Om sedeln

Independence Monument, rest 1910. På sedeln och på ett foto här nedan.  Monumentet ska ha en "gold angel" på toppen. Sedeln är för övrigt en om 5 Peso, P60. Från serien utgiven nov 1961. Vilket ger det suffixet g. P60g alltså.

Independence Monument

Om landet

Lite om befolkningen i Mexico

Mellan 10 och 30 % av Mexicos befolkning är fullblodsindianer.  Landet har drygt 100 miljoner invånare så det kan betyda att uppemot 25-30 miljoner är indianer.  Indianerna tillhör oftast underklassen medan de vita (de utan indianskt blod i sig och oftast av spanskt ursprung) oftast tillhör medel- och överklassen. De vita är omkring 10 % av befolkningen. Majoriteten av Mexicos befolkning är mestiser, det vill säga av blandat europeiskt (nästan alltid spanskt) och indianskt ursprung.  

Spanska är det officiella språket i Mexico och det talas av nästan alla invånare. Indianerna är ofta tvåspråkiga. De talar även sitt indianska språk även om det inte sällan går förlorat då de flyttar till huvudstaden Mexico City (med 20 miljoner invånare) eller olovligt tar sig till USA (i USA tros 5-10 miljoner mexikaner leva – ofta illegalt). 1,5 miljoner mexikaner är nahuaindianer (azteker) och talar i vardagslivet nahuatl.  De som talar nahuatl lever oftast kring Mexico City. I just denna region var aztekerna som starkast innan spanjorerna kom.

Lika många som talar nämnda aztekspråk talar mayaspråket yucatec – det som gör det lever i södra Mexico, på Yucatan halvön.  

Mixtec och zapotec är utöver de nämnda de vanligaste indianspråken i Mexico. Båda dessa språk talas av dryga halvmiljonen människor. De påstås dessutom vara snarare två språkfamiljer med olika ibland vitt skilda dialekter snarare än endast två språk. Både mixtek och zapotek tillhör de Oto-mangueanska språken. Sådana talas i Mexico och ända ner till Colombia.  Zapotekerna lever i allmänhet södra Mexico, precis norr om Guatemala åt Stilla Havs kusten till.  Även mixtecerna lever i södra Mexico, i en region som heter just La Mixteca.

Det sägs att ca 1 % av landets befolkning inte talar spanska utan bara behärskar sitt indianspråk. 1 % gör drygt en miljon människor. 6 miljoner behärskar något indianspråk förutom spanskan. Hur många av dessa som talar sitt indianspråk i vardagslivet är svårt att ta fram. Kanske uppemot 5 miljoner.

Landets valutahistoria

Från början...

Mexicos valutahistoria är tämligen intressant. Landet var en del av vicekungadömet Nya Spanien som grundades 1535. Nya Spanien bestod av stora delar av Centralamerika och av vad som idag är västra USA. 11 maj 1535 gick ett dekret ut om att mynt skulle börja tillverkas. Valutanamnet var escudo (med delvalörerna 2 pesos eller 16 reals).

Silverreals lev så småningom det mest vanliga myntet. Och så skulle det var under lång tid. Ända till 1732 då handelsmyntet Mexican peso (lika ofta kallat piastre eller dollar) introducerades. Även det myntet var ett silvermynt. Detta mynt blev ett väldigt spritt mynt.

I september 1821 blev Mexico en självständig nation. Men landet fortsatte att använda samma mynt. Det enda som egentligen kom att ändras var att motiven på mynten blev mer nationalistiska.

Decimaliseringen

15 mars 1861 skedde en valutareform. Valutan blev decimaliserad. Det skulle dock dröja ända till 1898 innan reformen slagit igenom helt och hållet. En del mints (mynttillverkare) var långsamma med att ta till sig reformen. Mexicos valuta var så spridd över stora delar av världen och reformen var inte populär överallt.

Ännu en reform skedde 1905. Mexico lämnade då silverstandarden och gick över till guldstandard. Man kopplade också sin valuta till US dollarn enligt kursen 2 peso = 1 US dollar. Men Mexico vore inte Mexico om även denna reform drog ut på tiden. Mexico fortsatte nämligen att slå silverpesos med dateringen 1898. Det var mynt som främst exporterades till Kina och de slogs ända till 1949!!

Sedlar trycktes i Mexico av olika banker. Under den mexikanska revolutionen på 1910 talet var det fullständigt kaos på valutafronten. Olika fraktioner tryckte då nämligen sida egna sedlar, lite hur de ville. Det var dock sedlar som inte oväntat snart föll i värde.
 
The Banco de Mexico började trycka sedlar i september 1925 och i september 1937 fick de monopol på detta.

En ny pesos

1 januari 1993 var Mexico tvungna till en valutareform. Inflationen hade gått hårt åt valutan. En ny peso infördes. 1000 gamla pesos krävdes för att kunna växla till sig en ny.

-slut-

Genom att klicka nedan tar du dig till sajtens startsida.