.

100 roepiah. P126c. Dessvärre är nog sedeln falsk.  I äkta tillstånd är den värd 35 US dollars.

 

Japansk ockupationsvaluta Gumpyo Gulden Japanerna introducerade sin första ockupationsvaluta Gumpyo Gulden år 1942 (en annan valuta skulle komma senare, mer om det längre ner). P119-P125 heter denna första utgåva i Krauses böcker. Sedlar gavs ut i valörerna 1,5 och 10 cent, samt 1/2, 1,5 och 10 gulden. Sju valörer alltså. 1 cent Valören 1 cent har blockkoder i två olika format. Dels skrivet med två bokstäver enligt följande exempel: SA. Dessa kallas P119a i Krauses katalog Standard Catalog of World Paper Money. Dels skrivet i följande format: S sedan ett lodrätt streck, och under detta två bokstäver, t.ex. AZ , - ofta kallade fractional notes. Dessa kallas P119b. Det är en fractional note du ser här.   saknas 1 cent 1942 (P119b) S står förresten för Sumatra. 5 cent Valören 5 cent har blockkoder i tre format, dels de två nämnda ovan (de för 1 cents sedlarna). Men även en variant där S följs av en eller två siffror. Siffror från 1 till 31 finns. Kod alltså från S1 till S31. Varianten med S följt av en eller två siffror kallas P120a. De skrivet med två bokstäver kallas P120b och fractional notes kallas P120c.   5 cent 1942 (P120b) 10 cent Valören 10 cent har precis som 5 cents sedeln blockkoder i tre format, dels de två nämnda ovan (de för 1 cents sedlarna). Men även en variant där S följs av en eller två siffror. Siffror från 1 till 31 finns. Kod alltså från S1 till S31. Varianten med S följt av en eller två siffror kallas P121a. De skrivet med två bokstäver kallas P121b och fractional notes kallas P121c.   10 cent 1942 (P121c) 1/2 gulden Denna sedel äger jag inte. Lite synd. P122a har blockbokstäverna SA-SK eller SM. P122b har blockbokstäverna SL. 1 gulden P123a har blockbokstäverna SA eller SB samt ett serienummer. Den saknar vattenmärke. P123b har blockbokstäverna SB-SH eller SL. Den har vattenmärke men saknar serienummer. P123c har blockbokstäverna SI eller SN. Den har vattenmärke men saknar serienummer.   saknas 1 gulden 1942 (P123c) 5 gulden P124a har blockbokstäverna SA eller SB samt ett serienummer. P124b har blockbokstäverna SB-SF. Den saknar serienummer. P124c har blockbokstäverna SG. Den saknar serienummer.   5 gulden 1942 (P124) 10 gulden P125a har blockbokstäverna SA samt ett serienummer. P125b har blockbokstäverna SB-SH eller SK. Den saknar serienummer. P125c har blockbokstäverna SI eller SL. Den saknar serienummer.   saknas 10 gulden 1942 (P125c) Gumpyo Roepiah, utgiven av Dai Nippon Teikoku Seihu Men japanerna kunde inte hålla någon ordning sin Gumpyo Gulden. De gav ut för många sedlar. En inflation följde. Inflationen påstås på sina håll ha varit en orsak till att en ny valuta introducerades. Huvudorsaken torde dock ha varit  att japanerna lät installera ett marionettstyre av indonesier. Då drog de också tillbaka valutan Gumpyo Gulden. Istället introducerade de alltså en ny ockupationsvaluta: Gumpyo Roepiah (IDDR). Japanerna hade funnit att holländarna var hatade och att de själva snarare sågs som "bättre" ockupanter än holländarna. För att spela på detta så installerade de alltså en puppetregering av indonesier och lät de få ett visst självstyre. Denna puppetregering gav ut valutan Gumpyo Roepiah. Texten på Gumpyo Gulden hade varit holländska. Texten på Gumpyo Roepiah blev inte oväntat på befolkningens eget språk. Puppetregimens högst skenbara inflytande visade sig dock på sedlarna. På dessa stod som utgivare Dai Nippon Teikoku Seihu. Dai Nippon Teikoku Seihu lär betyda Imperial Japanese Government. Dai Nippon Teikoku Seihu gav ut en utgåva 1944.  En av dessa sedlar ser du här.   saknas 10 Roepiah 1944 (P131a) Valörerna i utgåvan var 1/2 roepiah, samt 1, 5, 10 och 100 roepiah. (P128-P133). Endast en variant av vardera sedel finns. Undantaget 10 roepiah sedeln som finns i en sällsynt variant med blå (istället för normalt brun) färg. Denna sedel heter P131p i Krauses kataloger. Gumpyo Roepiah, utgiven av Pemerintah Dai Nippon Pemerintah Dai Nippon lär betyda ungefär de japanska myndigheterna. Pemerintah Dai Nippon gav ut en utgåva 1944-45. Valörerna var bara två, 100 roepiah resp 1000 roepiah (P126-P127). 100 roepiah finns dock i flera varianter (P126a, b, c och r). -   P126a kännetecknas av 'engraved face' och av en vattenstämpel i form av kiri blommor. Inga blockbokstäver. Engraved översätts så här i svensk-engelska lexikon: "förse papper med inskription genom att trycka bilden från en plåt." -   P126b har 'lithographed face' och blockbokstäverna SO skrivet i med teckensnitt sans serif. Ingen vattenstämpel. Jag ska inte fördjupa mig i litografi och hur det användes i sedeltillverkningen (risken är att det blir fel). Jag nöjer mig med att konstatera att engraved face och lithographed face inte är detsamma. -   P126c har också den 'lithographed face'. blockbokstäverna SO icke skrivet i med teckensnitt sans serif. Ingen vattenstämpel. -   P126r är en 'remainder', en restutgivning eller vad man nu ska översätta det med. Den saknar blockbokstäver. 1000 roepiah sedlarna finns i bara en variant, 'lithographed face' och vattenstämpel i form av kiri blommor. Inga blockbokstäver.   saknas 100 roepiah. P126c. Dessvärre är nog sedeln falsk.  I äkta tillstånd är den värd 35 US dollars. "Japanska" Mynt Inte bara sedlar, utan även mynt tillverkades för nederländska East Indies. Japanerna kunde dock inte transportera mynten till området, varför mynten ifråga aldrig kom i cirkulation. Valörerna på dessa mynt var 1, 5 och 10 sen. De var tänkta att fungera som en delenhet till Gumpyo Roepiah. 1 och 5 sens mynten hade årtalen 1943 eller 1944  på sig, 10 sens myntet uteslutande 1944. 5 och 10 sens mynten hade som motiv en figur, citat "believed to represent one of the marionettes used in native shadow drama." Citatet har jag hittat i ett häfte utgivet av Hewitt Bros. i Chicago (Japanese invasion money, by Arlie R. Slabaugh). Det hävdas att ibland att den båt som skulle skeppa mynten till Nederländska Indien sjönk på vägen dit. Likaså hävdas att 10 sens mynten skulle ha cirkulerat på ön Java. Ifall dessa påstående är sanna eller ej vet jag inte. -slut-

Tillbaka till huvudsidan om Japan...: