade rikskreditkassesedlar som liknade riktiga pengar, men bara var giltiga utanför Tyskland. De lokala bankerna beordrades acceptera dessa sedlar. De löstes i sin tur in av respektive lands riksbank, som därefter tvingades finansiera operationen på det ena eller det andra sättet. Det innebar att privatpersoner och företag i det ockuperade landet kunde bibringas föreställningen att tyskarna betalade för sig, medan notan i själva verket skickades vidare till de ockuperade själva."

Allied Military Currency

År 1944 gavs det i Tyskland ut sedlar som gick under benämningen Allied Military Currency - AMC money. Utgåvorna benämns P191-P198 i Standard Catalog of World Paper Money. Valörerna var 1/2, 1, 5, 10, 20, 50, 100 och 1000 mark. Notera (och detta är viktigt) AMC utgåvorna var ett gemensamt projekt av ryssarna och västmakterna.

Jag äger några tyska AMC sedlar (jag ska skanna in dom så småningom). Det går, sägs det, att rätt enkelt särskilja de ryska AMC sedlarna från västmakternas. Så här ungefär skriver flera webbsajter: "Soviet-printed currency could be easily identified by a dash printed ahead of the serial numbers".

Ett bindestreck framför serienumret alltså.