Om sedeln

Mannen på sedeln heter hans kungliga höghet Grand Duke Jean Benoît Guillaume Robert Antoine Louis Marie Adolphe Marc d'Aviano av Luxemburg. Puh. Nedan har du hans kungliga höghet Grand Duke Jean Benoît Guillaume Robert Antoine Louis Marie Adolphe Marc d'Aviano av Luxemburg lite äldre än på sedeln.

Kungen

På sedelns motstående sida ser du Charlotte Bridge i Luxemburg. Samma bro ser du till höger. Den sträcker sig rätt majestätiskt 74 meter ovan marken. Den är 355 meter lång och den  förbinder Kirchberg platån med det område  i Luxemburg som heter European quarter.

Charlotte Bridge

Luxemburgs valutahistoria

Som den svenska...

Luxemburgs valutahistoria är ungefär lika gammal som den svenska. I vart fall om man ser till när de första mynten slogs i resp land. Det var under Siegfrid II (984-988) som de första mynten (dinarer i silver) slogs i Luxemburg.

Ett par årtionden tidigare hade fadern till denna Siegfrid II grundat dynastin Luxemburg och byggt sig ett slott på den plats där staden Luxemburg senare växte fram. Fadern hette föga förvånande Siegfrid I och det slott han lät bygga finns för övrigt fortfarande kvar.

Vad som var före den franska ockupationen 1793

Vi utelämnar de århundraden som nu följer, fram till 1700 talets slut då Frankrike ockuperade landet.

Eller förresten, några rader om vad som gällde före denna den franska ockupation följer här nere.

Innan ockupation hette valutan livre. Så här skriver engelska Wikipedia: "The livre was the currency of Luxembourg until 1795. It was subdivided into 20 sols, each of 4 liards. In the late 18th century, coins were issued in denominations of ½ and 2 liards, 1, 3, 6, 12 and 72 sols, with the lower three denominations in copper, the highest minted in silver and the others in billon. The last issues of 1795 were 1 sol coins minted during the siege of Luxembourg."

Så nu vet vi det.

Åren 1793-1848

Frankrike ockuperade som sagt landet på 1790 talet, mer exakt år 1793 – och då kom franska franc att cirkulera i landet. I mars 1815 togs styret över av Nederländerna, vilket innebar att nederländska valutan guilder introducerades.

Och nu blir det lite rörigt… Belgien frigjorde sig från Nederländerna på 1830 talet. Som en konsekvens av detta kom belgiska franc att användas i Luxemburg perioderna 1839-1842 och 1848-1854. Åren 1842-48 var Luxemburg anslutna till en tysk union, eller som det kallas Det Tyska förbundet .... läs mer på
http://sv.wikipedia.org/wiki/Tyska_f%C3%B6rbundet.
Då användes Preussens valuta thaler i Luxemburg.

20 december 1848, nästan 20 år innan formella självständigheten som kom 1867, introducerades ånyo en egen valuta. Den hette franc och gick i par med franska och belgiska franc:en. Grannlandet Tysklands valuta (mark, som introducerades på tidigt 1870 tal) cirkulerade också i Luxemburg under denna tid – och kom så att göra ända till 1918.

Luxemburgska franc:en hade stark koppling till den belgiska. 1921 bildades en monetär union mellan Luxemburg och Belgien. De båda valutorna var då värda lika mycket (de gick i par med varandra). Detta ändrades 1935 då värdet för 1 Luxemburg franc blev 1,25 belgiska dito.

Andra världskriget

1940 invaderade Tyskland landet. De introducerade sin reichmarks 26 augusti 1940. 20 januari 1941 tog de ytterligare ett steg. Då förbjöd tyskarna användandet av luxemburgska franc.

Från andra världskriget och framåt

Men tyskarna förlorade ju kriget, så 1944 återintroducerades franc:en, igen i par med belgiska franc. Nu knöts de båda valutorna samman kanske ännu mera än tidigare. Luxemburgs franc blev giltigt betalningsmedel i Belgien, och Belgiens i Luxemburg. Detta lär ha fungerat ”sådär”. I vart fall gällande sedlarna.

Det var mycket vanligt att det inte alls gick att handla med Luxemburgska sedlar i Belgien. Med mynt var det annorlunda. Det ska alltså ha fungerat att handla med luxemburgska mynt i Belgien. Mynten från Belgien och Luxemburg var också lika i design och storlek, även om motiven skilde.

2002-