Om sedeln

Le Corbusier heter mannen på sedeln. Född i Chaux de Fonds, vilket ska vara ett urtillverkarnas Mekka ungefär. Men Le Corbusier blev inte urmästare. Han blev arkitekt och han hamnade på schweiziska sedlar. Charles Edouard Jeanneret var hans egentliga namn, Le Corbusier var en pseudonym. Varför det var viktigt för honom att ha ett sådant framgår inte nånstans. I vart fall, namnet ifråga var morfaderns släktnamn.

Charles Edouard Jeanneret alias Le Corbusier. I arbete, tycks det.

Trot eller ej, men vilstolen längre ner är faktiskt ett verk av Le Corbusier. Han skissade på den tillsammans med Pierre Jeanneret och Charlotte Perriand. Annars var det förstås hus och inte möbler som han ritade. Vilstolen ni ser är ett undantag från det. Den tillverkas fortfarande föresten. I Italien.

Vilstol - verk av Le Corbusier

Le Corbusier sysslade med mycket utöver huvudsysselsättningen arkitekt och den nämnda bisysslan möbeldesign. Han såg sig själv även som filosof, stadsplanerare och teoretiker. Men framför allt alltså arkitekt, och det är som sådan han mer än någon annan påstås ha präglat 1900-talets modernistiska arkitektur.

1917 i Paris lärde han sig den armerade betongens möjligheter. Med denna kunde han förverkliga sina idéer om hus på pelare. Bärande pelare som kunde flyttas efter behov. Här nere har du ett 64 kvadratmeter litet hus i Corseaux. Ritat av Le Corbusier. Han tyckte inte hus skulle ligga längs med gator. Hus skulle placeras ut i landskapet, menade denna konstnär...

....64 kvadratmeter litet hus i Corseaux.

Landets valutahistoria

Kelterna

Mynt tillverkades i vad som idag är Schweiz redan under Philips II:s tid i Makedonien. Det vill  säga, kelterna som då bodde i Schweiz inspirerades av hans mynt och tillverkade egna med de makedonska som förebild.

Kantonerna

Westfaliska freden på 1640 talet, som ju Sverige var i högsta grad involverade i, gav frihet åt de kantoner som redan långt innan dess (med början på 1200 talet) ingått i förbund. Napoleon satte stopp för friheten. Dock under bara några år. Napoleon grundade år 1798 av Schweiz' olika kantoner lydrepubliken Helvetian.

Republiken Helvetian gav ut mynt i valörerna 1/2 batzen, 1 batzen, 5 batzen, 10 batzen och 4 franken. 1 franken var detsamma som 10 batzen. Utöver det fanns huvudenheten duplone. 1 duplone = 16 franken.

Kantonerna sin frihet åter år 1803. Redan strax innan Napoleon tagit över styret så hade kantonerna kommit överens om att introducera en gemensam valuta, schweiziska franc med delenheten rappen.  1 franc = 100 rappen (rappen kallades också centimes). Efter Napoleons härjningar blev introduktionen verklighet. 1 schweizisk franc sattes till värdet 1,5 franska franc.

Fram till 1803 hade varje enskild kanton haft sitt eget monetära system. Inte desto mindre var enligt Global financial data fem kantoners monetära system de mest dominerande. De i Freiburg, Genève, Luzern, södra Ticino och Zürich.

År 1815 tog sig kantonerna åter rätten att tillverka egna mynt. Lite turbulens följde innan 19 kantoner år 1819 kom överens om att Swiss Franc trots allt skulle vara den huvudsakliga valutan, men att varje kanton trots det kunde fortsätta slå egna mynt i lägre valörer.

De kantoner som utnyttjade denna frihet och lät prägla mynt under det 1800 tal som vi nu är inne i var Aargau, Appenzell, Basel, Bern, Glarus, Graubunden, Neuchatel, St Gall, Schaffhausen, Schwyz, Solothurn, Thurgau, Unterwalden, Uri, Vaud och Zug. Samt förstås de hitintills dominerande Freiburg, Genève, Luzern, Ticino och Zürich. 

Swiss Franc allenarådande

Denna rättighet för kantonerna upphörde att gälla år 1848 (i och med den konstitution som då kom att gälla). Nationen Schweiz, the Confederation på engelska, fick ensamrätten på att slå mynt. Den 7 maj spikades detta definitivt. Från det datumet fanns i Schweiz endast ett monetärt system, landets gemensamma. 1 Swiss Franc sattes till värdet 1 fransk franc.
 
Privata banker och några banker underställda kantonerna gjorde  sitt intåg redan på 1840 talet (några enstaka till och med ännu tidigare). De tilläts ge ut egna sedlar. Sammanlagt var det drygt 60 privatbanker eller banker underställda kantonerna som gav ut sedlar fram till 1910.

Den rättigheten upphörde nämligen den 20 juni 1910. Redan 1907 hade Schweizerische Nationalbank/Banque Nationale Suisse grundats och de tog över den rättigheten.

Schweizerische Nationalbank

Nationalbankens första utgåva kom år 1907. Den kallas följdriktigt 1907 års utgåva och den hade valörerna 50, 100, 500 och 1000 franken (P1-P4).

Utgåva 2 kallas 1910-1920 års utgåva och den hade samma valörer som den förra (P5-P8). 1918 års  utgåva var bankens tredje utgåva och den hade bara en valör: 100 franken. Å andra sidan trycktes den ut i två varianter (P9 och P10). P10 lär dock aldrig ha kommit ut på marknaden.

Utgåvan 1911-1914 kallas utgåva 4 (fast den kom före utgåva 3!). Utgåva 3 drogs in 1945, utgåva 4 trycktes till år 1953. Utgåva 4 innehöll valörerna 5, 20 och 40 franken (P11-P13).

Statskassan och State Loan Bank

Under det första världskriget gav något som på tyska kallades Eidgenössische Staatskasse ut en serie sedlar i valörerna 5, 10 och 20 franken (P14-P22). Tre varianter av varje valör gavs ut, en på tyska, en på franska och en på italienska.

Även den schweiziska federationen genom State Loan Bank gav ut sedlar. Dels 1914 och dels 1915. 1914 kom valörerna 25 och 100 franken (P23-P24) och 1915 valörerna 1 och 2 franken (P25-P26).

Notgelds

Under det första världskriget så gav 100 tals orter i grannlandet Österrike ut så kallade notgelds (lokalt utgiva sedlar med begränsad giltighetstid). I Schweiz gjorde bara en enda ort detsamma. Orten heter Hofstetten Brienz och ligger i kantonen Bern.

Efter första världskriget: Schweizerische Nationalbank igen

Från och med krigets slut och in i våra dagar har sedlar givits ut av nationalbanken och inga andra. Utgåvorna benämns

-slut-

Genom att klicka nedan tar du dig till sajtens startsida.