Om sedeln

Bosra är alltså en stad i Syrien, en stad som hyser så mycket mera än denna teater. Teatern dock, används fortfarande. Och varför inte ? Den ser ju relativt intakt ut. 15000 åskådare påstås få plats där.

Bosra ligger ca 14 mil söder om huvudstaden Damaskus. Staden påstås vara minst 3400¨år gammal - åtminstone fanns där för 3400 år sedan en bosättning som är omnämnd i skrifter.

Romarna tappade greppet om staden på 600 talet, då araber tog över styret. Både korsriddare och mongoler kom sedan att attackera staden utan någon egentlig framgång. Den romerska teatern som du ser på sedeln är den mest berömda byggnaden i staden, men där finns också t.ex. en av de äldsta bevarade moskéerna, Omar moskén samt "the Church of Bahira".

Bahira var en kristen munk som mötte profeten Mohammed när Mohammed var bara 12 år gammal. Bahira förutspådde en lysande framtid för Mohammed och han fick onekligen rätt.

Romerska teatern i Bosra, jfr sedelns motiv.

-slut-

Landets valutahistoria

Gamla tider

De första mynt som slogs i vad som idag är Syrien slogs under senare delen av 300 talet före Kristus. Området var alltså väldigt tidigt ute i detta avseende. Vi lämnar denna tidiga myntutgivning, och hoppar över den romerska och bysantinska myntutgivning som senare skedde i området.

Vi är med detta framme vid år 691. Då slogs de första islamska mynten. Sådana mynt slogs sedan under de styrande kalifaten fram till ottomanska härskaren Selim I ockuperade landet år 1517.

Fram till och med första världskriget

Ottoman Empire piasters och lira introducerades i landet då ottomanerna tog kontroll.

Turkarna höll landet ända till ottomanska rikets fall i samband med första världskriget, då britterna under några få år hade kontrollen. The Ottoman bank accepterade brittiska och egyptiska valutor enligt givna växelkurser (1 Egyptisk pund = 4.30 ottomanska lira, samt 1 Brittisk pund = 4.20 ottomanska lira).

Just brittiska och egyptiska pund användes under de år britterna höll i styret av landet.

Mellankrigstiden

Från 1920 styrde Frankrike landet, dock inte utan problem. Revolter från syrianerna mot de franska härskarna (som hade ett mandat från Nationernas Förbund att styra landet) var vanliga.

Fransmännen introducerade en libanesisk-syriansk pund lika med 20 franska franc. Denna pund var den absolut mest vanliga valutan i Syrien under mellan världskrigen. Även turkiska mynt, särskilt guldmynt, förekom dock.

Andra världskriget

I början av andra världskriget styrdes landet av den franska nazivänliga Vichyregimen, innan franska trupper ur motståndsrörelsen tillsammans med britterna befriade landet. Befriade är i detta sammanhang ett rätt så korrekt uttryck, ty de gav Syrien tillsammans med Libanon självständighet. Val hölls 1943 och en president utsågs. Men diverse kupper gjorde att landet aldrig blev en riktig demokrati.

Efterkrigstiden

2 februari 1948 splittrades den syriansk-libanesiska valutan upp i två olika valutor, en för vardera nation. Institut d’Emission de Syrie grundades i samband med detta, och det blev dessa som alltså gav ut den syrianska valutan. Det gjorde de till år 1956. Då ersattes denna instution av the Banque Centrale de Syrie.

En kupp 1954 ledde till att Syrien tillsammans med Egypten bildade en union, på engelska United Arab Republic. En annan kupp förde med sig att unionen upplöstes. Vi var då framme vid år 1961. Även om Egypten och Syrien var i union med varandra använde de sina egna respektive valutor.

-slut-

Genom att klicka nedan tar du dig till sajtens startsida.