Kambodja

Valuta: 1 Riel = 100 sen

- klicka på loggan för att ta dig till landets centralbank.

.

50 Riel. Vad som finns på sedeln vet du snart allt om.

 

 

 

Om sedeln

Om Bayon stone - motivet på sedeln.

Bayon stone ligger i Angkor området. Templen där byggdes mellan 900 talet och ända fram till 1500 talet. Ifrån Angkor styrdes khmerriket på den tiden, för att under 1500 talet överges till förmån för Phnom Phen. Khmerriket var inget litet område, det omfattade stora delar av Sydostasien.

Grundaren av Angkor, kung Yashovarman, lät stadsplaneringen präglas av religiösa hänsyn. Centrum blev det shivaitiska templet Thom Bakheng Det omgavs av anlagda dammar för konstbevattning. Ett 100 tal tempelbyggnader finns kvar. De finns inom ett ganska stort område, ca 400 kvadratkilometer. De tre största templen är Angkor War (enligt vissa uppgifter världens största religiösa byggnad), Ta Phrom och - Bayon. Angkors storhet ligger i att det är så många helt olika stilar bland de närmare 100 tempelkomplexen. Hybriden mellan hindusim och buddhism märks påtagligt.

Ett område i området i det väldiga Angkor komplexet är alltså templet Bayon. Bayon är tillägnat boddhisattvan Avalokitesvara och det syns eftersom hans ansikten finns överallt på templet. Det är boddhisattvan Avalokitesvara vi ser på sedeln längre upp, och på fotografiet här nedan.

Så beskriver www.manjushri.com denne gud:

"Avalokitesvara is possibly the most popular of all Buddhist deities, beloved throughout the Buddhist world. The word avalokita means “observes the sounds of the world” and isvara means “lord”...."

Läs fortsättningen bakom länken.

Från Angkor....

Kambodjas valutahistoria

Innan kungadömet Kambodja år 1863 blev en del av franska Indokina, så användes i landet samma valuta som i Thailand - dvs valutan Tical.

Banque de l'Indochine

När fransmännen allt mer började ta över makten i Indokina på 1850 talet, så introducerades valutan French Indochina Piastre (ICFP). Denna valuta sattes till samma värde som Mexican Silver Dollar (XMSD) - som cirkulerat och fortsatte att cirkulera i området.

De båda valutorna blev officiellt giltigt betalningsmedel i mars 1863.

French Indochina Piastren hade delenheten 100 cent och den gavs ut av Banque de l'Indochine. Banque de l'Indochine hade utgivningsrätten från 1863 ända till 1951. Banken ifråga gav ut sina första sedlar 1875 och på dessa sedlar stod det både dollar och piastre. På vänster sida värdet i dollar, och på höger sida värdet i piastre - vilket ju var detsamma.

1 Piastres (P60) från 1942, med värdet i piastre skrivet i klartext och värdet i dollar mhja dollartecknet $, ser du här:

1 Piastres (P60) från 1942

Bland de sista utgåvorna Banque de l'Indochine gav ut var en med valören 1 piastre. Det var efter andra världskriget, men fortfarande på 40 talet. Denna 1 piastre sedel gavs ut första gången 1932, och sedan i olika varianter (signaturer och annat) till och med 1949 - då den sista av sedelns utgåvor började ges ut.

1 Piastre, utgiven strax efter andra världskriget (P54).

Gouvernement General De L'Indochine

Under några år strax före och under andra världskriget så gavs sedlar även ut av myndigheterna, dvs Gouvernement General De L'Indochine. Du ser en 20 cents sedel från Gouvernement General De L'Indochine här nere:

20 Cent 1942. P90.

Militära yen

Men Indokina var ju ockuperat av japanerna under världskriget. Japanerna  gav ut militära yen som var avsedda att användas av befolkningen i de tre länderna. Första utgåvan kom 1938-40 och bestod av valörerna 50 sen, samt 1, 5, 10 och 100 yen (M1-M5).

Militära Yen i Franska Indokina var rätt lika de som gavs ut i Kina, men med några signifikativa skillnader. Skillnaderna beskrivs så här i Standard Catalog of World Paper Money:

"Like the Japanese Imperial Government issues for China M13 (50 sen), M15 (1 yen), M17 (5 yen), M19 (10 yen) and M21 (100 yen) except for

bullet

changing in colors

bullet

back inscriptions

bullet

and additional Japanese character RO which appears simular to a flat topped "3" prefix to the block on M1-M4."

En andra utgåva kom 1942. Den bestod egentligen av bara en valör, 10 yen (även provexemplar av 1 yens sedlar trycktes, men de kom aldrig ut i cirkulation). Sedeln heter M7 i Krauses kataloger. Den är väldigt lik den tidigare utgivna M4 "but only 2 block and without RO prefix" enligt Krause.

Det finns en sida på Internet där en del av dessa sedlar visas upp. Den heter http://art-hanoi.com/collection/icpaper/japan.html och där kan du bland annat se hur nämnda flat-toppade trea egentligen ser ut. Hela webbplatsen sidan tillhör är förstås värt ett besök.

Indokina-sedlarna påstås vara sällsynta  - och bringa ett högt värde. En snabb sökning på Internet säger mig dock att så inte behöver vara fallet. 10 yens sedeln (M7) av -42 års utgåva kan man finna till överkomligt pris. I övrigt säger ryktet rätt: Dessa sedlar är svåra och dyra att komma över.

Institut d'Emission des Etats...

1951 togs utgivningsrätten över av Institut d'Emission des Etats du Cambodge, du Laos et du Vietnam. De gav 1953 ut sedlar i valören 1 piastre (P92 i Standard Catalog Of world paper Money).

Denna utgåva (P92) alltså, var inte ämnad för någon speciell nation av Vietnam, Laos eller Kambodja. En sådan sedel, en P92:a dvs 1 piastre från 1953, ser du här nere.

1 piastre

Men sedan blev det ändring på det. 1953-54 gavs en särskild Kambodjautgåva ut, liksom utgåvor för Laos respektive Vietnam. Utgåvan för Kambodja heter P93-P98.

Kambodjas sedlar kallades omväxlande för piasters, omväxlande för riel. Men 1 riel var detsamma som 1 piastre, så vad man kallade dom spelade inte så stor roll.

P96a har du här.

10 riels 1953 (P96a)

Jämför gärna med motsvarande sedel tryckt åt Laos. Den finns att se via Laos sida. Observera dock: trots att olika utgåvor gavs ut för de tre länderna så var alla sedlar giltiga i alla tre länder.

 

Självständiga Kambodja

Kambodja blev självständigt 1954 och då infördes valutan Riel (iso KHO). Första utgåvan sedlar kom  1955-56 och valörerna var 1, 5, 10 och 50 Riels (P1-P3A)

Röda Khmerernas maktövertagande i landet (1975) medförde att mynt och sedlar avskaffades.

Först fyra år senare, då de röda khmererna drevs på flykt av invaderande trupper från Vietnam, så återinfördes mynt och sedlar i landet. Valutan blev nya Riel (KHR).

De röda khmererna tryckte faktiskt upp sedlar. Dessa sedlar kom dock aldrig i bruk. Valörerna var 5, 10, 20, 50 och 100 Riels (R1-R5 i Standard Catalog of World Paper Money). Sedlarna trycktes i Thailand 1973-74 och när khmererna jagades på flykt beordrade de nya makthavarna att sedlarna skulle förstöras - och så skedde. Men ett antal sedlar klarade sig undan och en del av dessa har kommit ut på marknaden.

Jag äger inte dessa sedlar, men jag har kommit över en scanning av dom. Du ser denna här nere. Som du ser har sedlarna ett annorlunda utseende än andra sedlar.

Röda khmerernas sedlar. Klicka på tumnageln för att se dom i stort format.

Men det finns mer att säga om Röda khmererna. Det här berättar webbplatsen http://www.yale.edu/cgp : "The National Bank of Cambodia in Phnom Penh was demolished with explosives in 1975 by the new Khmer Rouge government as a symbol of their rejection of capitalism".

De ger också ett bildbevis på ovanstående... På sin webbplats.

-slut-           

 

Back Next

Genom att klicka nedan tar du dig till sajtens startsida.

Papermoney w.w. 

 

 

 

Länkfältet för denna webbsajt hittar du under annonserna och länkarna:
 
bullet

Länk till Amazon.com och ett magasin du säkert behöver om du är intresserad av vad som berättas på denna sajt: Standard Catalog of World Paper Money
 

bullet

Besök webbutiken som säljer böcker, magazin & mjukvara för myntsamlare: Astore.amazon.com/banknotes.se
 

bullet

Amazon har förstås mängder av litteratur och annat för den numismatiske intresserade. Klicka här..  om du är tveksam.

umismatiska webportalen på Banknotes.se - den ultimata länksamlingen för dig som är intresserad av sedlar, mynt, numismatik generellt.... Numismatiska webportalen på Banknotes.se länkar till 1000.... Klicka här.

Afghanistan. Albanien Algeriet. Andorra. Angola. Antigua-Barbuda. Argentina. Armenien. Australien Azerbajdzjan. Bahamas Bahrain Bangladesh Barbados Belgien Belize Benin Bhutan Bolivia Bosnien-Herceg. Botswana Brasilien Brunei Darussalam Bulgarien Burkina Faso Burundi Centralafr. Rep. Chile Colombia Comorerna Costa Rica Cypern Danmark Republiken Kongo Djibouti Dominica Dominikanska Rep. Ecuador Egypten Ekvatorialguinea El Salvador Elfenbenskusten Eritrea Estland Etiopien Fiji Filippinerna Finland Frankrike För. Arabemiraten Gabon Gambia Georgien Ghana Grekland Grenada Guatemala Guinea Guinea-Bissau Guyana Haiti Nederländerna Honduras Indien Indonesien Irak Iran Irland Island Israel Italien Jamaica Japan Jordanien Kambodja Kamerun Kanada Kap Verde Kazachstan Kenya Kina Kirgizistan Kiribati Kongo Brazaville Kroatien Kuba Kuwait Laos Lesotho Lettland Libanon Liberia Libyen Liechtenstein Litauen Luxemburg Madagaskar Makedonien Malawi Malaysia Maldiverna Mali Malta Marocko Marshallöarna Mauretanien Mauritius Mexico Mikronesien Moldavien Monaco Mongoliet Montenegro Moqambique Myanmar Namibia Nauru Nepal Nicaragua Niger Nigeria Nord Korea Norge Nya Zeeland Oman Pakistan Palau Panama Papua Nya Guinea Paraguay Peru Polen Portugal Qatar Rumänien Rwanda Ryssland Salomonöarna Samoa San Marino Sao Tomé Saudi Arabien Schweiz Senegal Serbien Seychellerna Sierra Leone Singapore Slovakien Slovenien Somalia Spanien Sri Lanka St Kitts & Nevis St Lucia St Vincent Storbritannien Sudan Surinam Sverige Swaziland Syd Afrika Syd Korea Sydsudan Syrien Tadzjikistan Tanzania Tchad Thailand Tjeckien Togo Tonga Trinidad & Tobago Tunisien Turkiet Turkmenistan Tuvalu Tyskland Uganda Ukraina Ungern Uruguay USA Uzbekistan Vanuatu Venezuela Vietnam Vitryssland Yemen Zambia Zimbabwe Österrike Öst Timor