Längre ner kan du läsa om Österrikes valutahistoria, men först lite om landets allmänna historia.

Österrikes historia                              

Långt tillbaka var nuvarande Österrike en smältdegel där olika folkslag slog sig ner och satte opp sina pålar (bland andra kelter, romare, hunner, slaver samt germanska folkslag).

Kelterna tycks ha varit om inte först så åtminstone de till en början mest inflytelserika. De bildade staten Noricum år 400 före Kristus, i vad som till en del är nuvarande Österrike. Senare omkring Kristi födelse blev Donaufloden romarrikets nordligaste utpost. Norr om Donau härskade då germanska stammar.

Under århundradena som följde bosatte sig både germanska och slaviska stammar i området (Bavarians var de viktigaste och de var germanska). Magyars – ett finsk-urgiskt folkslag- ville åt vad som nu är Österrike. De hade till och från kontroll av delar av landet, genom krigiska handlingar.

De stred om området främst mot frankerna, vars imperium som på slutet av 700 talet växte sig allt starkare och som bestod av mycket mera än bara vad som nu är Österrike. Imperiet var på sin tid en stormakt i Europa. Frankernas landområde, när det var som störst, var ett område som sträckte sig över stora delar av västra halvan av Europa. Emperor Charlemagne eller på svenska Karl den store, var Frankernas främste erövrare och mest kände kung.

År 800 blev Karl den Store krönts av Påven till kung över det då bildade heliga romerska riket, ett rike som beskrivits så här: det var knappast en nationsbildning utan snarare varken heligt eller romerskt eller ens ett rike. Snarare var det ett rike bestående av flera nationer, på sitt sätt ungefär som EU idag. Med EU:s alla tjänstemäns och politikers makt samlad i en person - påven.

År 803 anlade Karl den Store en stad i Donaudalen som fick namnet Ostmark. Ett namn som skulle återkomma långt, långt senare.

The House of Babenberg kom till makten i området år 976 och behöll den till år 1246.

Några årtionden senare kom en minst sagt seglivad släkt till makten. De skulle behålla den i många hundra år. Vi talar om Habsburgarna. Österrike styrdes av Habsburgarna ändå från 1274 och fram till första världskrigets slut.

Habsburgarna hade då Österrike tillföll dom, redan kontroll över Schweiz, sydvästra Tyskland och östra Frankrike.

Utan att bli för närgångna i Österrikes historia fortsättningsvis, så bör väl ändå några ytterligare saker nämnas: österrikiska imperiet bildades 1804 – då tog den dåvarande tysk-romerske kejsaren sig titeln Francis I, emperor of Austria.

Bildandet av österrikiska imperiet var ingen enskild händelse, utan en konsekvens av att Napoleon upplöste det år 800 bildade heliga romerska riket (som med tiden hade blivit tysk-romerska riket). Francis I degraderades alltså till något så "simpelt" som kejsare över bara det österrikiska imperiet.

Francis I fick dock revansch på Napoleon I i Waterloo 1815. Österrike tillhörde den allians som under ledning av engelsmännen satte P för Napoleons härjningar.

1867 anslöts Ungern till det som då blev monarkin Österrike-Ungern – ett rike som sträckte sig utöver vad som idag är Österrike och Ungern.

Republiken Tyskland-Österrike (Deutsch-Osterreich) bidades 12/11 1918. Den sedel du ser ovan är från den statsbildningen.  Det kan du se på sedelns text. Republiken Tyskland-Österrike var inte något angenämt för Österrike, landet var då nämligen ingenting annat än en del av Stortyskland.

Men redan året därpå var den ovan nämnda respublikens saga all. Österrike som det ser ut nu bildades, republiken Österrike var född. Det var en fredsuppgörelse (efter första världskriget) mellan de allierade och Österrike som banade vägen för det fria Österrike.

Första världskrigets slutskede fick alltså den mäktiga nationen Österrike-Ungern på fall. Områden från detta rike tillföll Tjeckoslovakien, Ungern, Rumänien, Polen, Italien och Jugoslavien.

Från att ha varit huvudstaden i ett rike med dryga 50 miljoner invånare, blev Wien huvudstad över en nation med ungefär samma folkmängd som Sverige. Med Österrike-Ungerns fall föll också Habsburgarna.

13 mars, 1938 ockuperades Österrike av Nazityskland. Det var faktiskt innan andra världskriget tog sin början (det inleddes först i september –39 i och med att nazisterna invaderade Polen).

Med den tyska ockupationen av Österrike så blev Österrike en del av Tyskland. Österrike kallades Ostmark fram till 1942, därefter -på engelska- the Alps and Danube District. Namnet Ostmark känner ni igen. Det var samma namn som Karl den Store 1135 år tidigare givit den stad han anlade intill Donau. Hitlers benämning på införlivandet av Österrike i Tyskland var ”Anschluß”.

Först 27 april, 1945 återuppstod Österrike, men inte förrän år 1955 lämnande de allierade och Sovjet landet för gott. Först då kunde Österrike bli medlemmar av FN och först då var andra världskrigets efterdyningar slut för landet.

Österrike har sedan andra världskriget haft åtminstone tre internationellt kända politiker. Den populäre socialdemokraten Bruno Kreisky.  Samt de mer tvivelaktiga Kurt Waldheim och Joerg Haider.

Kurt Waldheim var FN:s generalsekreterare under en period, men också med lik i lasten, påstås det, från andra världskriget. Joerg Haider var den ledande figuren i ett tvivelaktigt Österrikiskt parti.

-slut-

Valutahistoriken

Albrecht I

Faktum är att de kelter som bodde i Österrike fram till ungefär Jesu födelse tillverkade egna mynt (inspirerade av grekerna). Men vi lägger det åt sidan (tills vidare åtminstone) och hoppar fram till 1200 talet, eller möjligen början av 1300 talet. Då levde nämligen Albrecht I. Han var både hertig av Österrike och (framför allt) kejsare över det mäktiga heliga romerska imperiet.

Blankslitet mynt från Albrecht I:s tid som kejsare (1282-1308). Myntet slogs i Wien.

Albrecht I föddes i juli 1248. 40 år fyllda blev han kejsare över det heliga romerska imperiet. Samtidigt blev han hertig över Österrike. Österrike hade då varit ett hertigdöme i 126 år. Och skulle vara så i ytterligare nästan 200 år. Först 1453 steg landet i graderna. Då blev det ett storhertigdöme, vilket är graden under kungadöme

Som kuriosa kan ju sägas att storhertigdöme är vad Luxemburg är idag. Monaco är bara ett storfurstendöme. Det är inte lika fint. Sverige är ett kungarike. Det är näst finast av allt. Bara kejsardöme är finare. Galningen Jean Bédel Bokassa utsåg sig till kejsare av Centralafrikanska Republiken 1977. Han ville vara finast av alla.

Det sista stycket här ovan var en liten utvikning jag inte kunde hålla mig från. Nu hoppar vi fram till 1600 talet.

Valutan Gulden

Från åtminstone 1623 så använde folket i Österrike valutan Gulden, en valuta de delade med nuvarande sydvästra Tyskland. Andra delar av Väst- och Centraleuropa använde Thalern eller Mark. Delenheten för 1 Gulden var 60 Kreuzer eller 240 Pfennig, Nedan ett mynt från Leopolds I:s tid. Leopold I var kejsare 1657-1705.

saknas

3 pfennig från 1669.

År 1741 föddes en pojke som under namnet Josef II kom till makten år 1765. Han skulle komma att styra till sin död 1790. Här är ett mynt från hans period.

saknas

Joseph II (1765-80), Vienna mint, 1 Kreuzer, 1773, KM2054.

Pappersgulden – sedlar alltså – började ges ut på 1750 talet i Österrike. Wiener Stadt Banco hette de som gav ut dessa.

Österrikiska imperiet bildades 1804 - då tog sig då den dåvarande romerske kejsaren sig titeln Francis I, emperor of Austria. Tidigare hade hans titel var Francis II, kejsare av tysk-romerska riket Ett mynt från 1807 med kejsaren på har jag i min ägo. Här är det:

saknas

Österrike - stort kopparmynt 1807-  Myntet är 3,7 cm i diameter. På myntet: Franz II som blev Franz I, Österrikisk kejsare.

Austria-Germany Monetary union

Något som kallades Austria-Germany Monetary union skapades 1857. Det var en union bildad av Österrike-Ungern tillsammans med ett antal tyska områden. Österrike började ge ut unionens valuta Monetary Union Gulden (XATG) samma år. 1 Gulden blev då detsamma som 100 Kreuzer (eftersom decimalsystemet introducerades, tidigare hade ju 1 Gulden varit detsamma som 60 Kreuzer).

Ett mynt från denna unionstid med tyskarna har jag. Du ser det här:

saknas

Det du ser är 1 Kreuzer kopparmynt 1859 - märkt med ett B.

De tidiga 1 Kreuzer mynten märktes med "A", "B", "E", "M" eller "V".  Mynt med beteckningen B, som det här, är vanligen inte värda mer än ett par US Dollar. Om du däremot hittar ett mynt märkt med ett V - då bör du vara försiktig med det.... Det är troligen värdefullt.

K.K. Staats-Central-Casse gav ut sedlar från 1848 till 1892. Det fanns flera föregångare till centralbanken Oesterreichisch-Ungarische Bank (grundad 1880). K.K. Staats-Central-Casse var en. En sedel från K.K. Staats-Central-Casse har du här:

saknas

1 gulden. Utgiven 1866.

En ny Gulden

Efter 10 år var valutan Monetary Union Gulden (XATG) saga all. Från 1867 var gulden en helt nationell variant (iso ATG) icke längre involverad i något monetärt system. Men redan 1870 anslöt sig Österrike-Ungern till den latinska monetära unionen, på så sätt att de länkade sin valuta till unionens dito. Österrike-Ungern var dock aldrig formella medlemmar av unionen.

1880 grundades centralbanken Oesterreichisch-Ungarische Bank. Deras första utgåva av Gulden kom redan samma år. Sedelvalörerna var 10, 100 och 1000 gulden (P1-P3).

Valutan Kronen

1892 blev det andra bullar på valutafronten. Gulden ersattas med valutan Kronen (ATK). Kronen hade delenheten Heller. Ett sådant hellermynt äger jag.

saknas

1 Heller från 1895

Några sedlar i denna nya valuta gavs inte ut förrän år 1900-1902 Valörerna då var 10, 20, 50, 100 och 1000 kronen (P4-P8).

Krigsmyndigheterna och Oesterreichisch-Ungarische Bank

1914 gav krigsmyndigheterna ut nåt de kallade War State Loan Bank issue. Valörer från 250 till 10000 kronen (P26-P28). Även republiken Österrike-Ungern (via Oesterreichisch-Ungarische Bank) gav ut en serie sedlar. Det var år 1918-19 (P29-P36), 1920 (P41-P48, dock i form av overprints av tidigare utgivna sedlar), samt år 1921 (P37-P40, dyrgripar i samlarkretsar).

Jag tycker det är märkligt att Österrike-Ungern gav ut sedlar så sent som 1921. Väldet var ju då i praktiken upplöst och besegrat. Möjligen var banken ifråga mer levande än imperiet. Kanske gav de ut valuta för att upprätthålla ett monetärt system i en kaotisk tid. Första världskrigets slutskede fick alltså den mäktiga nationen Österrike-Ungern på fall.

Regionala sedlar

Ett antal regioner gav ut sedlar under från 1918 och några år framåt. I vissa regioner hette valutan Kronen och i andra Heller. Regionerna var åtta till antalet och du har dom uppspaltade här (det engelska namnet skrivs i parantes):

Donaustaat skiljer ut sig från de övriga. Tanken var att en 'buffertstat' skulle grundas i centrala Europa efter första världskriget. Idén lades snabbt i graven, men sedlar var redan tryckta för den tänkta staten. Sedlarna var tänkta att förstöras, men österrikiska staten använde dom istället till ett lotteri. Sedlarna gavs ut som 'lottery tickets'. Som sådana benämns de S151b, S152b, och så vidare till S156b i Standard Catalog of World Paper Money.

En del sedlar fick inte overprinten 'lottery tickets'. Dessa sedlar benämns S151a, S152a, och så vidare till S156a i Standard Catalog of World Paper Money. De här sedlarna är betydligt mer värdefulla än lotteriutgåvan. De användes alltså aldrig som 'lottery tickets'.

Notgelds

Utöver ovan nämnda regionala sedlar så gavs även ännu mer lokala sedlar ut under samma tid. Vi talar om så kallade notgelds. Jag räknar till 69 orter i Österrike som gav ut notgelds - och då har jag bara kommit till begynnelsebokstaven A i ortsnamnet ännu... Som du förstår gav 100 tals orter i Österrike ut notgelds under världskriget.

Följande beskrivning av notgelds hittade jag på www.antikviteter.net/. Bättre än så kan det inte beskrivas:

"Notgeld var lokala sedlar, ofta bara för en stad eller kommun, med mycket begränsad giltighetstid - till bestämda datum 1921-22. Nästintill varje by med självaktning såg till att ge ut en serie färggranna sedlar - de flesta troligen beställda hos det lokala vykortstryckeriet. De var oftast i mycket små valörer 5, 10, 25 och 50 pfennig (eller Heller i Österrike) eftersom de skulle ersätta metallmynt".

I Tyskland fanns notgelds sedlar också i mycket höga valörer (inflationssedlar) och det fanns även notgeldsmynt, både i låga och mycket höga valörer. Ett notgeldsmynt i valören 1/2 miljon mark kan du se på Tysklands sida.

Nu lämnar vi dessa notgelds.

POW money

Det fanns ett flertal läger för krigsfångar i Österrike, under det första världskriget. I dessa läger användes POW money (de kallas så i sedelsamlarkretsar). POW står för Prisinor Of War. Sådana läger fanns förstås inte bara i Österrike och inte bara under det första världskriget. De förekom även under det andra världskriget.

Aschach, Aschach/Donau, Berndorf, Braunau/Inn, Brunn Am Gebirge och Graz var några av de många österrikiska fångläger där POW money användes.

saknas

POW money från första världskrigets Österrike. Valör 1 krone.

Republiken Tyskland-Österrike

Republiken Tyskland-Österrike (Deutsch-Osterreich) bildades 12/11 1918.

Den sedel du ser längst upp på sidan är från republiken Tyskland-Österrike (Deutsch-Osterreich). Det kan du se på sedelns text- det står ju tydligt Deutsch-Osterreich där - dittryckt i efterhand på en äldre sedel. De sedlar  republiken Tyskland-Österrike (Deutsch-Osterreich) gav ut var genomgående overprints av tidigare sedlar.

Republiken sedlar benämns P49-P66 hos Krause. Valutan är fortfarande alltså Kronen. Utöver den sedel du ser längst upp på sidan, så har du ännu en sådan här tysk-österrikisk overprint här:

saknas

20 Kronen 1919 (1913)  

Redan 1919 var nämnda respublikens saga all. Österrike som det ser ut nu bildades, republiken Österrike var född.

Mellankrigstiden

1922 gav den nya statsbildningen Österrike ut sina första sedlar, i valutan Kronen. Austrian Government gav ut dessa, och tre utgåvor hanns med. De benämns P73-P84. Den lägsta valören var på 1 Krone (utgåva 1) och den högsta utgåvan var på 5 miljoner Kronen (ur utgåva 2).

Österrikiska nationalbanken grundades 1924 och gav samma år ut sin enda utgåva i valutan kronen (P85-P86, 10.000 och 1 miljon kronen).

1923-24 tog inflationen efter första världskriget knäcken på Kronen. Österrikarna blev tvungna att ersätta den med den nya valutan Schilling (ATO) = 100 Groschen. Inväxlingskursen blev 10.000 Kronen på en Schilling. Nationalbanken började ge ut schilling 1924. Den första sedel i denna valuta var en 1 Shillings sedel i form av en overprint på en tidigare utgiven 10.000 Kroners sedel. Denna 1 Shillings sedel benämns P87.

I fortsättningen var det nytryckta sedlar som gavs ut (P88-P101). Nya utgåvor kom 1924-25 resp 1933-36.

Andra världskriget

Tyskarnas Reichsmark (DER) introducerades när Österrike invaderades av nazisterna den 13 mars, 1938.

När de allierade samt tog över styret av landet i slutet av världskriget, så introducerade desamma valutan Allied Military Schilling (ATM)  - eller AMC Shilling som valutan också kallades (Allied Military Currency - P102-P111). Man fick en sådan mot en tysk Reichsmark. 

Du ser en AMC Shilling här:

saknas

10 Shilling 1944

Även de ryska makthavarna gav ut sedlar - i valutan Reichmark av någon anledning. Sedlarna gavs ut -45 och var av valörerna 50 Reichspfennig och 1 Reichmark och inget mer (P112 och P113). Ryssarna kontrollerade ju en del av Österrike under slutet av världskriget.

Den egna valutan Shilling.

I december 1945 reintroducerades den egna valutan Shilling. De sedlar som omgående gavs ut var i valörer från 10 till 1000 Shilling (P114-P120). Ytterligare lite senare (4 december 1947) genomfördes en valutareform. Säkert finns mycket att säga om denna reform, men det viktigaste är detta: "debts without limit and banknotes up to 150 Schillings were converted at par, but additional financial assets were converted at the rate of 1 new Schilling (ATS) equal to 3 old Schillings".

Denna nya shilling höll i sig ända in på detta århundrade. Här nere ser du en 20 shilling av 1966-70 års utgåva.

saknas

Baksidan av sedeln visar järnvägen ifråga, när den  passerar Semmering passet. Unesco listade järnvägen som ett World Cultural heritage - mänsklighetens kulturarv - år 1998. Inte så konstigt, byggandet av järnvägen betraktas som en av de största bedrifterna i järnvägsbyggandets barndom. Antalet viadukter är 16 till antalet, med en total längd av 1502 meter. Antalet tunnlar är 15 - med en total längd av 5420 meter. Den längsta tunneln är 1430 meter.

En bedrift att bygga, kort sagt. Hela sträckan är för övrigt 41 km lång, Det finns mängder att läsa på nätet om denna järnväg. Sök på the Semmering Railway.

En sammanfattning...

Nationella sedlar i Österrike har givits ut av:

The Austrian National Bank- landets centralbank - absorberades in i den tyska Reichsbank 1938, och där blev de kvar till 1945.

-slut-

Genom att klicka nedan tar du dig till sajtens startsida.