A

 

 

 

Malaya

 

 

 

Lite bakgrund innan avsnittet om JIM valutan

Här nere ser du den ena halvan av landet, nämligen Malayahalvön. Hela landet (dvs även den del som ligger på ön Borneo) ser du på en karta längre ner.

Location MapMalacca, tillsammans med framförallt Singapore och Penang bildade brittiska kronkolonin Straits Settlements, en skapelse som såg dagens ljus 1826. Samtliga dessa tre städer ser du på kartan här ovan.

Malaysia bildades av följande komponenter:

bullet

Den brittiska kronkolonin Straits Settlements som alltså bestod av delarna Penang, Malacca och Singapore samt också den lilla ön Labuan. Singapore deklarerade sig senare självständigt.
 

bullet

Den självständiga Malayafederationen på Malayahalvön (som tidigare varit relativt självstyrande Malayastater).
 

bullet

De brittiska områdena furstendömet Sarawak (som stod under brittiskt överhöghet men som styrdes av en furstefamilj) och norra Borneo, styrt direkt av britterna. Dessa områden finns till höger på kartan här nere, norr om Indonesien - på ön Borneo. Du måste klicka på tumnageln för att se detta.

Lite historia

Negeri-Sembilan, Pahang, Perak och Selangor på malaysiska halvön bildade den 1 juli 1896 Federated Malay States.

Städerna Malacca, Singapore och Penang samt ön Labuan blev som nämndes ovan den brittiska kronkolonin Strait Settlement år1826.

Malacca och Penang lämnade 1946 Strait Settlement för att istället ansluta sig till Federated Malay States - som då döptes om till Malay Union. Som senare (1948) tog sig namnet Federation of Malaya.

Ytterligare fem Malayastater från malaysiska halvön anslöt sig 1948 till det så alltså skapade Federation of Malaya. De fem var Johore, Kadah, Perlis, Kelantan och Trengganu. Malaya blev helt självständigt från britterna den 31 aug 1957.

Den 16 sept 1963 anslöt sig de hitintills brittiska områdena Sarawak, norra Borneo och Singapore. Landet bytte därmed namn till Malaysia. Singapore drog sig ur Malaysia år 1965, för att istället bli en självständig nation.

-slut-

Japanska ockupationsvalutan Malaya Gumpyo Dollar

Brittiska Norra Borneo och Sarawak, liksom Straits Settlements och Malayastaterna, blev ockuperat av japanerna under andra världskriget. De tvingades alla under detta krig att använda den japanska ockupationsvalutan Malaya Gumpyo Dollar

Och det var de inte ensamma om. Brunei på ön Borneos norra del blev brittiskt protektorat 1906, men Japan ockuperar landet 1941-1945. Varför även Brunei fick se sig tvingade att använda ockupationsvalutan Malaya Gumpyo Dollar.

Endast en utgåva Malaya Gumpyo Dollar gavs ut, den så kallade 1942-45 års utgåva. Valörerna var 1, 5, 10 och 50 cent, samt 1, 5, 10, 100 och 1000 dollars.

1 cent

Valören 1 cent (liksom 5 och 10 cent) har blockkoder i två olika format.

Dels skrivet med två bokstäver enligt följande exempel: Finns dels i formaten blockbokstaven M plus ytterligare en bokstav. Och dels skrivet i följande format: M sedan ett lodrätt streck, och under detta två bokstäver, t.ex. AA , - ofta kallade fractional notes. För båda formaten gäller att bokstäverna är skrivna i rött.

Det förstnämnda av de två kallas M1a, medan fractional notes kallas M1b.

5 cent

Finns i formaten blockbokstaven M plus ytterligare en bokstav - samt som fractional notes. M2a resp M2b.

5 cent, M2b

10 cent

Finns i formaten blockbokstaven M plus ytterligare en bokstav - samt som fractional notes.. M3a resp M3b.

50 cent

Finns i två format varav inte något är fractional notes. M4a har blockbokstäverna MA eller MB och dessa sedlar saknar vattenstämpel. M4b har blockbokstäverna MC-MT och de har vattenstämpel.

SAKNAS

50 cent, M4b

1 dollar

1 dollar sedlarna finns i tre olika format:

bullet

M5a: Saknar vattenstämpel. Blockbokstäverna MA samt ett serienummer. Värda ca 120 US dollars i UNC skick.

bullet

M5b: Har vattenstämpel. Blockbokstäverna MB-MH, MJ-MN eller MR. Inget serienummer.

bullet

M5c: Har vattenstämpel. Blockbokstäverna MI, MO eller MS.

Nedan ser du två stycken 1 dollar sedlar. Den övre är äkta. Den undre är falsk. Vilket ju är synd. Hade den varit äkta hade den nämligen varit värd ca 120 US dollars. Av det förstår du att det är en falsk M5a. Sedeln har samma ursprung som den 5 cents sedel jag visar längre upp. Den är alltså tryckt i Hongkong på 1960 talet.
 

1 dollar, M5c resp falsk M5a.

5 dollars

bullet

Dessa sedlar finns i hela fyra olika varianter:

bullet

M6a: Blockbokstäver MB med serienummer. Dyrbara i UNC skick.

bullet

M6b: Blockbokstäver MB-MJ, MO eller MP utan serienummer.

bullet

M6c: Blockbokstäver MK eller MR utan serienummer.

bullet

M6d: Dessa sedlar är tryckta på "woven paper".
 

5 dollars, M6c

10 dollars

10 dollars sedeln finns i fyra varianter, varav en är en "counterfelt", det vill säga en förfalskning. Förfalskningen ifråga är dock värd betydligt mer än de två vanligaste varianterna av denna sedel, nämligen  M7b och M7c. Förfalskningen hyser i VG skick ungefär samma värde som M7a, vilket betyder ca 2-3 US dollars (i UNC skick är dock M7a värd mycket mera än förfalskningen).

M7b och M7c är bara värda ungefär 10-20 amerikanska cent i VG skick. Nästan ingenting alltså.

bullet

M7a: Blockbokstäver samt serienummer. Värda omkring 60 US dollars i UNC skick.

bullet

M7b: Blockbokstäver MB-MP. Saknar vattenstämpel.

bullet

M7c: Blockbokstäver MP utan serienummer (till skillnad från M7a). Saknar vattenstämpel.

bullet

M7x: Förfalskning. Saknar vattenmärke. Skeppet på sedelns motstående sida påstås sakna rökpelare på dessa sedlar. Värda omkring 10 US dollars i UNC skick.

100 dollars (M8 typen)

Även 100 dollars sedeln av M8 typ finns i fyra varianter, varav en är en förfalskning. Förfalskningen är i UNC skick värd ca 35 US dollars, övriga tre varianter av sedeln är värd ca 3--5 US dollars i UNC skick. Så kan det gå.

Gemensamt för M8 sedlarna är förstås motiven (som skiljer sig från M9:s motiv, se nedan). M8 har på motstående sida bufflar och en människa vadandes i en flod. På sedeln främre sida ser vi ett hus och träd intill en sjö.

bullet

M8a: M:et ser ut på en visst sätt: "vertical upstroke and downstroke". På svenska blir det rakt M. Sedeln har en vattenstämpel men saknar silkestråd. Du ser sedeln nedan.

bullet

M8b: M:et utseende: "sloping upstroke and downstroke". De två yttre benen i M:et är alltså sluttande, inte raka (kolla in sedeln nedan för att se ett "sluttande" M).  Sedeln saknar vattenstämpel men den har silkestråd.

bullet

M8c: Dessa sedlar har vattenstämpel och de är tryckta på "woven paper". M:et är sluttande.

bullet

M8x: Förfalskning. Främre sidan är mer lila, vilket tros vara ett olyckligt misstag. Tanken var förstås inte alls att främre sidan skulle skilja sig i färg från de äkta sedlarna.
 

100 dollars (M8a resp M8b).

100 dollars (M9 typen)

Denna 100 dollars typ har som motiv på främre sidan skogsarbetare, och på motstående sida hus vid en strand. Blockbokstäver MA (i rött). Endast en variant av sedeln finns.

M9:an är något mindre i storlek (både bredd och höjd) än M8:an. På M9:an finns också ett par små rader med texten 100 och en punkt upprepat. Dessa sträcker sig över sedeln i ett par lite slingrande små rader. Se själv på sedeln.
 [file:///C:/Users/Uffe Andersson/Documents/Banknotes/photogallery/photo11788/real.htm]

100 dollars (M9 typen)

1000 dollars

1000 dollars sedeln finns i tre varianter, varav en förfalskning.

bullet

M10a: Svart blockbokstäver. Med vattenmärke och utan silkestråd.

bullet

M10b: Röda blockbokstäver. Utan vattenmärke med silkestråd.

bullet

M10x: Förfalskning. Röda blockbokstäver. Sämre papperskvalité än M10b.

British Propqaganda Leaflet

Dessa sedlar är värdefulla. Tyvärr äger jag ingen, inte desto mindre kan jag visa dig en scanning på sedeln. Du ser denna lite längre ner - främre och motstående sida av sedeln.

Så här skriver Arlie R. Slabaugh i häftet Japanese Invasion Money från 1967 (gammalt häfte alltså), utgivet av Hewitt Bros. i Chicago: "Ten dollars reproduced with inscription diagonally across face and propaganda message in tress languages on reverse. Observe in green, reverse in red. Rare, only about six known. Fine, $20.00".

Endast sex exemplar kända alltså. Men det var 1967. Många flera kan ha förstås dykt upp sedan dess. Priset 20 US dollars 1967 ska jämföras med det pris jag sett nyligen (nov 2004) på ebay. Där auktionerades en sådan här sedel ut med utgångsbudet 240 US dollars. Vad slutbudet blev missade jag dessvärre. Det är från denna auktion på ebay som jag kopierat det du ser nedan.

British Propqaganda Leaflet

-slut-


                       


                         
 

                         

                          



Burma Filipinerna Franska Indokina Hong Kong Kina Malaya Nederländska Indien Oceanien

Tillbaka till huvudsidan om Japan...:

Up