Kopia på en Joachimsthaler från 1520.

Har du vägarna förbi Joachimsthal (eller Jáchymov som orten heter idag) så sök dig till ruinerna av slottet Freudenstein. Där låg nämligen stadens första myntverk. Sedan flyttades det till en byggnad nära var dagens stadshus i Jáchymov ligger.

Myntverket ifråga (det nära dagens stadshus) slog exakt 3250  Joachimsthalers. Det kan jämföras med de ca 22 miljoner Grosses mynt som slogs där... Byggnaden som hyste myntverket kan du se på ett fotografi på krusnehory.ceskehory.cz

Joachimsthal låg och ligger i Böhmen. Numera heter orten alltså  Jáchymov och den ligger inom Tjeckiens gränser. Kolla in en hemsida där bl.a. stadens historia berättas (de är förstås fullt medvetna om vad de ställt till med):  Www.sweb.cz/st.joachimsthal. En annan webbplats som lovar mycket, men som ännu inte (dec 2006)  fått sin engelska del att fungera, är den följande: Info Jáchymov

Notgelds under första världskriget

Cirka 230-240 orter i nuvarande Tjeckien och Slovakien gav ut så kallade notgelds under första världskriget. Notgelds var ju sedlar med begränsad giltighetstid och giltiga bara i en ort eller litet område. Sedlarna var av enkel sort, tryckta på något enkelt tryckeri.

Mellankrigstiden

Tjeckoslovakien grundades strax efter första världskriget. Landets egna valuta koruna introducerades 25 feb 1919 och landets första utgåva sedlar kom samma år.

Valörerna i den första utgåvan var 10, 20, 50, 100 och 1000 koruna (P1-P5). Det var en provisional issue (en provisorisk utgåva) och sedlarna var desamma som tidigare utgivits i Österrike. Märken klistrades på sedlarna, för att på så sätt göra dom tjeckoslovakiska - undantag 1000 korunas sedlarna. Dessa sedlar hade en "stamplike overprint".

Av sedlarna (av alla valörer) finns också sedlar med märken påklistrade, som säger att sedlarna är falska... Dessa märken klistrades på av finansministeriet i Prag, eftersom det klistrades på falska märken som sade att sedlarna var giltiga i Tjeckoslovakien. Finansministeriet i Prag löste det genom att klistra på ett andra märke på sedlarna, som alltså sade att det första var förfalskat.

Hade det inte varit lättare att förstöra sedlarna?

Den andra utgåvan sedlar kom samma år, 1919. Denna gång var det helt nya sedlar. Valörerna var 1-5000 korunas (P6-P14). Du har en av sedlarna här nere.

Snart inskannad

1 koruna, 1919. P6a.

1 korunas sedlarna har datumet 15 april 1919 (15 dubna) tryckta på sig. Men en del av sedlarna fick fel datum. Datumet som trycktes dit var den 5 april. Helt fel. Dessa sedlar benämns P6x och de är värda ca 50 US dollar (2004) i blygsamma tillståndet "good".

Av andra utgåvans 500 korunas sedlar (P12) trycktes det upp 60.000 falska sedlar i Wien. Dessa förfalskade sedlar har ingen äkta vattenstämpel. Vattenstämpeln är istället dittryckt. De skiljer sig från originalet även på ett par andra sätt. Äkta 500 korunas sedlar är mycket sällsynta, så ser du en 500 korunas sedel utgiven från 1919 så är den med största sannolikhet en förfalskning.

Vilket dock inte bör hindra dig från att köpa en, om du erbjuds en till ett bra pris. Förfalskningarna är nämligen värda ca 80 US dollar i det modesta tillståndet "good" (2004).

En tredje utgåva kom 1920-23 (valörer 5-5000 korunas, P15-P19).

Alla de hittills utgivna utgåvorna var utgivna av landets myndigheter. På 1920 talet grundades Tjeckoslovakiens nationalbank, Narodni Banka Ceskoslovenska. Dessa kom med sin första utgåva sedlar år 1926-34. Valörer 10-1000 korunas (P20-P26).

Republiken (alltså inte nationalbanken) tänkte ge ut en serie sedlar 1938 i valörerna 1 och 5 korunas (P27 och P28). Dessa sedlar kom dock aldrig ut på marknaden... Inte -38 i alla fall och inte utan overprint (mer om det kommer strax).

Åren 1938 till 1945

I september 1938 möts ledare från Tyskland, England, Frankrike och Italien i München. De bestämmer att Tjeckoslovakien måste lämna från sig Sudetlandet till Tyskland. Och så blir det. Sudetlandet beboddes av i första hand tyskar. Men de tyska nazisterna var inte nöjda med Sudetlandet. De invaderar Böhmen och Mähren. Slovakien erövras aldrig, men blir en lydstat till nazisterna.

I Sudetlandet så introducerades omgående efter invasionen tyska reichsmarks. Även i Böhmen och Mähren kom reichsmarks att cirkulera, om än inte som huvudsaklig valuta.

Tyskarna gav nämligen ut en valuta i det ockuperade Böhmen-Mähren. Denna valuta kallades 'ny koruna' och den gick i par med Tjeckoslovakiens egna koruna. Den senare valutan blev så småningom deklarerad som inte längre giltigt betalningsmedel.

Den första utgåvan av tyska korunas sedlar kom 1939 och var overprints av de icke utgivna tjeckoslovakiska sedlarna tryckta -38 Sedlarna trycktes alltså av Tjeckoslovakien före tyska invasionen, men de hann aldrig ges ut innan nazisterna ockuperade Böhmen och Mähren. Tyskarna lade beslag på sedlarna och gav ut som i egen regi och alltså med overprints. 

Overprinten lyd kort och gott Böhmen und Mähren. Overprints av två sorter förekom: dels handstamps, dels machine stamps. P1a (1 koruna) resp P2a (5 korunas) kallas i Standard Catalog of World Paper Money de med handstamp. De med machine stamp kallas P1b resp P2b.

Böhmen-Mährens andra utgåva kom 1940. Nu var det nya sedlar. Valörer 1-100 korunas (P3-P7). Två sedlar ur denna utgåva kan du se här.
 

1 koruna, 1940 (P3) samt 100 korunas, 1940 (P6 eller P7). 100 korunas sedlar gavs ut i två snarlika varianter. På sedeln kan du (även om den är sliten) förresten se både den berömda Pragborgen och den minst lika berömda Karlsbron.

Den tredje utgåvan för Böhmen-Mähren kom 1942-44. Valörer 10-50 korunas (P8-P10).

Nationalbank fur Böhmen und Mähren grundas av tyskarna 1942. Dessa hann ge ut endast en utgåva (1942-44). Nationalbank fur Böhmen und Mährens valörer var 500, 1000 och 5000 korunas (P11-P17). Flera varianter av varje valör gavs ut.

Tyskarna gav ut sedlar i koncentrationslägret Theresienstadt under kriget. Sådana sedlar brukar emellanåt finnas på ebay för försäljning. De är värda upp till 25 US dollars. Även koncentrationslägret Koenighhof sorteras under Tjeckien och Slovakien i diverse litteratur. Koenighhof ligger dock numera i Tyskland, nära Dresden. Tyskarna gav alltså ut concentration-money även i Koenighhof.

Efter andra världskriget

1945 blev tjeckerna och slovakerna fria från tyskarna. Å andra sidan föll de i ryssarnas grepp. Från ockuperat av tyskarna till satellitstat till Sovjet således. 

Tyskarna ockupationsvaluta i Böhmen-Mähren blev förstås ogiltig snart efter det att tyskarna fallit. I maj 1945 blev den tjeckoslovakiska kronan (från före kriget) återigen officiellt giltigt betalningsmedel. Men det 'fria' Tjeckoslovakiens första utgåva sedlar efter kriget kom redan 1944-45. Det var myndigheterna som gav ut denna. Sedlarna trycktes i Moskva och de kallas ofta för 'Red Army korunas'.

Denna valuta användes i de delar av landet som Sovjet erövrat från tyskarna. 1945 besegrades ju tyskarna till fullo och valutan blev då alltså giltig i hela Tjeckoslovakien.

Myndigheternas andra utgåva var egentligen sedlar utgivna för Slovakien redan 1940. Men märken på dom gjorde sedlarna till tjeckoslovakiska år 1945. Dessa sedlar var i valörerna 100-1000 korunas (P51-P57) och du har en här.
 [file:///C:/Users/Uffe Andersson/Documents/Banknotes/photogallery/photo193/real.htm]

1000 korunas, 1945. P56. Sedeln är en specimen, ett provexemplar.

Red Army korunas, de slovakiska overprints sedlarna liksom de tjeckoslovakiska utgivna före kriget, blev ogiltiga i oktober 1945. Då introducerades en helt ny korun.

Från myndigheternas tredje efterkrigsutgåva (utgiven 1945-46 och alltså med namnet 'ny koruna') kommer den sedel du ser här.
 

5 korunas, 1945-46. P59.

Tjeckoslovakiens nationalbank, Narodni Banka Ceskoslovenska, kom med sin första efterkrigsutgåva 1945-46.

Nationalbanken Narodni Banka Ceskoslovenska lät inte särskilt kommunistiskt, tyckte de nya makthavarna. Så banken fick gå i graven. Ur askan framträdde samma bank, nu förstatligad och med det nya namnet Czechoslovak State Bank, eller på tjeckiska Statni Banka Ceskoslovenska.

Statni Banka Ceskoslovenska kom med sin utgåva nr 1 år 1951. Valörer 100 och 1000 korunas (P76-P77). Även sedlar utgivna av myndigheterna kom på 50 och 60 talen (P78-P82, valörer 1-5 korunas - alltså de låga valörerna).  Myndigheterna sista utgåva började ges ut 1961.

1953 skedde en valutareform. 5 av de hitintills använda korunas krävdes för att växla in en ny.

En sedel från 1986, utgiven av centralbanken Statni Banka Ceskoslovenska, ser du här nere. Det är en sedel från den sista tjeckoslovakiska utgåvan sedlar som gavs ut. Utgåvan kom 1985-90.
 

10 korunas, 1986. P94.

Foreign Exchange Certificates

På 1970 talet gavs så kallade Foreign Exchange Certificates ut. Ett företag gav ut dom. Företaget hette Tuzex. Tuzex var förstås ägt av myndigheterna och FEC sedlarna användes av turister och andra på besök i landet. Turisterna kunde välja mellan att växla in sin västerländska valuta i så kallade Tuzex korunas eller i vanlig tjeckoslovakisk valuta.

Tuzex korunas (eller någon av de starkaste västerländska valutorna) krävdes för att handla i de speciella Tuzex butiker som sattes upp för turister och andra västerlänningar. Och förstås för de välbeställda ur den egna befolkningen, liksom för de mindre välbeställda som kom över den åtrådda valutan - och därmed de varor som fanns att handla där. I dessa särskilda butiker fanns ju förstås ett urval av varor den genomsnittlige medborgaren annars bara kunde drömma om.

Tuzex korunas gavs ut i en utgåva från 70 talet och framåt. En ny utgåva kom 1989. De benämns FX11-FX18 resp FX19-FX26 i Standard Catalog of World Paper Money. Valutan var giltig ända till 1 jan 1993.

På den tjeckiska webbplatsen www.tady.cz/cnslouny kan du se sådana sedlar. En direktlänk till den sida på denna webbplats där sedlarna finns har du här: cnslouny/e-ga/g-p-cs-bony-e.htm.

Från 1990 tills nu

I början av 1990 talet blev Tjeckoslovakien fritt från ryssar och kommunister. Landet blev snart till två länder, Tjeckien och Slovakien. Tjeckiska nationalbanken grundas och den 1 jan 1993 ersätter tjeckiska korunas  den tjeckoslovakiska.

Sedeln längst upp på denna sida är från 1993, men inte från bankens första utgåva utan från den andra.

-slut-

Genom att klicka nedan tar du dig till sajtens startsida.