10 Rubel 1916

Samtliga östrubler trycktes i Tyskland. De lägre valörerna (20 och 50 kopek samt 1 rubel) på ett privat tryckeri. 3, 10 och 50 ruble trycktes av företaget Giesecke & Devrient. Den högsta valören (100 rubel) trycktes av de tyska myndigheterna, på ett eget tryckeri.

I mars 1917 separerades Credit Bank East från Eastern Bank of Commerce and Industry. Credit Bank East blev en självständig bank. Det ledde till att de drygt ett år senare, i april 1918, med bas i lettiska Kaunas, gav ut en ny serie sedlar. Valutan kom nu att kallas Ost mark - östmark. 1 östmark sattes till samma värde som 1 tysk mark.

Texten på sedlarna var på tyska, lettiska och litauiska. Någon polsk text fanns inte på dessa sedlar - av en enkel anledning. Till skillnad från östrubeln var det bestämt att dessa sedlar inte skulle användas i Polen, utan bara i de baltiska länderna. Skälet till det var att tyskarna från nu gav ut polska mark, i sin egen regi.

En sedel av Darlehnskasse Ost Marks finns i min ägo, och du ser den här nere:

Snart inskannad

50 ostmark 1918.

Östmarken var i bruk i Estland till och med 20 maj 1920, i Lettland till 20 april 1920 och i Litauen till 31 dec 1922.

Mellankrigstiden

Efter första världskriget blev delar av Litauen självständigt och var så fram till det andra världskriget. Centrala Litauen var dock under polskt styre (och alltså inte alls självständigt) perioden 1919 till 1939.

Trots den nyvunna självständigheten så fortsatte landet att använda både ryska rubel och tyska mark. Båda valutorna fortsatte att vara giltigt betalningsmedel, även efter världskrigets slut. Inte desto mindre så gav de litauiska myndigheterna ut en egen valuta, i något de kallade ostland mark (ej att förväxla med den tyska östmarken utgiven under kriget).

Ostland mark gavs ut från år 1919. Valörerna var 50, 100, 500 och 1000 ostland mark (A1-A4 i Standard Catalog of World Paper Money). Auksinas var ett annat namn för dessa ostland mark (och förmodligen det namn som användes av litauerna själva).

Valutan ostland mark blev inte långvarig. Redan i augusti 1922 kom den att ersättas med valutan lita (med delenheten centu). Lita kopplades till US dollarn enligt värdet 10 lita = 1 US dollar. I samband med introduktionen av lita så avvecklades och rubeln och tyska marken som giltigt betalningsmedel (en naturlig konsekvens, eftersom särskilt den sistnämnda var i praktiken värdelös pga inflationen).

Andra världskriget

Tyskarna ockuperade landet under andra världskriget - Litauen blev då en del av Ostland (där även Estland, Lettland och delar av Vitryssland - samt en del andra områden, ingick).

Tyskland grundade en ockupationsbank, en centralbank, vid namn Central Bank for Ostland. Banken gav dock aldrig ut någon valuta, vilket förmodligen ändå var en tanke (att de skulle göra). Istället användes Reichskreditkassenschein (tysk valuta avsedd för de ockuperade områdena) samt den tyska marken i Litauen och övriga Ostland under ockupationen.

Perioden andra världskrigets slut till 1990 talets början

Efter världskrig nummer två blev, som vi alla vet, Litauen en del av Sovjet. Gissa vilken valuta som användes då? Jo, naturligtvis den sovjetiska.

Självständigheten

Först år 1990 återfick Litauen sin självständighet. Men det tog ända till 1 oktober 1992 innan en egen valuta introducerades. Denna hette talonas och den gick i par med ryska rubeln. Talonas gavs i den första serien ut i valörerna 0.10, 0.20, 0.50, 1, 3, 5, 10, 25, 50 och 100 talonas  (P29-P38).

Valörerna i den andra serien (1992 års serie) var 1, 10, 50, 100, 200 och 500 talonas (P39-P44).

I den tredje och sista serien talonas (1993 års serie) var valörerna 200 och 500 (P45-P46).

Talonas blev inte särskilt långvarig. Redan 25 juni 1993 ersattes den med valutan lita - den nuvarande valutan (i väntan på valutan euro). Inväxlingskursen lita kontra talonas var 1 lita = 100 talonas.

Perioden 1 april 1994 till 1 feb 2002 var lita knuten till US dollarn, enligt kursen 1 USD = 4 lita. Från och med 1 feb 2002 är lita knuten till euron, enligt kursen 1 euro = 3,4508 lita.

-slut-

Genom att klicka nedan tar du dig till sajtens startsida.