Valuta: 1 Rupiah = 100 sen
- klicka på loggan för att ta dig till landets centralbank.
|
1000 Rupie, år 2001
|
Landets valutahistorik
Vad som idag är Indonesien blev nederländska East Indies redan år 1610. Och tidigare än så behöver man ju knappast börja om man ska berätta om landets valutahistorik. Från nämnda årtal (1610) började holländska valutan att cirkulera i landet. Och det gjorde den till 1814. Men även annat cirkulerade där. 1703 och 1704 gavs det ut sedlar (Credit Letter) i valutan Rijksdaalders speciellt för Nederländska Indien. Samma valuta gavs ut igen 1795 och 1796 (dvs då gavs nya utgåvor av sedlar ut - hur det var med myntutgivning i den valutan på 1700 talet vet jag inget om). Och även 1782 samt 1803 kom nya utgåvor av sedlar - men då bara för Batvia republic. Men det tog inte slut med det, 1805 fick Amboina sin utgåva av valutan Rijksdaalders.
Britterna hade kontroll över delar av, och så småningom nästan hela, nuvarande Indonesien från slutet av 1700 talet till och med 1816 (då holländarna återtog kontrollen). Under den brittiska perioden gav de brittiska myndigheterna ut sedlar i spanska dollar (!) år 1812 och i valutan Java Rupees år 1814. Kingdom Of Holland and Empire Kingdom gav ut sedlar (med namnet Rijksdaalders) mellan 1807 och 1811.
1814 introducerades den egna Netherlands Indies Guilder (IDDG). Delenheterna för denna valuta var 30 Stuyvers eller 120 Duiten - fram till 1854. Då blev delenheten istället 100 cent och inget annat.
Ett mynt från slutet av 1800 talet
ser du här
Motstående sida är lite sliten...
Snart inskannad 2 1/2 Cent från 1897. Vi backar bandet, till mitten av 1810 talet, där sedelhistoriken börjar. De holländska myndigheterna på öarna gav ut en utgåva sedlar med start 1815 (P1-P9 i Standard Catalog of World Paper Money). Nästa utgåva därifrån kom 1846 (P39-P44) Dessa sedlar blev ogiltiga 1861. Redan 1828 grundades De Javasche Bank. Det året gav de ut en utgåva kallad Goed Voor. Några år senare kom en utgåva kallad Kopergeld. Dessa båda sedelutgåvor gavs ut på nytt (med smärre utseendeförändringar) 1853 resp 1842. De Javasche Bank
gav ut sin första mer spridda utgåva av sedlar först år 1864 (P45-P51). De
fortsatte att ge ut valuta till 1948. Den sista utgåvan sedlar var på
valörerna 1/2, 1 och 2 1/2 gulden och heter P97-P99 i Krauses böcker. En
sådan här 2 1/2 gulden sedel ser du här. Java-fr 2 1/2 gulden 1948 (P99) På Javasche Banks sedlar så står det på den främre sidan inte oväntat De Javasche Bank. Myndigheterna gav ut valutan Netherlands Indies Guilder på nytt från år 1919. På deras sedlar står Nederlandsch Indie på den främre sidan. Myndigheternas sedlar hade valörerna från 1/2 gulden upp till 500 gulden (P100-P118).
Den sista utgåvan sedlar från
myndigheterna började ges ut 1943. En sedel från denna utgåva äger jag, och
du ser den här nere (nederst av de två sedlarna). Där kan du också se en
myndighetssedel från 1940 (överst av de två sedlarna). Snart inskannad 1 Gulden 1940 resp 1943.
Netherlands Indies Guilder skulle
hålla sig fram till andra världskrigets utbrott. Och då kom Japan att
ockupera landet.
Gumpyo Gulden
Japanerna introducerade sin första ockupationsvaluta
Gumpyo Gulden år 1942 (en annan valuta
skulle komma senare, mer om det längre ner). P119-P125 heter denna första
utgåva i Krauses böcker. Sedlar gavs ut i valörerna
1,5 och 10 cent, samt 1/2, 1,5 och 10 gulden. Sju valörer alltså.
1 cent Valören 1 cent har blockkoder i två olika format. Dels skrivet med två bokstäver enligt följande exempel: SA. Dessa kallas P119a i Krauses katalog Standard Catalog of World paper Money. Dels skrivet i
följande format: S sedan ett lodrätt streck, och under detta två bokstäver,
t.ex. AZ , -
ofta kallade fractional
notes. Dessa kallas
P119b. Det är en fractional
note du ser här.
1 cent 1942 (P119b) S står förresten för Sumatra. 5 cent Valören 5 cent har blockkoder i tre format, dels de två nämnda ovan (de för 1 cents sedlarna). Men även en variant där S följs av en eller två siffror. Siffror från 1 till 31 finns. Kod alltså från S1 till S31.
Varianten med S följt av en eller två siffror kallas P120a. De skrivet med
två bokstäver kallas P120b och
fractional
notes kallas P120c.
5 cent 1942 (P120b) 10 cent Valören 10 cent har precis som 5 cents sedeln blockkoder i tre format, dels de två nämnda ovan (de för 1 cents sedlarna). Men även en variant där S följs av en eller två siffror. Siffror från 1 till 31 finns. Kod alltså från S1 till S31.
Varianten med S följt av en eller två siffror kallas P121a. De skrivet med
två bokstäver kallas P121b och
fractional
notes kallas P121c.
10 cent 1942 (P121c) 1/2 gulden Denna sedel äger jag inte. Lite synd. P122a har blockbokstäverna SA-SK eller SM. P122b har blockbokstäverna SL. 1 gulden P123a har blockbokstäverna SA eller SB samt ett serienummer. Den saknar vattenmärke. P123b har blockbokstäverna SB-SH eller SL. Den har vattenmärke men saknar serienummer. P123c har
blockbokstäverna SI eller SN. Den har vattenmärke men saknar serienummer.
Snart inskannad
1 gulden 1942 (P123c) 5 gulden P124a har blockbokstäverna SA eller SB samt ett serienummer. P124b har blockbokstäverna SB-SF. Den saknar serienummer. P124c har
blockbokstäverna SG. Den saknar serienummer.
5 gulden 1942 (P124) 10 gulden P125a har blockbokstäverna SA samt ett serienummer. P125b har blockbokstäverna SB-SH eller SK. Den saknar serienummer. P125c har
blockbokstäverna SI eller SL. Den saknar serienummer.
Snart inskannad
10 gulden 1942 (P125c) Gumpyo
Roepiah, utgiven av
Dai Nippon Teikoku Seihu Men japanerna kunde inte hålla någon ordning sin Gumpyo Gulden. De gav ut för många sedlar. En inflation följde. Inflationen påstås på sina håll ha varit en orsak till att en ny valuta introducerades. Huvudorsaken torde dock ha varit att japanerna lät installera ett marionettstyre av indonesier. Då drog de också tillbaka valutan Gumpyo Gulden. Istället introducerade de alltså en ny ockupationsvaluta: Gumpyo Roepiah (IDDR). Japanerna hade funnit att holländarna var hatade och att de själva snarare sågs som "bättre" ockupanter än holländarna. För att spela på detta så installerade de alltså en puppetregering av indonesier och lät de få ett visst självstyre. Denna puppetregering gav ut valutan Gumpyo Roepiah. Texten på Gumpyo Gulden hade varit holländska. Texten på Gumpyo Roepiah blev inte oväntat på befolkningens eget språk. Puppetregimens högst skenbara inflytande visade sig dock på sedlarna. På dessa stod som utgivare Dai Nippon Teikoku Seihu. Dai Nippon Teikoku Seihu lär betyda Imperial Japanese Government.
Dai Nippon Teikoku Seihu gav ut en utgåva
1944. En
av dessa sedlar ser du här. Snart inskannad 10 Roepiah 1944 (P131a) Valörerna i utgåvan var 1/2 roepiah, samt 1, 5, 10 och 100 roepiah. (P128-P133). Endast en variant av vardera sedel finns. Undantaget 10 roepiah sedeln som finns i en sällsynt variant med blå (istället för normalt brun) färg. Denna sedel heter P131p i Krauses kataloger. Gumpyo Roepiah, utgiven av Pemerintah Dai Nippon Pemerintah Dai Nippon lär betyda ungefär de japanska myndigheterna. Pemerintah Dai Nippon gav ut en utgåva 1944-45. Valörerna var bara två, 100 roepiah resp 1000 roepiah (P126-P127). 100 roepiah finns dock i flera varianter (P126a, b, c och r). - P126a kännetecknas av 'engraved face' och av en vattenstämpel i form av kiri blommor. Inga blockbokstäver. Engraved översätts så här i svensk-engelska lexikon: "förse papper med inskription genom att trycka bilden från en plåt." - P126b har 'lithographed face' och blockbokstäverna SO skrivet i med teckensnitt sans serif. Ingen vattenstämpel. Jag ska inte fördjupa mig i litografi och hur det användes i sedeltillverkningen (risken är att det blir fel). Jag nöjer mig med att konstatera att engraved face och lithographed face inte är detsamma. - P126c har också den 'lithographed face'. blockbokstäverna SO icke skrivet i med teckensnitt sans serif. Ingen vattenstämpel. - P126r är en 'remainder', en restutgivning eller vad man nu ska översätta det med. Den saknar blockbokstäver.
1000 roepiah sedlarna finns i bara en
variant, 'lithographed face' och vattenstämpel i form
av kiri blommor. Inga blockbokstäver.
100 roepiah. P126c. Dessvärre är nog sedeln falsk. I äkta tillstånd är den värd 35 US dollars. "Japanska" Mynt Inte bara sedlar, utan även mynt tillverkades för nederländska East Indies. Japanerna kunde dock inte transportera mynten till området, varför mynten ifråga aldrig kom i cirkulation. Valörerna på dessa mynt var 1, 5 och 10 sen. De var tänkta att fungera som en delenhet till Gumpyo Roepiah. 1 och 5 sens mynten hade årtalen 1943 eller 1944 på sig, 10 sens myntet uteslutande 1944. 5 och 10 sens mynten hade som motiv en figur, citat "believed to represent one of the marionettes used in native shadow drama." Citatet har jag hittat i ett häfte utgivet av Hewitt Bros. i Chicago (Japanese invasion money, by Arlie R. Slabaugh). Det hävdas att ibland att den båt som skulle skeppa mynten till Nederländska Indien sjönk på vägen dit. Likaså hävdas att 10 sens mynten skulle ha cirkulerat på ön Java. Ifall dessa påstående är sanna eller ej vet jag inte.
1945 deklarerade sig Indonesien som självständigt. Sin formella självständighet fick de dock inte förrän 1949 - det var först då holländarna gav upp sina anspråk på Indonesien. Med början 1945 så gav det Indonesien som förklarat sig som självständigt ut sin egen valuta. Den hette (och heter f.öv fortfarande) Rupiah. Denna valuta kallades Java rupien (IDJ) och gavs ut av Javasche Bank. På sedlarna står det dock republik Indonesia (P13-P30 och P33-P35), De områden som styrdes av holländarna fortsatta av använda Netherlands Indies Guilder, den variant som getts ut av myndigheterna (se kolumnen till vänster). Parallellt med dessa två valutor så gavs så kallade guerilla and emergency notes (valutanamn Rupiah) ut i ett stort antal och i olika provinser. Jag ska inte fördjupa mig i dessa utgåvor nu, utan konstaterar att dessa i huvudsak började ges ut 1946-47 och att de skiftade i värde både gentemot varandra och gentemot indonesiska republikens valuta. Netherlands East Indies Guildern upphörde att vara giltigt betalningsmedel 1949 (då holländarna alltså gav upp anspråken på landet). Även gerilla och emergency utgåvorna upphörde att gälla då. Den enda giltiga valutan blev republiken Indonesiens valuta. Men under 1950 och 1960 talen försökte olika delar av landet frigöra sig, främst Manado, South Moluccas och Malaku. Sedlar gavs ut i dessa områden under frigörelsekampen. Dessa sedlar benämns S461-S531 i Krauses böcker. Republik Indonesia fortsatte att ge ut sedlar fram till mitten av 1960 talet.
1952 grundades centralbanken, och de har gett ut sedlar sedan dess. En sedel från 1958 ser du här nere. Snart inskannad 10 Rupiah 1958 1965 skedde en valutareform. New Rupiah introducerades. 1000 gamla rupies behövdes för att växla till sig en ny. I och med valutareformen så blev också centralbanken Bank Indonesia de enda att ge ut valutan. Och så har det varit sen dess. En ganska ny sedel från bank Indonesia ser du längre upp på denna sida.
Kepulauan Riau Rupiah (IDRR) skapades 1963 för ett område som heter Riau. Detta område tillhör Indonesien men Malaysias valuta hade använts där från andra världskriget - fram till 1963. Det året fick de alltså en egen valuta som de kom att använda i drygt ett år. 1 juli 1964 upphörde den att gälla och Indonesiens Rupie blev den enda giltiga där. Kepulauan Riau Rupiah gavs ut i valörer från 1 till 100 rupie och de benämns R6-R10 hos Krause. Republik Indonesia gav ut R6 och R7, Bank Indonesia de övriga.
Irian Barat som bland inkluderade Netherlands New Guinea (holländskt 1828-1963 - sedan en del av Indonesien) körde sitt eget valutarace från år 1949, och ända fram till 1971. Valutahistoriken före 1949 är densamma som för nederländska East Indies. 1949 introducerades i Netherlands New Guinea och i övriga Irian Barat valutan Netherlands New Guinea gulden. De första sedlarna gavs ut 1950 (P1-P10). Nästa utgåva började ges ut 1954 (P11-P17). 1963 - då Indonesien tog över makten - bytte valutan namn till Irian Barat Rupiah (IDIR). Denna valuta hade de alltså till 1971, då den upphörde att gälla och Indonesiens valuta blev den enda giltiga. Republik Indonesia gav ut sedlar i valörerna 1 och 2 1/2 Rupiah år 1963 (R1 och R2). Dessa sedlar har årtalet 1961 på sig - förvirrande eller hur? Bank Indonesia gav också ut sedlar i valörerna 5, 10 och 100 Rupiah med början 1963 (R3-R5). Några fler utgåvor gavs inte ut för Irian Barat -slut-
Genom att klicka nedan tar du dig
till sajtens startsida.
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
Länkfältet
för denna webbsajt hittar du under annonserna och länkarna:
 |
Länk till
Amazon.com och ett magasin du säkert behöver om du är intresserad av vad
som berättas på denna sajt:
Standard Catalog of World
Paper Money |
|
Besök webbutiken som säljer böcker, magazin &
mjukvara för myntsamlare:
Astore.amazon.com/banknotes.se
|
|
|
umismatiska
webportalen på Banknotes.se - den ultimata länksamlingen för dig som är
intresserad av sedlar, mynt, numismatik generellt.... Numismatiska webportalen
på Banknotes.se länkar till 1000....
Klicka här.
.htm_cmp_citrus010_hbtn.gif)
.htm_cmp_citrus010_hbtn.gif)
Rijksdaalders
