Tannu Tuva och Tatarstan har utmärkt sig avseende sedelutgivning. Läs mer om områdena bakom länkarna.

Rysk valutahistoria

-1915

Mynt präglades i Ryssland redan på 900 och 1000 talen av Kiev-ryska herrarna Vladimir (kung över Kiev-Rus år 980 till 1015) och  Jaroslav (kung år 1016 till 1054)

Dessa båda kungar introducerade alltså mynt i dåtidens stormakt i öst: Kiev-Rus. Riktig fart på mynttillverkningen blev det dock inte förrän prins Dmitry tog tag i det hela på 1300 talet.

Silver var måttstocken, 1 "tacka" silver. Men den ansågs för stor som huvudenhet. Den bröts ner i mindre enheter, både som viktenhet och myntenhet (som var detsamma på den tiden). Senare standardiserades den mest använda storleken till 48 zolotnik. Zolotnik var alltså en viktenhet.

Vi hade då som huvudenhet i det monetära systemet i Ryssland en bit av en silvertacka - en bit vägandes 48 zolotnik. Motsvarande viktenhet var ju i Sverige 1 mark silver.

Och nu kommer det intressanta: dessa silverzolotnik kom att kallas rubels. Ordet rubel kommer från ryska ordet rubit, som betyder skära eller dela. Rubel kan sägas betyda "en silvertacka delad i bitar".

48 zolotniks tackan var huvudenheten för monetära systemet i Ryssland under flera århundraden. Av silvertackan präglades ofta 216, men ibland ända upp till 500 mynt. Ju fler mynt, desto sämre kvalité - silvret delades ju på flera mynt då. Kopparhalten i mynten blev i motsvarande grad större.

Mongolerna styrde och ställde i Ryssland under ett par århundraden (mongoliska perioden i Ryssland sägs ofta ha varit mellan åren 1240 och 1480). De gav ut mynt förstås. Enheten för de mongoliska mynten var Pul. Jag tänker inte fördjupa mig mer i de mongoliska mynten (inte ännu i alla fall), men de är förstås en otroligt viktig del i den ryska valutahistorien. Vill du veta mer om dessa mynt kan du besöka http://horde.charm.ru/  - denna webbplats visar upp flera sådana mynt och den har också intressant berättande text.

På 1700 talet fick 1 rubel värdet 28 gram silver, enligt en reform som Peter I drev igenom. Zolotnikeran var alltså därmed förbi. Fortfarande tillverkades mynten i sig ofta i metallen silver. Men även mynt i guld präglades, liksom mynt i koppar. Mynt i olika metaller värderades gentemot varann enligt ett strikt system.

Snart blev kopparmynten de dominerande.

Den ekonomiska reformen Peter I drev igenom var nödvändig. Fram till dess hade monetära systemet i Ryssland varit rätt kaotiskt, om sanningen ska fram. Peter I bringade viss ordning i eländet. Med reformen så fick landet också decimalsystemet introducerat.

Peter I - mer känd som Peter den store

1755 reformerades det monetära systemet ytterligare. 1 silverrubel sattes till värdet 100 kopparrubel. På 1700 talet gavs även de första sedlarna i landet ut. 1769 för att vara exakt. Sedlar i valörerna 25, 50, 75 och 100 rubel gavs ut av myndigheterna (via Moskva Bank och St Petersburg Bank - på sedlarna kan man läsa ut vilken av bankerna som gav ut sedeln, om man nu kan ryska vill säga).

1774 följdes det upp av en ny utgåva sedlar, denna gång med valörerna 25, 50 och 100 rubel.

Så fortsatte det med jämna mellanrum ända till 1898. Myndigheterna gav i olika former, bl.a. via credit notes (se nedan) och via State Commercial Bank, ut rubelsedlar - först i valörer från 1 rubel upp till 100 rubel, och från 1886 i ännu högre valörer.

Fram till 1843 kallades sedlarna Ruble Assignatzia. Detta kom att ändras på 1840 talet då Ruble Assignatzia drogs in och ersattes av nya sedlar - Credit Ruble.

1839 hade värdet mellan silverrubeln  och pappersrubeln (dvs Ruble Assignatzia) satts till 3,5 pappersrubel för en silverrubel.

Guldrubeln introducerades 1897. Silver var inte längre den metall som styrde rubelns värde. 1 Rubel fick inledningsvis värdet 0,774235 gram guld. Guldrubeln användes till och med första världskrigets utbrott.

Nya sedlar gavs förstås ut i samband med att guldrubeln började användas. Det var fortfarande credit notes. De första kom 1898. Valörerna då var 1, 3, 5, 10, 100 och 1000 rubel (och de benämns P1-P6 i Standard Catalog of World Paper Money). En 1 rubels sedel (P1) ser du i fältet nedan.

Myndigheterna fortsatte att ge ut sedlar ända till 1915. Du ser några stycken här nere. Olika utgåvor kom 1899, 1905-1912 och som sagt 1915.

Ovan: 1 rysk rubel från 1898 (P1)

SAKNAS

Uppifrån och ner: 5, 10 resp 25 rubel - alla från 1909.

SAKNAS

Ovan: 100 rubel från 1910.

SAKNAS

Ovan: 500 rubel från 1912.

1915-25

Mellan år 1915.. och 10 talet år framåt.. så har vi flera olika sedelutgivande auktoriteter. Ryssland var ju i kaos då. Vi har:

1. Tsarriket
2. Det provisoriska styret
3. Regioner

1 Tsarriket

Tsarväldet under Nicholas III gav ut valuta ända till 1917 men började gå mot sin upplösning tidigare.

År 1915 gav de ut en rolig samling sedlar - ja de är faktiskt sedlar. Men de är i storlek och utseende som frimärken... trot eller ej. Sådana sedlar gavs ut i valörerna 1, 2, 3, 10, 15, och 20 kopeks. Små valörer alltså. Dessa sedlar kom 1915.

Du har en här:

SAKNAS

20 Kopek 1915

Anledning till att sedlarna gavs ut beskrivs så här på ANA:s (American Numismatic Association) webbplats: "Postage stamp money issued by the Czarist government of Russia in 1915 to counter the shortage of small change coins during WWI".

Ett par år senare kom även sedlar i väldigt höga valörer, utgivna av tsardömet. Som högst sedlar på 1 miljon rubel. Inflationen hade nämligen tagit fart, p.g.a. den instabilitet som rådde i landet (och i hela världen) under denna tid.

Intressant kuriosa i det sammanhanget är att jämfört med 1914, så trycktes tre ggr så många sedlar två år senare, år 1916. Vilket förstås ledde till inflation... Och alltså höga valörer på de sedlar som gavs ut.

Inflationssedlarna heter P31A-P31X i Krauses kataloger.

Den intensiva utgivningen av valuta (och därmed inflationen) fortsatte de kommande åren , även efter det att kommunisterna tagit över.

2 Det provisoriska styret

Ett provisoriskt styre (av anti-bolsjeviker) försökte hålla ordning i Ryssland under de kaotiska åren 1917-1918, då ju inbördeskrig härjade.

Under en tid leddes styret av Alexander Kerensky. Hans regim gav ut valuta - sedlar i valörerna 20 och 40 rubel.

Kerenskys sedlar var av för tiden låg valör. Tanken var att de skulle användas som man idag använder växelmynt. Men kombination av att de trycktes i så låg valör, och att de hade väldigt låg kvalité (de saknar bl.a. vattenstämpel) gjorde att befolkning ogärna befattade sig med dom.

Sedlarna ansågs helt enkelt inte vara mycket värda - varken bokstavligt (vilket ju var sant) eller bildligt. Ryssarna var vana med sedlar av betydligt högre kvalité, både av tekniskt och artistiskt sort.

Men tro det eller ej. Jag har ett par Kerensky rubels sedlar i min ägo. En av dom kan du se här nere. Det är en 20 rubels sedel.

SAKNAS

Kerensky P38

Dessa Kerensky sedlar "may also appear in sheets up to 100 subjects", som Krauses katalog Standard Catalog Of World Paper Money uttrycker det. Naturligtvis äger jag ett sådant "sheet". Du ser det här nere.
 

15 sedlar av 20 Kerensky Rubel... lite rumphugget.. :-)

Alexander Kerensky.
Fotot är från http://s99.middlebury.edu

Sedlar utgivna av provisoriska styren benämns P32-P47 i nämnda katalog. Alexander Kerenskys rubel har beteckningarna P38 och P39. På två av de övriga sedlarna finns - tro det eller ej - ett hakkors.

Sedlarna ifråga (med hakkors) är på 250 resp 1000 rubel, de gavs ut 1917 (datum 4.9) och de heter P36 och P37 i Krauses kataloger.

Hakkorset hade på den tiden ingen innebörd alls - och valdes just därför. Inbördeskriget gjorde att man sökte en "neutral" symbol och man fann det i just hakkorset. Det verkar absurt idag, men tanke på vad vi numera förknippar symbolen med. Men så var det alltså innan nazisterna gjorde hakkorset till sitt.

Den ena hakkorssedeln har du här:

SAKNAS

250 Rubel 1917

P36 och P37 (sedlarna med hakkors) samt även P35 (5 rubel, 1917) fortsatte att ges ut även efter kommunisternas övertagande. Sedlar med höga serienummer av dessa är utgivna under kommunisterna.

En neutral symbol i Ryssland 1917...

Under tsartiden (mer exakt år 1915) gavs det ut sedlar i storlek och utseende som frimärken. De benämns Postage Stamp Currency på engelska och jag har berättat om de längre upp. De tre lägsta valörerna av dessa gavs ut igen av provisoriska styret år 1917. Med ett litet annorlunda utseende - på sedlarnas motstående sidor är symbolen borttagen, endast text finns där.

Det provisoriska styrets sedlar var i bruk till oktober 1922 - ända till då kommunisterna intog Vladivostok.

3 Regioner

Regionerna var flera till antalet. Du hittar de olika regionerna bakom de olika länkarna under den korta texten här nere:

Har det varit kaotiskt på valutafronten tidigare, så blir det än värre nu. Både valuta utgivna av anti-bolsjeviker och av bolsjevikernas förlängda armar ute i landet, gavs ut under inbördeskriget 1917-1922. Och inte bara av dom. Lyckligtvis kan man dela in dessa regionala sedlar i olika områden. Sedan kan man gå djupare in i det hela. Inte alla sedelutgåvor som gavs ut i ett område, gavs ut för hela området ifråga. Hänger ni med?

Vi börjar med att nämna alla de områden man gör första indelningen i. Här är dom:

9 olika områden alltså. Vi betar av dom en och en på de sidor som du når via länkarna

Ofta använder jag de engelska namnen på både de som gav ut valuta och valutornas namn - och jag gör det helt enkelt för att det oftast är de engelska namnen som används i litteraturen.

Sovjet

Efter 1925.. ja då är vi ju i Sovjetväldet.... Här nedan är de sista sovjetiska sedlarna.
 [photogallery/photo26447/real.htm]

1991 års utgåva var den sista utgåvan Sovjet gav ut. Utgåvan bestod av valörerna 1, 3, 5, 10, 50, 100, 200, 500 och 1000 rubel. 100 rubel fanns i två varianter. Ovan ser du de 6 lägsta valörerna ur denna sista utgåva (de till och med 100 rubel). De du ser heter i Krauses kataloger P237-P242. P243 är den andra typen av 100 rubels sedlar (än den du ser ovan).

P244-P246 är 200, 500 resp 1000 rubels valörerna. Två av sedlarna har du nedan.
 

SAKNAS

500 resp 1000 rubel, dvs P245 och P246.

Känd flagga

Ryssland

Från 90 talets början så finns inte längre Sovjet. Å andra sidan har vi Ryssland som ett eget land då....

-slut-

Genom att klicka nedan tar du dig till sajtens startsida.

Vill du köpa något av det ovanstående, kontakta mig på traderan@comhem.se