Valuta:1 Lats = 100 Santimu
- klicka på loggan för att ta dig till landets centralbank.
|
2 Lettiska Rubel. 1992.
|
Landets valutahistoria
De första sedlarna från detta land listade i Krauses böcker, är från 1863. Stock Exchange Bank Of Riga gav ut sedlar i valörerna 10,15, 20, 25 och 50 Kopek. Sedlarna benämns A1-A5 i Standard Catalog of World Paper Money. På sedlarna står det förstås inte Stock Exchange Bank Of Riga (det är det engelska namnet) utan Rigaer Börsen-Bank, vilket är tyska. Inte desto mindre var den administration som gav ut sedlarna rysk, och inget annat. Men efter det hände inget mer, inte förrän 1918.
När landet deklarerade sig självståndigt i november år 1918 så cirkulerade en hel del olika valutor i landet;
Den 11 december år 1918 sattes officiella växlingskurser upp för olika valutor som cirkulerade i landet.
Tyskarna ockuperade ju delar av Östeuropa under första världskriget, och då gav de ut både Darlehnskasse Ost Rubles (DEOR) och Darlehnskasse Ost Marks (DEOM) för att användas i dessa ockuperade område. Världskriget inleddes 1914 och 1915 lyckades Tyskland med att ockupera delar av Ryssland. Tyskarna insåg att de måste göra något åt den brist på valuta som uppstod i de ockuperade områdena. De vände sig till den tyska banken Eastern Bank of Commerce and Industry (Ostbank fur Handel und Gewerbe, grundad redan 1898). Denna bank fick i uppdrag att förse de ockuperade ryska områdena med giltig valuta. För detta, så grundade Eastern Bank of Commerce and Industry något de översatt till engelska kallade Credit Bank East. Banken säte blev Poznan i Polen. Credit Bank East introducerade valutan Ost Ruble. Östrubeln sattes till samma värde som tsarryska rubeln. Värdet mot tyska marken var fram till sept 1916 1 Ost Ruble = 1,75 mark. Därefter krävdes 2 tyska mark för att växla till sig en östrubel. I maj 1917 bestämdes att värdet mot tsarrubeln skulle bli flytande. Värdet mot tyska marken bestod. Det kan också nämnas att texten på Östrubels sedlarna var på tyska, polska, lettiska och litauiska. Tyskan förärades framsidan av sedlarna medan texten på motstående sida var på de övriga tre språken. Du ser Darlehnskasse Ost Ruble här:
10 Rubel 1916 Samtliga östrubler trycktes i Tyskland. De lägre valörerna (20 och 50 kopek samt 1 rubel) på ett privat tryckeri. 3, 10 och 50 ruble trycktes av företaget Giesecke & Devrient. Den högsta valören (100 rubel) trycktes av de tyska myndigheterna, på ett eget tryckeri. I mars 1917 separerades Credit Bank East från Eastern Bank of Commerce and Industry. Credit Bank East blev en självständig bank. Det ledde till att de drygt ett år senare, i april 1918, med bas i lettiska Kaunas, gav ut en ny serie sedlar. Valutan kom nu att kallas Ost mark - östmark. 1 östmark sattes till samma värde som 1 tysk mark. Texten på sedlarna var på tyska, lettiska och litauiska. Någon polsk text fanns inte på dessa sedlar - av en enkel anledning. Till skillnad från östrubeln var det bestämt att dessa sedlar inte skulle användas i Polen, utan bara i de baltiska länderna. Skälet till det var att tyskarna från nu gav ut polska mark, i sin egen regi. En sedel av Darlehnskasse Ost Marks finns i min ägo, och du ser den här nere: Snart inskannad 50 ostmark 1918. Östmarken var i bruk i Estland till och med 20 maj 1920, i Lettland till 20 april 1920 och i Litauen till 31 dec 1922.
Ett provisoriskt
styre (av anti-bolsjeviker) försökte hålla ordning i Ryssland under de
kaotiska åren 1917-1918, då ju inbördeskrig härjade.
Under en tid leddes styret av Alexander Kerensky. Hans regim gav ut valuta -
sedlar i valörerna 20 och 40 rubel.
Kerensky P38
Enligt Standard catalouge of world paper
money så "may P38 and P39 also appear in sheets up to 100 subjects". Naturligtvis äger jag ett sådant
'sheet'. Du
ser det här nere. Snart inskannad 15 sedlar av 20 Kerensky rubel... lite rumphugget.. :-). Kerenskys rubel användes till slutet av 1919 i Lettland.
Städerna listade här nere gav ut egna sedlar.
Libava ligger ungefär 20 mil sydväst från huvudstaden Riga (vid kusten - precis som Riga). Staden ockuperades av tyskarna den 8 maj 1915. Bara knappt ett par veckor senare (20 maj 1915) gavs en utgåva lokala sedlar ut på tyskarnas begäran.
Här är en sådan här sedel från
Libavas
administration.
3 Kopek, utgåva 1915. Ryabchenko catalogue # R-22012. Yepp, ni ser rätt. Båda sidorna ser lika ut.. Det anmärkningsvärda med sedlarna utgivna under den tyska ockupationen av Libava är att de (med några undantag) var i cirkulation ända till 1925 - långt efter det att kriget tagit slut. Det gick till och med att växla in dom (på lämpliga platser) ända till 1 april 1931.
Här är en sedel från Jelgawas administration.
Jelgawa 1 kapeikas 1915.
Independent West Army. Anti-kommunister. Bestod av ryssar som tog frivillig värvning, av balter och av tyska soldater som hellre ville slåss för denna armé än för den tyska. Independent West Army leddes av Avalov-Bermondt, och dess största slag var då den försökte inta Riga i oktober 1919. Utan framgång dock. Rigas bolsjeviker slog tillbaka anfallet och armén upplöstes någon månad senare. Independent West Army gav ut sedlar i valutan mark - alltså icke i rubel. Valörerna var 1, 5, 10 och 50 mark. Utgivna 1919 (S226-S230). 1 mark ska dock ha haft samma värde som en 1 rysk rubel.
1 mark (S226) utgiven 1919 av Independent West Army. På sedlarna står det Mitau, vilket var det tyska namnet för staden Jelgawa. I Jelgawa gavs det också ut andra lokala sedlar (se ovan). I olika delar av nordvästra Ryssland (till vilket Baltikum och Vitryssland räknades) så cirkulerade military notes och liknande sedlar utgivna av flera olika auktoriteter under åren 1918-19. Det är sidan om regionen nordvästra Ryssland på denna webbplats du ska läsa, om du vill veta mer.
22 mars 1919
så gav the
myndigheterna
order om att "treasury notes" skulle ges ut. Valutanamnet för dessa "treasury notes" var lettiska rubel (indelade i
kopeks).
En sådan sedel har du precis här:
Lettisk rubel 1919. 1 rubel, P2. Valörerna för den lettiska rubeln var 5 och 10 kapeikas (Av någon anledning benämnda A21 resp A22), samt 1, 5, 10, 25, 50, 100 och 500 rubli (P1-P8). 1 rubli finns i två olika varianter, P! och P2. P1 har serienummer som börjar med A, P2:s serienummer börjar med B, C eller D. Sedlarna gavs ut av något som kallades Latwijas Walsts Kases Sihme. Även efter det att den lettiska rubeln tagits i bruk så var tyska och ryska valutorna lagligt betalningsmedel i landet. Tyska östmarken till 20 april 1920, hur länge de övriga valutorna var giltiga vet jag inte.
Ryssarna - eller mer korrekt sovjeterna - gav
dock inte upp så lätt. De gav år 1919 ut rubel, sovjetiska republiken Lettlands
egna rubel. I valörerna 1,3,5 och 10 rubel (R1-R4). Dessa rubel cirkulerade i hela landet, och du
kan se ett exemplar här nere.
3 rubel. R2.
Sovjetiska republiken Lettland gav också ut
lokala sedlar i staden Cesis (på tyska
Wenden).
Ibland kan du se denna stad benämnas Tsesis. Den
kallas så ibland, eftersom den uttalas så på lettiska.
1920 gav något som kallades Latwijas Mainas
Sihme (myndigheterna) ut så kallade small exchange notes (P9-P12 i
Standard
Catalog of World Paper Money). Valörerna var 5, 10, 25 och 50 Kap. Du kan se en
sådan sedel här nere.
10 Kap. P10. Yepp, ni ser rätt. Båda sidorna ser lika ut...
3 augusti 1922 bestämdes att den lettiska valutan skulle bli lat (1 latu = 100 santimi). I november samma år gavs de första sedlarna ut. I en valör. 10 latu. Men det var inga nya sedlar som trycktes, de som gavs ut i denna valör var overprints av de 500 rubels sedlar som getts ut av Latwijas Walsts Kases Sihme. Sedlarna benämns P13 och de är rätt svåra att hitta faktiskt. Från 1922 till och med 1940, så printade Bank of Latvia sedlar i valörerna 20, 25, 50, 100 och 500 latu. Eller rättare sagt - flertalet utgåvor trycktes i England, på uppdrag av Bank of Latvia. Tekniken i egna landet ansågs inte helt säker - men ändå trycktes ett par utgåvor där.
Bank of Latvias utgåvor benämns
25 latu 1928-29. P18. Utgiven av Bank Of Latvia (Latvijas Bank).
Latvijas Valsts Kases Zime (myndigheterna) gav ut de lite lägre valörerna
under dessa år. Deras valörer var 5, 10, och 20 latu.
P31 och P32 finns inte.
Mynt gavs ut i valörerna 1, 2 5, 10, 20 och 50 santimi, samt 1, 2 och 5 lats
under denna mellankrigstid. Jag äger ett 2 Lats mynt från 1925. Du ser ett sånt
mynt här:
2 Lats från mellankrigstiden. 1925.
1940 nödgades myndigheterna ge ut "exchange
notes" i valören 5 Lati (P34). Andra världskriget var ju i faggorna.
Nybildade Latvia Republican Office of the State Bank of the
USSR, tog över rättigheterna att ge ut sedlar & mynt när Sovjet i samband
med andra världskriget ockuperade landet. Men de gav ut sedlar i bara en valör:
1 Lats (P34A). Dessa sedlar är värdefulla. Håll i den om du kommer över någon.
Sedan hände något drastiskt: "Without prior notice, the lats was
withdrawn from circulation on March 25, 1941. The USSR ruble became the only
legal tender in Latvia".
Så var Lat:en saga all. I 50 år.
Tyska reichsmarks introducerades när Tyskland ockuperade landet i
juni 1941. Men ryska rubeln fortsatte att cirkulera
i landet.
Efter andra världskriget så blev Lettland
som bekant en del av Sovjet, och sovjets valutasystem kom att gälla i
Lettland - se Sovjet. I början av 90 talet så kollapsade ju Sovjet. Lettland och andra stater
bröt sig loss från Moskva.
I maj 1992 så introducerades en temporär valuta - the Latvian ruble.
Lettiska rubeln gavs i sedlar ut i följande valörer: 1, 2, 5, 10, 20, 50,
200 och 500 rubel (P35-P41). En sedel om 2 lettiska rubel ser du längre upp på sidan.
Bara en enda utgåva lettiska rubel gavs ut.
1 lettisk rubel var värd lika mycket som en rysk.
1993 introducerades - eller reintroducerades snarare -
den egna nygamla valutan lat. Den första utgåvan har årtalet 1992 på
sedlarna, men valutan introducerades alltså först 1993. Valörerna på den
första utgåvan sedlar var 5, 10, 20, 50, 100 och 500 latu (P43-P48). -slut-
Genom att klicka nedan tar du dig
till sajtens startsida.
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
Länkfältet
för denna webbsajt hittar du under annonserna och länkarna:
 |
Länk till
Amazon.com och ett magasin du säkert behöver om du är intresserad av vad
som berättas på denna sajt:
Standard Catalog of World
Paper Money |
|
Besök webbutiken som säljer böcker, magazin &
mjukvara för myntsamlare:
Astore.amazon.com/banknotes.se
|
|
|
umismatiska
webportalen på Banknotes.se - den ultimata länksamlingen för dig som är
intresserad av sedlar, mynt, numismatik generellt.... Numismatiska webportalen
på Banknotes.se länkar till 1000....
Klicka här.
.htm_cmp_citrus010_hbtn.gif)
.htm_cmp_citrus010_hbtn.gif)
Jag säljer... :
Vill du köpa något av det ovanstående, kontakta mig på traderan@comhem.se |
Stock
Exchange Bank Of Riga
