Om sedeln

Abu Muslim (728–755) -mannen vars mausoleum du alltså ser på sedeln - levde i Dagestan. Dagestan ligger i södra Ryssland, precis norr om Azerbajdzjan. På andra sidan Kaspiska havet sett från Turkmenistan alltså (se karta längre ner). Han var dock född i Khorasan, vilket numera ligger inom Irans gränser. Abdol Rahman Ibn Muslim var det namn han döptes till. Namnet Abu Muslim tog han senare. Enligt vad som sägs på några håll på nätet, så ligger mausoleumet du ser på sedeln i Dagestan, mer exakt i staden Khunzakh.

Abu Muslim predikade islam för bergsfolken i Kaukasus. Han levde på 700 talet efter Kristus, och han ska redan under sin livstid ha varit en dyrkad person. Efter hans död har många legender och krönikor om honom ha växt sig starka. Flera handlar om hans svärd. Det sägs att då han lämnade Dagestan så lämnade han kvar sitt svärd där. Han sade till människorna att så länge hans svärd skulle finnas bland dom så skulle de inte heller överge islam.

Detta ledde förstås till att människorna tog väl hand om svärdet. Inte utan våndor dock. Jag ska inte fördjupa mig i någon av legenderna, utan konstaterar att svärdet hade ett stort symboliskt värde.

Abu Muslim for till födelsestaden Khorasan för att leda ett uppror mot den styrande dynastin i området (Ummayyad dynastin). Abu Muslim stred för familjen Abbasid - den främsta opponenten mot den styrande dynastin. De män som slöt upp bakom Abu Muslim kallades "The Black Shirts". Inte utan anledning. Abu Muslims fana kallades nämligen "The Black Flag" (den var svart). Därigenom kom hans män alltså att kallas "The Black Shirts".

Dessa gick mot Damaskus, den stad där Ummayyad dynastin hade sin bas, och avsatte dynastins ledare från tronen. Som tack för hjälpen gav familjen Abbasid Abu Muslim jobbet som guvernör i Khorasan. Den i ordningen andra ledaren av familjen Abbasid, Abu Ja'afar al-Mansur, litade dock inte riktigt på Abu Muslim. Han lät tillfångata och avrätta honom. Abu Ja'afar al-Mansur grundade förresten Bagdad varifrån han sedan styrde hela den islamska världen, men det är en helt annan historia.

Landets valutahistoria

Den första egna valutan

Turkmenistan har aldrig haft någon egen valuta i form av till exempel mynt slagna i landet. Inte förrän 1993. Då blev det ändring på detta. 1991 blev landet självständigt från ryssarna - men de fortsatte alltså att använda den ryska valutan i ett par år

Det var först 1993 som landet introducerade sin egen valuta. 1 november 1993 för att vara exakt. Då utgavs nämligen valutan manat (delenhet tenge). 

1 manat var vid introduktionen värd 500 ryska rubel.

Valutareform i Turkmenistan 2009

Så här beskrivs detta i en artikel i www.turkmenistan.ru från sept 2008.

06.09.08 20:32

Turkmenistan's 5000 manat to equal 1 manat after denomination

1 new manat will equal 5000 old manat after denomination in Turkmenistan in 2009. The 10,000-manat banknote, the biggest one currently in circulation, will be made equal to 2 new manats.

This was reported by the head of the desk of the Central Bank of Turkmenistan in charge of monetary circulation and cash operations, Babagylych Gylyjov, in an interview with "Turkmenistan" newspaper, the Turkmenistan.ru correspondent reports from Ashgabat.

The exchange of old banknotes will be carried out starting from 1 January to 31 December 2009. In this period old and new banknotes will be used as a legal means of payment in all forms of cash payments.

Old banknotes can be exchanged in all banks of Turkmenistan until 31 December 2010.

New banknotes (1, 5, 10, 20, 50, 100, 500 manat) will carry pictures of famous Turkmen historical personalities as well as historical-architectural sights of Turkmenistan. As the Turkmen Central Bank official said, along with banknotes Turkmenistan will circulate coins worth 1, 2, 5, 10, 20 and 50 tenge. Banknotes will be minted by British De La Rue company.

Så stod det i en artikel i sept 2008 alltså. Och 1 jan 2009 blev också valutareformen ett faktum. Läs om den här:
Currency with "old" face of Niyazov disappears

-slut-

Genom att klicka nedan tar du dig till sajtens startsida.