Valuta: 1 Kina = 100 toea
- klicka på loggan för att ta dig till landets centralbank.
|
| 2 Kina utgiven år 2000. P21. På den här sedeln ser du siffrorna 25 på vänstra kanten. Det syftar på de 25 år som hade gått sedan självständigheten 1975. Sedeln är således en jubileumssedel. |
|
|
Landets valutahistoria
Papua Nya Guinea är den ena halvan av ön Nya Guinea. Den andra halvan (West Papua) tillhör Indonesien. Britterna lade 1884 beslag på den södra delen av nuvarande Papua Nya Guinea, varvid området British New Guinea var fött. I British New Guinea användes den brittiska valutan.
Norra delen av nuvarande Papua Nya Guinea ockuperades av tyskarna år 1884. Inte oväntat blev denna del kallad German New Guinea. German New Guinea kom att använda tyska valutan och mynt (i valutan mark) speciellt avsedda för German New Guinea. Tyskarna gav ut några guldmynt. Mynt som idag är värda minst 12.000 US dollars i UNC skick. Jag äger ett. Du ser det här nere.
20 mark. 1895. KM9 i Standard catalog of World Coins. Myntet är förstås inte äkta (i så fall hade jag ju varit en rik man). Det är en replica, en kopia på de guldmynt som gavs ut för German New Guinea i slutet av 1800 talet.
Australien tog i början av 1900 talet över kontrollen av British New Guinea (genom två beslut 1902 resp 1905). Området blev nu kallat territory of Papua. Australien ockuperade sedan German New Guinea (år 1914) och fick år 1920 mandat för det av Nationernas Förbund. Detta område blev kallat territory of New Guinea. Från 1914 kom i huvudsak Australiens valuta att användas i området. Australiensarna tryckte dock valuta (treasury notes) i enheten mark under första världskriget, speciellt avsedd för German New Guinea. Valörerna var 5, 10, 20, 50 och 100 mark (P1-P5). Det är riktiga rariteter. 1929 började också mynt speciellt avsedda för territory of Papua och territory of New Guinea att ges ut. Jag äger förstås ett sådant mynt. Du har det här:
1 Penny 1944 (KM7) Mynten gavs ut i valörerna 1/2 och 1 penny, 3 pence,6 pence och 1 shilling.
Japan ockuperade norra delen av New Guinea under andra världskriget. Södra delen hölls av den amerikanske generalen Douglas MacArthur. De delar som hölls av japanerna använde valutan Oceania Gumpyo Pound - japanska ockupationsvaluta. Dessa sedlar kan du se ett par stycken av och läsa mer om, bakom hovern här:
Men jag har också hittat en sedel från Australien speciellt avsedd för "Southwest Pacific New Guinea Area 1944". Sedeln köpte jag på ebay och säljaren beskrev den så här i sin marknadsföring: "Australia Ten Shillings, P.25b, (1942), VF. Along the top border, on the back, a typed inscription reads "Southwest Pacific New Guinea Area 1944", with the hand signature "Carl N Jackson" at bottom. An interesting WW2 short snorter". Ett engelsklexikon jag hittade på nätet översätter snorter så här: "snorter = something that is extraordinary or remarkable or prominent; "a snorter of a sermon"; "the storm wasn't long but it was a snorter. " Här är sedeln:
10 Shilling 1942, Australien (P25b). Speciellt avsedd för "Southwest Pacific New Guinea Area 1944". Det är alltså på sedelns motstående sida den intressanta texten finns. Den som vet något mer om denna sedel får gärna höra av sig till mig.
Efter kriget förenades territory of Papua och territory of New Guinea i en enda administrativ enhet - en föregångare till det självständiga Papua Nya Guinea. Områdets namn blev territory of New Guinea - dess status formellt ett U.N. trusteeship, administrerat av Australien. Australiens valuta blev efter världskriget åter igen den viktigaste valutan i området, tillsammans med de lokala mynten nämnda ovan.
Landet blev självständigt 1975 och då introducerades den egna valutan Kina. Här nere ser du ett mynt i delenheten Toea från introduktionsåret 1975.
20 Toea 1975. KM5. Längst upp på sidan ser du en sedel i Papuas egen valuta Kina.
Om det här landet finns något speciellt att berätta. Något riktigt spännande och originellt. En del av landet har mer än en officiell valuta. Förutom Kinan även en så kallad traditionell valuta. Provinsen New Britain har introducerat den traditionella valutan Tabu som officiellt giltigt betalningsmedel. Tabun produceras av kvinnor genom att de snörar ihop en speciell sorts snäckskal med "rattan", en seg palmväxt. Som officiellt giltigt betalningsmedel? Du tror mig inte? Men det är sant. Standardlängden på denna skapelse är en fathom, det vill säga en famn. Vilket förstås alla vet är 1,8 meter. En famn Tabu är värd mellan 2 och 4 Kina.
Ovan: Tabus i massor.
Ifall du fortfarande inte tror mig så kolla in webbplatsen bakom länken här: -slut-
Genom att klicka nedan tar du dig
till sajtens startsida.
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
Länkfältet
för denna webbsajt hittar du under annonserna och länkarna:
 |
Länk till
Amazon.com och ett magasin du säkert behöver om du är intresserad av vad
som berättas på denna sajt:
Standard Catalog of World
Paper Money |
|
|
Besök webbutiken som säljer böcker, magazin &
mjukvara för myntsamlare:
Astore.amazon.com/banknotes.se
|
|
|
|
umismatiska
webportalen på Banknotes.se - den ultimata länksamlingen för dig som är
intresserad av sedlar, mynt, numismatik generellt.... Numismatiska webportalen
på Banknotes.se länkar till 1000....
Klicka här.
.htm_cmp_layers010_hbtn.gif){kind=small}
.htm_cmp_layers010_hbtn.gif){kind=small}
Den
brittiska valutan
