Om sedeln

Så vem är den stolte mannen på sedeln?

Mannen på sedeln är José Gabriel Condorcanqui alias Tupac Amaru, född 1742 och död 1781. Namnet Tupac Amaru tog sig Condorcanqui med hänvisning till att så ska en anfader till honom ha hetat. Denne anfader med namnet Tupac Amaru var den siste hövdingen av Inkaimperiet, och han levde på 1500 talet (han ska efter att inte utan framgång till en början ha stått emot spanjorernas erövringsförsök, till sist ha blivit infångad och halshuggen. Detta ska ha hänt 1572 - Tupac Amaru var alltså samtida med vår egen Gustav Vasa, apropå ingenting som man brukar säga ... )

José Gabriel Condorcanqui påstås ha haft både bildning och en hög moral, och han sympatiserade inte oväntat (med tanke på sitt ursprung) väldigt mycket med sina bröder och systrar - det vill säga landets ursprungsbefolkning. Condorcanqui försökte påverka sitt lands styrande till att skapa bättre levnadsvillkor för indianerna. Utan framgång. Då tog han istället till mer handfasta metoder. 1780 så ledde han ett uppror, vilket till en början var framgångsrik.

Ganska snart så infångades han, och precis som sin anfader så blev han avrättad. Ett sorgligt slut på nästan alla sätt. Positivt var att Condorcanqui reformförslag ändå till sist nådde ett visst gehör. Många av dom blev genomförda.

Idag finns det en Marxist-leninistisk grupp som kallar sig Tupac Amaru Revolutionary Movement (MRTA). De vill köra iväg alla imperialistiska  amerikanare och japaner från landet (Japan och japaner har ju en stark ställning i landet pga. viss invandring från japan till Peru. Perus förre president var av japansk härkomst).

I december 1996 så ockuperade gruppen Japans ambassad i landet. Ockupationen varade i fyra månader och slutade med att alla 14 terrorister dödades under en stormning. Gruppen har under de senaste åren kraftigt försvagats, inte minst för att flertalet av medlemmarna tillfångatagits och satts i fängelse.

José Gabriel Condorcanqui alias Tupac Amaru

-slut-

Landets valutahistoria

Inkas fall - och Inkas betalningsmedel kakao

Inkaindianerna styrde över stora delar av västra Syd Amerika, men deras rike varade faktiskt i bara cirka 100 år. Detta till trots nådde det alltså en ryktbarhet som sträcker sig in i våra dagar. Spanjorernas ankomst till Peru på 1520 talet innebar början till slutet för väldet. 1533 störtades Inkaimperiet definitivt genom att den sista inkahövdingen Atahualpa avrättas i en skenrättegång.

Spanjorerna hade tagit tillfånga Atahualpa och krävt en lösensumma i guld och silver för att släppa honom. Lösensumman motsvarande enligt ett antal spanska webbsajter ett värde på 1.326.539 pesos de oro och 51.610 mark silver. Även engelska webbsajter berättar om händelserna.
Läs mer på http://www.geocities.com/capitolhill/6502/prize.htm.

Flera webbsajter berättar att Inkaindianerna använde kakao som betalningsmedel. Så här berättar www.spanienkusten.com:”Kakaons historia är över 2000 år. Den användes av infödingarna i Sydamerika som handelsmynt. En slav kostade 100 kakaobönor på 15-hundratalet.”

En annan webbsajt, http://www.evgschool.org/, skriver så här: ”The Indians had no formal system of money. For the most part, they traded goods and services for other goods or services. In some areas, the Indians used certain objects much as money is used today. In the West, sea shells called dentalia or tooth shells were divided into five sizes. The longer the shell, the greater was its value. Indians of Middle America used cacao beans, from which chocolate is made, as money.”

Fram till självständigheten 1821

Efter inkaimperiets fall 1533 så gick det fort. Redan 1535 grundades Lima och 1542 blev Peru officiellt ett vicekungadöme till Spanien.

Kung Filip II grundade 1565 en gruva i Lima (eller mer korrekt, han auktoriserade den). Fyndigheter från denna gruva ledde till tillverkning av silvermynt från slutet av 1560 talet.

Långt senare, på 1670 talet, började guldmynt tillverkas i Peru. Mynten hette Gold Doubloons och det berättas så här om dom på nätet: ” Spanish Gold Doubloons were in general circulation around the port cities of the American colonies. Doubloons, coming from the word double, were often refered to as gold cobs.”  Valörerna var 0.5, 1, 2, 4 och 8 escudos 

På 1800 talet ville de spanska invandra ättlingarna bli självständiga från moderlandet Spanien. Den Sydamerikanske frihetshjälten General Jose San Martin hjälpte peruanerna att bli det – genom att tåga in i Lima sommaren 1821.

Egna valutor

Peru introducerade en valuta efter spansk modell några år efter självständigheten. Valutanamnet var real.

År 1836 ingick Peru en union med grannen Bolivia. Officiellt ingicks unionen mellan tre stater. I samband med unionens grundande splittrades nämligen Peru upp i två olika republiker. The South Peruvian state (bestående av fyra provinser i södra Peru) samt North Peruvian State (bestående av övriga Peru) grundades i maj resp augusti 1836.

Mynt slogs för de båda peruanska republikerna. Lima mint slog mynt för North Peruvian State och Cuzco mint och Arequipa mint slog mynt för den södra republiken.

Det blev inte så mycket med den här unionen. Redan i augusti 1838 enades Peru igen, och i februari 1839 upplöstes unionen.

1858 skedde en decimalisering av valutan. Och 1861-63 ersattes real av den nya valutan sol. Sol länkades till franska franc med kursen 1 sol = 5 franska franc.

1880 skedde nästa valutareform. Sol ersattes med den nya valutan inca.

Från september 1881 till oktober 1883 var Peru ockuperat av Chile

1901 övergick Peru till guldstandard. I och med detta introducerades valutan libre (i par med brittiska pund). 1932 övergav landet guldstandarden – och med detta skedde en valutareform som innebar en ny valuta: namnet blev det nygamla sol. 1 sol = 10 dineros = 100 centavos. 

1980 och 1990 talets kris

Under 1980 talet och tidiga 1990 talet drabbades Peru som stora delar av övriga Sydamerika (och även övriga delar av världen, minns Sveriges 500 procents ränta 1992) av ekonomisk kris. För Perus del innebar det två stora valutareformer: 1985 och 1991. 1985 ersattes sol av den nya valutan inti. 1000 sol krävdes för att få växla till sig 1 ny inti.

1991 var det alltså dags igen. Valutan sol nuevo introducerades enligt växlingskursen 1 sol nuevo = 1 miljon inti.

Valutan sol nuevo är den valuta landet fortfarande har.

-slut-

Genom att klicka nedan tar du dig till sajtens startsida.