Om sedeln

4:e utgåvan av israeliska pund

Sedeln ovan är alltså 5 israelska pund (P38). 1975 års utgåva. Porträttet är på Henrietta Szold (lägg märke till fotografiet på henne på webbplatsen bakom länken, jämför med porträttet på sedeln).

Szold levde 1860-1945 och är en framträdande person i amerikansk-judisk historia. Bland annat bildade hon den organisation som idag är USA:s största judiska organisation. Den heter Hadassah, och den hade 1990 ca 350.000 medlemmar. Sedeln med hennes porträtt tillhör den fjärde och sista  utgåvan av israeliska pund, satt i cirkulation från och med 1975.

Samtliga sedlar (5, 10, 50, 100 och 500 pund) av denna utgåva hade som motiv någon berömd person, samt som bakgrund motiv från gamla stan i Jerusalem.

På 10 punds sedeln ser vi Moshe Montefiori. 50 punds sedeln hyser Chaim Weizmann (framträdande sionistledare som kämpade för statens Israels bildande). 100 punds sedeln visar Theodor Herzl, som redan på 1800 talet kämpade för en judisk stat. 500 punds sedeln hyser ett porträtt på David Ben-Gurion (Israels första premiärminister). 

Motstående sida av sedeln :  Gamla staden i Jerusalem.

Landets valutahistoria

Innan Israels bildande 1948

* Från och med år 1516 - till och mer år 1918, så var Israel en del av det turkiska väldet Ottomanska riket. Ottomanska piasters (XOTP) användes då i området. 

Israel blev en självständig nation i maj 1948. Anglo-Palestine bank tog vid efter Palestine Currency Board och de gav ut sedlar i valutan Palestinska pund 1948. Två utgåvor hann de med:

Bank Leumi Le-Israel - och valutan israeliska pund

Bank Leumi Le-Israel gav förstås ut mynt också. Ett mynt om 1 Pruta från introduktionsåret 1949 ser du här nere.

Snart inskannad

1 Pruta 1949

Israels myndigheter

Israels myndigheter gav 1952-53 ut sedlar (tryckta -48) i valörerna 50 och 100 Mils. Samt i valörerna 50 och 100 Pruta (tryckta -52) och 250 pruta (1953).

Vi hade alltså det lustiga faktumet att både delenheten Mils och delenheten Pruta användes parallellt. Orsaken var förstås att palestinska pund (med delenheten mils) och israeliska pund (med delenheten pruta) användes parallellt.

Dessa sedlar heter P6-P7 (Mils) resp P8-P13 (Pruta) i Krauses böcker. P13 ser du här.

250 mils, 1953 (P13)

Bank Of Israel

1955 tog Bank Of Israel över valutautgivningen. Tre sedlar från bankens andra utgåva 1958 ser du här.

Snart inskannad

1/2, 1 resp 5 lirot (pund) från 1958. P29-P31.

1 jan 1960 blev delenheten Agorot (1 pund = 100 Agorot). En sedel om 5 Pund från 1975 ser du längre upp på denna sida.

Valutan Sheqel

-slut-

Genom att klicka nedan tar du dig till sajtens startsida.