St Vincent

Valuta: 1 EC Dollar = 100 cent  

Landet har ingen egen centralbank. Istället tillhör den en monetär union vars centralbank heter Eastern Caribbean Central Bank  Landet använder valutan East Caribbean dollar.

 

.

10 EC Dollar 1993. P27h. V:et i serienumret och kodbeteckningen avslöjar att sedeln är tryckt för S:t Vincent & Grenadinerna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Valutahistorian för St Vincent & Grenadinerna

Ända in på 1800 talet så gällde generellt i Västindien att man använde mynt från främst Spanien, Portugal, Holland och England för eget bruk. De olika öarna satte en egen stämpel på dessa mynt för att visa att de var giltiga på just den ön.

Spanska silverdollar (delade, "cut", i ¨delar), franska mynt samt portugisiska Joes cirkulerade i St Vincent & Grenadinerna mellan åren 1797 till 1823. Brittiska mynt introducerades 1818, och 1823 blev de spanska, franska och portugisiska mynten inte längre giltigt betalningsmedel.
 

Anchor dollars och andra mynt

Redan på 1820 talet tillverkade britterna mynt för användning i kolonierna. De kallades Anchor dollars och förebilden var de spanska mynt som användes runt om i världen. Anchor mynten kom att användas framförallt i Västindien, Ceylon och Mauritius. Valörerna var 1/16 dollar, 1/8 dollar, quartern och 1/2 dollar. Spana in ett Anchor mynt här nere:

1822 British West Indies 1/8 $

Det sägs att även Anchor mynt i valörerna 1/50 och 1/100 dollar (varför inte benämna dom 2 resp 1 cent??) tillverkades. Dessa ska ha tillverkats år 1823, ha fraktats till Sierra Leone i Afrika och smälts ner igen 1825. De tycks aldrig ha kommit ut i cirkulation.

Från 1830 talet (och fram till 1870) tillverkades mynt i valören 1,5 pence för användning främst på Ceylon och i Västindien. På 1830 talet tillverkades också tokens för användning både i brittiska Västindien och i Brittiska Guyana. Valören var 1 stiver och utgivare var...ja det är frågan. Det har jag inte lyckats reda ut.

I slutet av 1800 talet tillverkades mynt i valörerna 2 och 4 pence  för användning både i brittiska Västindien och i Brittiska Guyana.

Bortsett från nämnda mynt så användes mynt avsedda för brittiska moderlandet i Brittiska Västindien.

US dollarn, det brittiska pundet och en brittisk Västindien dollar

Fram till 1935 så användes  amerikanska US dollarn, det brittiska pundet och en sorts brittisk Västindien dollar. Läs om denna dollar ett par rader ner.

Leeward Islands currency board

Efter första världskriget så började sedlar tryckas i en valuta vi kan benämna som Leeward Islands dollarn (inget vedertaget uttryck, utan min benämning på valutan). Den brittiska administrationen gav ut denna valuta via en currency board som täckte hela Leeward Islands (som administrativt bestod av Antigua-Barbuda, St Kitts & Nevis, Anguilla, Montserrat och brittiska Jungfruöarna).

Bara en utgåva gavs ut. Den kom 1921 och valörerna var låga. 5 och 10 shillings (P1-P2).

Utöver Leeward Islands så har vi även Windward Islands - som administrativt bestod av Grenada, St Lucia, St Vincent och Dominica. I de två förstnämnda så fanns det - precis som i Leeward Islands - så kallade currency boards.

Förutom i Leeward Islands, Grenada och St Lucia så fanns currency boards även i

bullet

Barbados

bullet

Brittiska Guyana

Jag tror inte att deras resp valutor var inte giltiga i Leeward Islands. Det kanske aldrig var aktuellt att använda dessa sedlar någon annanstans än inom resp område. Det var inte särkilt många sedlar de gav ut, de olika valutanämnderna. Jag berättar mycket kort om det här nere, för fullständighetens skull.

Barbados currency board

Barbados currency board gav ut bara en utgåva fram till första halvan av 30 talet, och den hade bara en valör (1 pund). Exakt 28.000 exemplar av denna sedel trycktes och utgåvan såg världens ljus 1915.

Brittiska Guyanas currency board

Brittiska Guyanas currency board var flitigare. De gav ut en utgåva från 1916 (med två valörer, 1 och 2 dollar i två olika varianter vardera. P1, P1A, P2 och P2A). Deras nästa utgåva kom 1929. Valörerna var även då 1 och 2 dollar och de benämns P6-P7 (P3-P5 existerar inte).

Grenadas currency board

Grenadas currency board gav ut en utgåva från 1920. Valörer 2 shilling 6 pence, 5 shillings och 10 shillings (P1-P3). Det var den enda utgåva sedlar denna currency board gav ut.

St Lucias currency board

Denna currency board gav ut en utgåva från 1920 (och sedan inget mer). Valörerna var 5 och 10 shillings (P1-P2).

Privatbanker

Leeward Islands dollarn gavs på ögruppen Antigua ut även av två privatbanker. Privatbankerna ifråga hette Colonial Bank, som senare blev Barclays Bank, och Royal Bank of Canada. Colonial Bank gav ut bara en utgåva i Antigua, och den var på bara en valör: en 5 dollars sedel som dessutom är ”reported not confirmed”. Efterföljaren Barclays Bank hann med två utgåvor, den första kom 1926 och den andra 1937-40.

De två bankerna verkade även i St Kitts, som ju också tillhörde administrationen Leeward Islands.

Bankerna nämnda ovan verkade (som sedelutgivare) för övrigt även i bl.a. Windward Islands. Windward Islands bestod av (och består förstås fortfarande geografiskt sett) Grenada, St Lucia, St Vincent och Dominica. Båda bankerna verkade  i Grenada och St Lucia. I St Vincent verkade bara Colonial Bank / Barclays Bank. I Dominica ingen alls.

I Barbados verkade tre banker: Canadian Bank of Commerce - samt de två nämnda. I Brittiska Guyana verkade samma banker som i Barbados, plus den egna banken British Guiana Bank.

Sedlarna som en bank tryckte för de olika öarna var snarlika varandra - oftast sade bara en overprint som sade att den var tryckt för en viss ö av en filial för någon av bankerna (ex: ”issued at St Vincent bransch”).

1935

1935 så introducerade the British government sin British West Indies Dollar. Jag antar att det var för att få kontroll över valutautgivandet. Brittiska pundet och amerikanska dollarn upphörde att vara giltigt betalningsmedel på öarna i och med denna introduktion.

Nätet berättar att denna nya brittiska västindiska dollar "was adopted in 1935, originally at the rate of $4.80 per Pound Sterling". Några nya mynt eller sedlar gavs inte ut i denna västindiska dollar. Inte förrän efter världskriget.

De sedlar utgivna av de currency boards nämnda ovan blev från nu benämnda British West Indies Dollar. Privatbankernas sedlar bör ha inkluderats i denna benämning.

De brittiska myndigheterna i Barbados och Brittiska Guyana fortsatte (via sina currency boards) att ge sedlar efter 1935 och under andra världskriget. Det var sedlar avsedda bara för Barbados resp Brittiska Guyana. Men även den nybildade brittiska Västindien dollarn var giltig i både Barbados och Brittiska Guyana.

Board of Commissioners of Currency...

1950 hände något. Board of Commissioners of Currency för British Caribbean Territories (eastern Group) grundas. De fick monopol på att ge ut brittiska Västindien dollarn. Så här skriver Kurt A. Schuler på en numera nedlagd webbplats om vad som nu hände:

"The board's notes replaced the free-bank notes of the Royal Bank of Canada, Barclays Bank, and the Canadian Bank of Commerce, which had previously circulated alongside the notes issued by individual island currency boards"

British Caribbean Territories (eastern Group) gav ut sin första utgåva sedlar år 1950-51 (P1-P6). Sedeln du ser här nere är från en senare utgåva, dock.

Snart inskannad

P7b. Utgiven i januari 1956.

Jag har också ett mynt från 1965 från British Caribbean territories (eastern group). Kolla in det här:

1 Cent 1965, utgiven av British Caribbean territories (eastern group).

East Caribbean Currency Authority

1965 bildades East Caribbean Currency Authority, efterföljaren till British Caribbean territories (eastern group). Den utgåva myntet lite längre upp tillhörde torde alltså ha varit det sista British Caribbean territories (eastern group) gav ut.

East Caribbean Currency Authority introducerade Östkaribiska EC dollarn (XCD). Den ersatte alltså brittiska Västindien dollarn.

Trinidad & Tobago och Guyana var med i British Caribbean territories (eastern group) men inte i efterföljaren East Caribbean Currency Authority. Trinidad & Tobago drog sig ur 1964 och Guyana 1965. De introducerade egna valutor när de gick ur sammanslutningen ifråga. Också Brittiska Jungfruöarna var medlemmar i British Caribbean territories (eastern group), men inte efterföljaren. De introducerade US dollarn när de lämnade British Caribbean territories (eastern group).

Eastern Caribbean Central bank

Valutautgivande bank blev 1985 Eastern Caribbean Central bank. East Caribbean Currency Authority fick alltså en efterföljare i form av en centralbank. Valutans namn kvarstår.

Valutan EC Dollar är fixerad vid USA Dollarn. Två EC Dollar är lika med en USA Dollar.

Bakom länken här nedan kan du läsa mera om Koderna & bokstäverna på gamla och nya sedlar från Eastern Caribbean Central bank och dess föregångare. Där får du reda på vilken bokstav, och vilken kod, sedlar från St Vincent & Grenadinerna bär...

East Carib. Cb

-slut-

East Caribbean States (de länder och områden som idag använder EC dollarn). I bokstavsordning och inget annat:

bullet

Anguilla

bullet

Antigua 

bullet

Dominica

bullet

Grenada

bullet

Montserrat

bullet

St Kitts

bullet

St Lucia

bullet

StVincent

Back Next

Genom att klicka nedan tar du dig till sajtens startsida.

Papermoney w.w.

Länkfältet för denna webbsajt hittar du under annonserna:
 
bullet

Länk till Amazon.com och ett magasin du säkert behöver om du är intresserad av vad som berättas på denna sajt: Standard Catalog of World Paper Money
 

bullet

Besök webbutiken som säljer böcker, magazin & mjukvara för myntsamlare: Astore.amazon.com/banknotes.se
 

bullet

Amazon har förstås mängder av litteratur och annat för den numismatiske intresserade. Klicka här..  om du är tveksam.

umismatiska webportalen på Banknotes.se - den ultimata länksamlingen för dig som är intresserad av sedlar, mynt, numismatik generellt.... Numismatiska webportalen på Banknotes.se länkar till 1000.... Klicka här.

Afghanistan. Albanien Algeriet. Andorra. Angola. Antigua-Barbuda. Argentina. Armenien. Australien Azerbajdzjan. Bahamas Bahrain Bangladesh Barbados Belgien Belize Benin Bhutan Bolivia Bosnien-Herceg. Botswana Brasilien Brunei Darussalam Bulgarien Burkina Faso Burundi Centralafr. Rep. Chile Colombia Comorerna Costa Rica Cypern Danmark Republiken Kongo Djibouti Dominica Dominikanska Rep. Ecuador Egypten Ekvatorialguinea El Salvador Elfenbenskusten Eritrea Estland Etiopien Fiji Filippinerna Finland Frankrike För. Arabemiraten Gabon Gambia Georgien Ghana Grekland Grenada Guatemala Guinea Guinea-Bissau Guyana Haiti Nederländerna Honduras Indien Indonesien Irak Iran Irland Island Israel Italien Jamaica Japan Jordanien Kambodja Kamerun Kanada Kap Verde Kazachstan Kenya Kina Kirgizistan Kiribati Kongo Brazaville Kroatien Kuba Kuwait Laos Lesotho Lettland Libanon Liberia Libyen Liechtenstein Litauen Luxemburg Madagaskar Makedonien Malawi Malaysia Maldiverna Mali Malta Marocko Marshallöarna Mauretanien Mauritius Mexico Mikronesien Moldavien Monaco Mongoliet Montenegro Moqambique Myanmar Namibia Nauru Nepal Nicaragua Niger Nigeria Nord Korea Norge Nya Zeeland Oman Pakistan Palau Panama Papua Nya Guinea Paraguay Peru Polen Portugal Qatar Rumänien Rwanda Ryssland Salomonöarna Samoa San Marino Sao Tomé Saudi Arabien Schweiz Senegal Serbien Seychellerna Sierra Leone Singapore Slovakien Slovenien Somalia Spanien Sri Lanka St Kitts & Nevis St Lucia St Vincent Storbritannien Sudan Surinam Sverige Swaziland Syd Afrika Syd Korea Sydsudan Syrien Tadzjikistan Tanzania Tchad Thailand Tjeckien Togo Tonga Trinidad & Tobago Tunisien Turkiet Turkmenistan Tuvalu Tyskland Uganda Ukraina Ungern Uruguay USA Uzbekistan Vanuatu Venezuela Vietnam Vitryssland Yemen Zambia Zimbabwe Österrike Öst Timor