Kejsar Konstantin, kejsare 307-337

Konstantin blev inte kejsare över hela romarriket förrän år 324. Det fanns andra personer som också ville vara kejsare nämligen, och dessa hade kontroll över olika delar av riket. Särskilt de första åren hade han flera konkurrenter om titeln. År 312 var det bara två kvar, Konstantin och en herr Licinius.

Dessa båda delade upp riket emellan sig och därmed var båda nöjda. Åtminstone en tid. Misstänksamheten dom emellan ville inte lägga sig. Detta sattes på sin spets år 324, då Konstantin besegrade Licinius i flera olika slag. Efter dessa triumfer var Kejsar Konstantin romarrikets obestridlige ledare.

Kejsar Konstantin lär ha infört kristendomen i Rom. Redan år 312 hade han tillåtit religionen. År 325 hade ett antal kristna biskopar, på kejsarens begäran, samlats i staden Iznik i nuvarande Turkiet (staden hette då Nicaea). Biskoperna skulle reda ut en del oklarheter och oenigheter rörande den kristna läran. Inte minst genom att kalla till detta möte lät han förstå att nu var det kristendomen som var huvudreligionen i Rom, inte några gamla hedniska gudar.

Det var dock först under kejsar Theodosius på 380-talet som  kristendomen blev officiell statsreligion och först omkring år 400 var hela romarriket kristnat.

Konstantin själv blev inte kristen förrän på sin dödsbädd. Det var nämligen först då han lät döpa sig. Möjligen en kompromiss för att inte stöta sig med de starka krafter som föredrog de gamla gudarna.

På platsen för dagens Istanbul låg vid Kejsar Konstantins tillträde en grekisk stad med namn Bysans (på grekiska Byzantion). Kejsar Konstantin beslöt att grunda en ny stad där, uppkallad efter honom själv. Staden namn blev Konstantinopel. Till denna stad flyttade han hela romarrikets administration. Rom var således inte längre huvudstad i romarriket.

Kejsar Konstantins mynt

Kejsaren stora myntreform skedde år 312. Då introducerade han guldmyntet solidus och silvermynten miliarense och siliqua. Solidus vägde ca 4,55 gram nästan rent guld och silvermyntet miliarense vägde ca 4,5 gram. Siliqua myntet vägde ca 3,4 gram. Vikterna för silvermynten var initialvikterna. Vikterna skulle komma att sjunka. Guldmyntets vikt höll sig dock konstant genom århundradena som skulle komma.

Namnet solidus kommer förresten från det latinska verbet solido, som på engelska betyder "to consolidate".

Mycket av det guld av vilket han präglade mynten hade han stulit från hedniska tempel. Tempel som han samtidigt passade på att riva. Konstantin den Store var ju som sagt den som introducerade kristendomen i romarriket.

Miliarense var en efterföljare till det av kejsar Diocletianus introducerade silvermyntet argenteus. Emellanåt kallas även Konstantins silvermynt för argenteus.

Den vanligaste sorten av miliarense kallas också "light miliarense". Det är alltså den som vägde ca 4,5 gram. Men det fanns också en heavy miliarense om 5,34 gram och en triple miliarense om 13,44 gram. Heavy och triple användes mest i officiella sammanhang, t.ex. som gåvor till officerare.

De olika myntens inbördes värde var till att börja med följande: 1 solidus = 18 (light) miliarense = 24 siliqua.