Guyana * 3

Guyana i norra Latinamerika är en självständig nation och har så varit sedan 1966 (självstyre under Storbritannien fick landet redan 1952).

Tidigare tillhörde landet alltså Storbritannien och det gick då under namnet Brittiska Guyana.

Grannlandet Surinam - där vi är nu - (de är FN medlemmar sedan 1975) tillhörde tidigare Holland och hette då således Holländska Guyana. Surinam ligger mitt emellan Guyana och Franska Guyana.

Franska Guyana (som denna sida handlar om) är fortfarande en koloni - eller "län bortom havet" direkt översatt från franskan.

"Ursprungs-Guyana" innehöll förutom de tre nämnda länderna, också delar av Brasilien och Venezuela. Holland och Storbritannien alternerade under lång tid som makthavare över området.

De tre Guyana-länderna är nästan exakt lika stora tillsammans som Sverige (ca 470.000 km2 jämfört med Sveriges 450.000). Ändå bor i dessa tre länder sammanlagt mindre än 1 miljon människor. 

Landets valutahistoria

Nederländska Guilder

Vad som idag är Surinam blev holländskt redan 1667. Och var så till självständigheten 1975, bortsett från åren 1804-1815 då britterna hade kontrollen (en följd av Napoleonkriget i Europa).

Nederländska Guilder (XNLG) användes i landet ända då det var under holländskt styre. Under perioden med brittiskt styre på 1800 talet var förstås pund den enda giltiga valutan.

General Netherlands Society, West Indische Bank och treasury notes

1826 trycktes de första sedlarna bara för Surinam. Utgivare var General Netherlands Society. Dessa följdes 1829 av sedlar utgivna av West Indische Bank. West Indische Bank fortsatte ge ut sedlar till slutet av 1860 talet. 1847-1848 gavs något som kallades treasury notes ut i landet. Utgivare: myndigheterna förstås.

Centralbanken De Surinaamsche Bank

Alla utgåvor av de ovan nämnda var i valören Gulden, och utgivna inom det holländska monetära systemet. Så var även det som skulle följa: nämligen valuta utgiven av efterföljaren till West Indische Bank i Surinam, centralbanken De Surinaamsche Bank - som började ge ut sedlar 1869 och skulle fortsätta med det till 1950 talet.

Zilverbonnen

Under perioden 1918 fram till slutet av 50 talet gavs så kallade Zilverbonnen ut (P95-P110). Det var sedlar i små valörer (50 Cent upp till 2 1/2 Guilder).  Myndigheterna gav ut dom.

Andra världskriget

Under andra världskriget hände något. Nazisterna ockuperade Holland, så Surinam bröt förbindelserna med moderlandet och länkade sin valuta Surinams Guilder (SRG) till US dollarn istället.

Central Bank of Surinam

Central Bank of Surinam (efterföljare till De Surinaamsche Bank) började ge ut valuta 1957. Och de gör så än idag. Myndigheterna fortsatte att ge ut sedlar i små valörer, Muntbiljetten i valörerna 1 och 2 1/2 Guilder. Den sista utgåvan av dessa kom 1985 (P24b) och då hade ju landet blivit självständigt.

Surinam Dollarn

En stor valutareform har nyss skett. 2004 bytte landet valuta. Guildern ersattes av Surinam Dollarn. För att få ut 1 Surinam Dollar krävdes att man växlade in 1000 gamla Guilder. Myndigheterna har återupptaget sin sedelutgivning. De små valörerna i den nya valutan ges ut av myndigheterna via finansministeriet.

En ny dollar - utgiven av finansministeriet i Surinam - ser du här:
 

-slut-

Genom att klicka nedan tar du dig till sajtens startsida.