Syd Korea

Valuta: Won

- klicka på loggan för att ta dig till landets centralbank.

 

.

 

 

 

 

 

 

 

Syd Koreas valutahistoria

De första mynten

De första mynten som cirkulerade i Korea var de kinesiska så kallade knivmynten. Det var redan på 200 talet före Kristus.  År 108 erövrade Han dynastin norra Kina inklusive Korea och de introducerade sina egna mynt.  Och så fortsatte det. Korea brukade alltså kinesiska mynt även i fortsättningen. Ända till omkring år 996 faktiskt. Då introducerades egna koreanska mynt. Och det är förstås rätt intressant, på så sätt att just exakt då introducerade även vi i Sverige egna mynt. Så det kan bli. I Sverige var det vikingakungen Olof Skötkonung som gjorde det. I Korea sköttes det hela av kungadömet Koryo. Koryo dynastin hade grundats redan på 910 talet men några mynt gav de inte ut förrän på slutet av detta århundrade. Det var dock  imitationer av kinesiska mynt – till att börja med. Först år 1097 kom mynt som statuerade att de var gjorda i Korea och lämpade för Korea.

Trots de egna gjorda mynten var det dock kinesiska mynt som användes – av någon anledning ”formellt” importerade och använda från år 1105. Något som pågick ända till 1423.

Choson dynastin

Koryo dynastin ledde koreanska halvön fram till år 1393. Då tog Choson dynastin över rattarna. Choson dynastin styrde Korea ända till Japans formella övertagande av Korea år 1910. I det kaos som ledde till Chosons övertagande så gavs faktiskt sedlar ut i Korea. Det var under åren 1390 till 1393 och det var de första sedlar som gavs ut i Korea.  Tidigt på 1400 talet gjordes ett koreanskt försök att ge ut en koreansk variant av de populära kinesiska sedlarna. Kejsaren som försökte sig på detta experiment hette Taejong och han var den tredje kejsaren i Choson dynastin.  Taejongs efterträdare kejsare Sejong introducerade mynt avsedda för Korea. Det andra försöket att göra detta – det första gjordes ju redan på slutet av 900 talet vilket är berättat ovan. Även detta försök misslyckades och det skulle ta ytterligare 200 år innan egna koreanska mynt på allvar introducerades i landet.

Sejong lyckades bättre med någonting helt annat än mynt. Han var den som introducerade Hangul alfabetet i Korea – det alfabet som används idag i både Syd- och Nordkorea. Hangul är för övrigt ett fonetiskt alfabet.

1624 till andra världskriget - japansk dominans

1624 introducerades ånyo egna mynt i landet. Och nu gick det bra. Inte mindre än 24 myntverk byggdes upp allteftersom. Inflytandet från grannen Kina gjorde att mynten ofta kallades mu, ty mynten såg ju ofta ut som de kinesiska så kallade copper cash. 1882 genomfördes en myntreform i landet. Silvermynt gavs ut. 1884 introducerades maskinillverkade mynt (tidigare var tillverkningen teknisk ganska enkel). Japanerna hade ju tagit kontroll över Korea på 1800 talet och det förde med sig att koreanska valutan gick i par med japanska yen.

När Japan så år 1910 även formellt tog kontroll över Korea introducerades koreanska yen som ersättare för won. Även denna nya koreanska yen gick i par med japanska yen. Centralbanken som gav ut denna yen hade grundats 1909 under namnet bank of Korea. Det var också det året (1909) som sedlarna fick i sitt tryck – de gavs dock inte ut förrän from 1910. 1910 bytte också Bank of Korea namn till Bank of Chosen. Bank of Chosens första sedlar hade årtalet 1911 men gavs inte ut förrän från år 1914. De vanligaste valörerna var 1, 5, 10 och 100 yen.

Miltary won - och egna won

Strax efter andra världskriget fick Korea sin valuta won återinsatt efter 35 år med (koreanska) yen. Det var en military-won, utgiven av segrarmakterna USA och Sovjet (som ju besegrade Japan i världskriget). 1948 introducerade Syd Korea sin egen won – i par med den militära som snart drogs in. Koreakriget ledde till en stor inflation i landet så den won som introducerades 1948 var tvungen att bytas ut mot en ny won, utgiven från och med den 15 februari 1953.  Vid inbytet fick man 1 ny won för 100 gamla. Kursen mot US dollarn för den nya var 1/60.

En valutareform - samt lätta mynt

1962 genomfördes en ny valutareform. En nolla stryks. Dvs. för den won som introducerades då var man tvungen att lämna in 10 gamla (av de utgivna från 1953). Trots att valutareformen alltså genomfördes på tidigt 60 tal var de gamla mynten gångbara ända till 22 mars 1975. På sätt och vis kan man alltså säga att Syd Korea under denna tid hade två parallella valutor även om den gamla undan för undan hade fasats ut.

Som kuriosa kan nämnas att Syd Korea år 1968 gav ut 1 won mynt i lättmetallen aluminium, naturligtvis för att denna metall var och är en billig metall.  

-slut-

Back Next

Genom att klicka nedan tar du dig till sajtens startsida.

Papermoney w.w.

Länkfältet för denna webbsajt hittar du under annonserna:
 
bullet

Länk till Amazon.com och ett magasin du säkert behöver om du är intresserad av vad som berättas på denna sajt: Standard Catalog of World Paper Money
 

bullet

Besök webbutiken som säljer böcker, magazin & mjukvara för myntsamlare: Astore.amazon.com/banknotes.se
 

bullet

Amazon har förstås mängder av litteratur och annat för den numismatiske intresserade. Klicka här..  om du är tveksam.

umismatiska webportalen på Banknotes.se - den ultimata länksamlingen för dig som är intresserad av sedlar, mynt, numismatik generellt.... Numismatiska webportalen på Banknotes.se länkar till 1000.... Klicka här.

Afghanistan. Albanien Algeriet. Andorra. Angola. Antigua-Barbuda. Argentina. Armenien. Australien Azerbajdzjan. Bahamas Bahrain Bangladesh Barbados Belgien Belize Benin Bhutan Bolivia Bosnien-Herceg. Botswana Brasilien Brunei Darussalam Bulgarien Burkina Faso Burundi Centralafr. Rep. Chile Colombia Comorerna Costa Rica Cypern Danmark Republiken Kongo Djibouti Dominica Dominikanska Rep. Ecuador Egypten Ekvatorialguinea El Salvador Elfenbenskusten Eritrea Estland Etiopien Fiji Filippinerna Finland Frankrike För. Arabemiraten Gabon Gambia Georgien Ghana Grekland Grenada Guatemala Guinea Guinea-Bissau Guyana Haiti Nederländerna Honduras Indien Indonesien Irak Iran Irland Island Israel Italien Jamaica Japan Jordanien Kambodja Kamerun Kanada Kap Verde Kazachstan Kenya Kina Kirgizistan Kiribati Kongo Brazaville Kroatien Kuba Kuwait Laos Lesotho Lettland Libanon Liberia Libyen Liechtenstein Litauen Luxemburg Madagaskar Makedonien Malawi Malaysia Maldiverna Mali Malta Marocko Marshallöarna Mauretanien Mauritius Mexico Mikronesien Moldavien Monaco Mongoliet Montenegro Moqambique Myanmar Namibia Nauru Nepal Nicaragua Niger Nigeria Nord Korea Norge Nya Zeeland Oman Pakistan Palau Panama Papua Nya Guinea Paraguay Peru Polen Portugal Qatar Rumänien Rwanda Ryssland Salomonöarna Samoa San Marino Sao Tomé Saudi Arabien Schweiz Senegal Serbien Seychellerna Sierra Leone Singapore Slovakien Slovenien Somalia Spanien Sri Lanka St Kitts & Nevis St Lucia St Vincent Storbritannien Sudan Surinam Sverige Swaziland Syd Afrika Syd Korea Sydsudan Syrien Tadzjikistan Tanzania Tchad Thailand Tjeckien Togo Tonga Trinidad & Tobago Tunisien Turkiet Turkmenistan Tuvalu Tyskland Uganda Ukraina Ungern Uruguay USA Uzbekistan Vanuatu Venezuela Vietnam Vitryssland Yemen Zambia Zimbabwe Österrike Öst Timor