.

P103b - en hålslagen sedel. Läs mer nedan.

 

JIM notes i Filipinerna - första utgåvan Den första utgåvan japanska ockupationssedlar i Filipinerna kom år 1942. Valörerna var 1, 5, 10 och 50 centavos samt 1, 5 och 10 pesos. Sedlarna av högre valörer i den första utgåvan har som motiv ett bananplantage. På så sätt kan man lätt skilja dom från senare utgivna sedlar i samma valörer (som alltså har annat motiv). De lägre valörerna i första utgåvan har inget motiv alls. 1 Centavos Valören 1 centavos (liksom 5 och 10 centavos) har blockkoder i två olika format. Dels skrivet med två bokstäver enligt följande exempel: PZ. Och dels skrivet i följande format: P sedan ett lodrätt streck, och under detta två bokstäver, t.ex. AZ , - ofta kallade fractional notes. För båda formaten gäller att bokstäverna är skrivna i rött. Det förstnämnda formatet har som sagt blockkoder skrivna med två bokstäver; PA till PZ. Det sistnämnda formatet har alltid P ovan det lodräta strecket, och AA till BZ under nämnda streck. Sedlarna med två bokstäver heter 102a (1 centavo), de andra 102b.  Här nedan här har du exempel på båda typerna av sedlar. Det påstås också finnas sedlar med bokstäverna CJ, CL och CX, och kanske även med första bokstav D. Hur det egentligen är med det vet jag inte. Genomgående gäller att sedlarna med de lodräta strecken i blockkoderna är värda ungefär dubbelt så mycket som de två-bokstaviga. Vilket dock inte är så mycket. Ocirkulerade sedlar av denna utgåva i dessa valörer är kanske värda 5 kr - eller alltså 10 kr för de med lodräta strecken i blockkoderna. Dessa summor gäller även för 5 och 10 centavos sedlarna som jag berättar om här nere. 1 centavos första utgåvan, P102a..... ... resp P102b.
5 Centavos Precis som 1 centavos sedlarna finns de i två format. Hur de formaten ser ut kan du läsa i stycket ovan om 1 centavos sedlarna. 5 centavos sedlarna heter 103a resp 103 b i Standard catalog of World Paper Money. En del sedlar hålslogs efter kriget (av USA:s Röda kors för övrigt) för att de tydligt skulle synas att de var ogiltiga. Den ena 5 centavos sedeln här nere (P103b) är ett exempel på en sådan sedel. Åtminstone hoppas jag att det är en sådan sedel. Vem som helst kan ju slå ett par hål i en sedel. De hålslagna sedlarna delades sedan (direkt efter kriget) enligt uppgift ut som souvenirer - till vilka vet jag dock inte. Amerikanska soldater kan ju vara en gissning. Dessa borde dock hellre ha försökt komma över icke-hålslagna sedlar. De hålslagna hyser nämligen ett värde 20 % lägre än de utan hål. Det var förstås inte bara 5 centavos sedlar som hålslogs. 5 centavos första utgåvan, P103a...   SAKNAS  ...resp P103b - en hålslagen sedel. 10 centavos Precis som 1 centavos sedlarna finns de i två format. Hur de formaten ser ut kan du läsa i stycket ovan om 1 centavos sedlarna. 10 centavos sedlarna heter P104a resp P104b i Standard Catalog of World paper Money.   SAKNAS SAKNAS 10 centavos första utgåvan, P104a resp P014b.
50 centavos Dessa sedlar är antingen tryckta på brungult till brunt papper  - eller på vitt papper (av så dålig kvalité att de numera färgats av tiden, vilket kan göra det svårt att avgöra om pappret från början var vitt - eller brunt). Benämningarna i Krauses böcker för de med brungult till brunt papper: P105a. De tryckta på vitt papper har således benämning P105b. 50 centavos sedlarna är värda ca en halv dollar UNC.   SAKNAS 50 centavos första utgåvan 1 pesos Även dessa sedlar är antingen tryckta på brungult till brunt papper  - eller på vitt papper (av så dålig kvalité att de numera färgats av tiden, vilket kan göra det svårt att avgöra om pappret från början var vitt - eller brunt). Benämningarna i Krauses böcker för de med brungult till brunt papper: P106a. De tryckta på vitt papper har således benämning P106b. 5 pesos Tryckta på brungult till brunt papper  - eller på vitt papper (precis som 50 centavos och 1 pesos sedlarna alltså). Av 5 pesos sedeln finns också en "specialare" med samma utseende som övriga 5 pesos sedlar, men med orange färgnyans på främre sidan och guld-gul färgnyans på motstående sida. 5 pesos i ocirkulerat skick är värda 2-3 dollar. 5 pesos specialaren kan du dock ge 5 dollar för (i UNC skick) utan att skämmas. Genomgående gäller att de tryckta på vitt papper har ett något lägre värde. Benämningarna i Krauses böcker för de med brungult till brunt papper: P107a. De tryckta på vitt papper har således benämning P107b. 5 pesos specialaren har benämningen P107A (alltså med stort A). 10 pesos Tryckta på brungult till brunt papper  - eller på vitt papper. Benämningarna i Krauses böcker för de med brungult till brunt papper: P108a. De tryckta på vitt papper har således benämning P108b. SAKNAS 10 Pesos första utgåvan. P108a.
JIM notes - andra utgåvan Den andra utgåvan av japanska ockupationssedlar på Filipinerna gavs ut 1943. Valörerna var 1, 5, 10 och 100 pesos. Motivet på samtliga sedlar av den andra utgåvan är Riza monumentet. På 5 pesos sedeln en bit ner ser du något intressant. Nämligen en stämpel ditstämplad av JAPWANCAP (Japanese War Notes Claimants Association of the Philippines). De försökte år 1967 få medel från USA för att lösa in japanska pesos. I vilket syfte, och på uppdrag av vilka, är jag inte riktigt säker på. De sedlar JAPWANCAP höll stämplades. Flera olika stämplar användes och du ser en stämpel på 5 pesos sedeln. Även sedlar i andra valörer och utgåvor stämplades förstås 1 pesos sedeln 1 pesos sedeln av andra utgåvan gavs ut i två varianter (åtminstone är de numera i Krauses böcker sorterade i två grupper). Den ena varianten heter 109a i nämnda böcker och har både ett serienummer och en blockkod. Blockkoden löper mellan 1 och 82 - den är alltså skriven i siffror till skillnad från sedlarna i 42 års utgåva som ju hade blockkoderna skrivna med bokstäver. Blockkoden för den andra varianten av 1 pesos sedlar löper mellan 82 och 87. Dessa sedlar saknar alltså serienummer och de heter 109b i Krauses böcker. De är värda rätt mycket. Var inte rädd för att ge 6-7 dollar för en sådan i UNC skick. Denna variant har alltså endast en blockkod - inget serienummer.
SAKNAS 1 peso andra utgåvan. P109a. 5, 10 och 100 pesos sedlarna 5, 10 och 100 pesos sedlarna av 43 års utgåva finns bara i en variant. P110-P112 kallar Krause dom (ibland P110a-P112a). Värde ca 2 dollar i UNC skick. SAKNAS SAKNAS 5 och 10 pesos andra utgåvan (P110 - P111)....   ....samt 100 pesos andra utgåvan (P112).
JIM notes - tredje utgåvan Denna utgåva kom 1944-45 och den kallas allmänt för inflationsutgåvan. Valörerna i denna var 100, 500 och 1000 pesos. 500 och 1000 pesos sedlarna (P114 resp P115) är värda ca 4-6 dollar i UNC skick. 100 pesos då? Läs nedanstående stycke. 100 pesos 100 pesos sedlarna (P113) är väldigt sällsynta och de kostar att köpa därefter. Krause uppger inte ens nåt pris för dom. Blockkoden på 100 pesos sedeln är alltid PV. Några sedlar med någon annan blockkod trycktes inte. Något motiv i form av t.ex. en byggnad finns inte på sedeln, däremot är den ganska snyggt berikad med diverse utsmyckningar. 100 pesos sedeln gavs ut 1945 och den trycktes i Manilla precis innan japanerna jagades iväg från landet. Sedeln påstås aldrig ha kommit ut i cirkulation. 500 pesos 500 pesos sedeln finns i två olika varianter. P114a resp P114b. Den ena varianten har som motiv samma monument som sedlarna ur den andra utgåvan. Dessa sedlar har också blockkoden PF och bananplantaget (som finns som motiv på tidigare sedlar) finns här som vattenstämpel. Här nere ser du en sådan här 500 pesos sedel. Den andra 500 pesos varianten (P114b) har också den det nämnda monumentet som motiv, men blommor (kiri flowers) istället för bananplantaget i vattenstämpeln. Blockkoden är genomgående PG. 500 pesos tredje utgåvan. P114a 1000 pesos 1000 pesos sedeln finns i flera olika varianter (Krauses kataloger definierar dom som P115a-P115d - dvs fyra till antalet). De har en vacker utsmyckning och de har genomgående kodbokstäverna PU som en del av designen (dvs inte overprinted). P115a: De första plåtarna för 1000 sedlarna tillverkades och slutdesignades i Manilla strax innan USA tog över staden den 8 feb 1945. Även de första sedlarna trycktes då. Resterande sedlar trycktes i tillflyktsorten Baguio. Enligt skriften "Japanese Invasion Money" av Arlie R. Slabaugh så har de första tryckta sedlarna av dessa på främre sida inga tecken på violett färg (vilket underförstått de senare hade). Istället är färgen på framsidan för dessa "medium-blue". Motstående sida var mörkt olivgrön till färgen och det finns inga tecken på brist på tryckfärg - vilket skulle synas senare. P115b trycktes uteslutande i Baguio. Framsidan har fått en allt mörkare violett färg. Motstående sida har en ljusare olivgrön nyans än P115a. P115c och P115d. Trycktes i Baguio, och nu hade japanerna fått brist på mycket. Bland annat tryckfärg. Den tidigare använda ersattes allt mer av en med sämre kvalité. Trycket "sjönk" genom papperet och avspeglades tydligt på den motstående sidan. Sedeltyper av flera olika färgnyanser i trycket kan hittas. Krause har katalogiserat dom i två grupper, som sagt. Annan litteratur lägger dom i en gemensam grupp. Krauses definition tror jag är den bästa. P115c enligt Krause är sedlar av sorten P115a, men med sämre tryck. Färgen från framsidans tryck hade alltså "sjunkit" genom sedeln och syns tydligt på motstående sida. P115d enligt Krause är sedlar av sorten P115b, men med samma avvikelser från "originalet" som P115c beskrivet ovan. Jag tror det är en P115c, respektive en P115d, det är som jag äger. Men det är inte lätt att avgöra. Helt klart är att trycket från framsidan sjunkit genom båda sedlarna. Tills någon bevisar motsatsen för mig, tillåter jag mig att tro att det är en av vardera dessa sorter. Du ser dom här nere. Den ena sedeln är som du kanske ser stämplad av JAPWANCAP. SAKNAS 1000 pesos tredje utgåvan SAKNAS 1000 pesos tredje utgåvan Overprints ”THE CO-PROSPERITY SPHERE: WHAT IS IT WORTH?” Amerikanarna jävlades med japanerna. De samlade under andra halvan av 1944 in japanska ockupationssedlar och tryckte dit overprints på dom. Overprints gjordes med textraden :  ”THE CO-PROSPERITY SPHERE: WHAT IS IT WORTH?” Texten skrevs alltid över fyra rader och tre olika typer av tryck har hittats. Sedlarna spreds över Manilla och andra platser, genom att släppas ut från flygplan. Militära dokument visar att syftet med hela projektet var det följande: "To impress on the Filipino people the worthlessness of Japanese occupation currency, with consequential embarrassment and loss of face to the Japanese." Sedlarna är ganska svåra (men inte omöjliga) att få tag på. Det förekommer också sedlar med detta tryck, som inte är äkta - dvs trycket har kommit dit i efterhand. Se alltså upp för dessa förfalskningar, som man nog måste kalla dom. Overprints av nämnda slag trycktes på 10 pesos sedlar ur både den första och den andra utgåvan (P108 och P111), samt 1 och 5 pesos sedlar ur den andra utgåvan (P109 och P110). Guerilla and emergency notes Filipinerna själva gav ut egna så kallade guerilla and emergency notes under ockupationen. Det var förenat med dödstraff att använda dom - ifall japanerna kom på en. Åtminstone var det så i teorin. I praktiken såg ofta mellan fingrarna på bruket av guerilla and emergency notes. Helt enkelt för att ifall sådana inte hade fått används, så hade Filippinernas ekonomi helt brutit samman - och det hade inte gynnat japanerna. Guerilla and emergency notes användes i de provinser som hölls av gerillan, med stöd av USA. I dessa provinser var å andra sidan den japanska peson förbjuden (undantaget Luzon och Cebu, där japanska peson fungerade som lagligt betalningsmedel av nån anledning) Mängder av provinser gav ut sedlar. Tiotals provinser är listade i de rullor jag läst om det här.  Dessutom ett antal städer och motsvarande kommuner. De som till att börja med var tillåtna att ge ut sådana här sedlar kallades currency committees  och de var tillsatta / auktoriserade av landets president. När inte dessa currency committees räckte till fick olika provinser tillåtelse att ge ut sedlar, trots att de saknade currency committee (om sanningen ska fram, och det ska den ju, så hade en del provinser redan börjat gett ut sedlar/kuponger, även innan de fått en officiell tillåtelse för det). Just denna tillåtelse - authority - av landets president står väl tydligt på sedlarna. Vilket du kan  här nere. Där kan du nämligen se två olika provinssedlar (från Negros och Bohol). All guerilla and emergency notes hade samma värde som den ordinarie filippinska valutan (utgiven av Commonwealth Philippines) och de var giltiga över hela landet - oavsett var de tryckts. Åtminstone var det så i teorin.... I praktiken var det så att en del utgåvor, tryckta för mindre provinser och städer, inte alls godtogs överallt. I andra provinser trycktes alldeles för många sedlar, så många att dessa sedlar drabbades av inflation. De fick alltså ett lägre värde än sedlar från andra områden. Som lägst sjönk dessa sedlar ända till en tiondels värde av sedlar i samma valör från Commonwealth Philippines. Ett exempel på ett sådant område är Negros - som jag alltså visar en sedel från här nere. Uttrycket guerilla notes kommer från att en del av sedlarna trycktes av gerillor och militära myndigheter. Några exempel på det är Luzon USAFFE Guerrilla army force, Marking's guerrillas och President Quezon's own guerrillas (PQOG). Sedlar från Negros och Bohol, 1 peso resp 50 centavos. -slut-
Tillbaka till huvudsidan om Japan...: