Nederländerna

- Nederländerna kallas i Sverige och i andra länder för Holland i vardagligt tal. Holland är dock egentligen bara en del av Nederländerna. Mer korrekt två av sammanlagt 12 provinser (dom heter Noord- och Zuid-Holland).

Valuta: 1 Euro = 100 cent

Den nederländska centralbanken. Klicka på fotografiet för att komma till den .

Här nere har du länkar till ytterligare två centralbanker inom vad som är Nederländerna....     

Arubas centralbank - klicka på fotot till höger för att ta dig dit. ...

New building as of September 2002
BNA building

Antillernas centralbank - klicka på fotot till vänster för att ta dig dit....

Snart inskannad

1 Gulden. 1970. P20. Från Nederländska Antillerna.

 

 

 

  Sök på www.banknotes.se       
Anpassad sökning
 

 

 

 

Det nederländska kungadömet

Detta består av tre områden, Nederländerna, Nederländska Antillerna och Aruba.

De två sistnämnda områdena ligger strax norr om Venezuela i Sydamerika. Det är egentligen bara en ögrupp. Aruba är geografiskt sett den näst största ön i Nederländska Antillerna, men de hyser självstyre från de övriga öarna - och i stort från Nederländerna. Någon egen nation, i den mening att de klippt banden med Nederländerna och utropat en egen republik, är alltså varken Nederländska Antillerna eller Aruba.

I Nederländerna använder man numera Euro (1 Euro = 100 Cents), i Nederländska Antillerna används deras egen variant av Gulden (1 Nederländska Antillerna Gulden = 100 Cents). I Aruba används Florin (1 Arubisk Florin = 100 Cents).

The colony of Curacao

Nederländska Antillerna var the Dutch colony of Curacao fram till 1948. Vilket förklarar varför det på mynt före 1948 ifrån Nederländska Antillerna står Curacao och ingenting annat.

Nederländska Antillerna bröt sina förbindelser med moderlandet Nederländerna efter det att tyskarna invaderat Nederländerna i maj 1940. The Netherlands Antilles Guilder knöts då till US dollarn istället. Det mynt ni ser några rader ner, är 1/10 gulden från 1944.

Klicka på den sida av myntet du vill se i större format

Curacao dvs ungefär Nederländska Antillerna. 1/10 gulden 1944

 

 Landets valutahistoria

Från det långa kriget och framåt..

Vi börjar vår berättelse om landets valutahistoria på 1500 talet.

Spansk-Nederländska kriget, ett 80 år långt (!) krig, ledde fram till Nederländernas slutgiltiga självständighet från Tysk-romerska riket. Kriget avslutades 1648. 1648 avslutades också 30 åriga kriget och det var i samma fredsuppgörelse, den Westfaliska freden, som de båda krigen avslutades.

Redan under pågående krig grundade några provinser en union. Denna union blev självständig 1581 under namnet Förenade Nederländerna. Spanjorerna gav dock inte upp Nederländerna för det, inte förrän Westfaliska fredens dokument var undertecknade.

Förenade Nederländerna introducerade sin egen gulder vid självständigheten 1581. Den hade delenheterna stuivers och duit (1 gulden = 20 stuivers = 160 duit).

Några ytterligare myntenheter

1659 introducerades ytterligare några myntenheter. Ducaton (= 60 stuivers), silver ducat (= 50 stuivers), florin (= 28 stuivers) och schelling (= 5 stuivers, senare 6 stuivers).

Valutareformen 1680

Ett helt nytt valutasystem togs i bruk år 1680 med 1 ducat = 5 gulden = 100 stuivers. Dessutom hade vi guldmyntet rijder som var värt 7 gulden.

Bataviska republiken och den franska dominansen

Bataviska republiken grundades 1795 och den ersatte Förenade Nederländerna. Bataviska republiken var pro-fransk och till namnet kortlivad. 1806 byttes landets formella namn till kungariket Nederländerna som en följd av att Napoleon lät en av sina bröder bli kung över landet.  

Bataviska republiken introducerade ett nytt valutasystem. Det baserade sig på guildern. Den hade flera delenheter. 1 guilder = 20 stuivers = 40 groten = 320 penning.

Kungariket Nederländerna annekterades av Frankrike 1810 och då upphörde följdriktigt kungariket Holland att existera.  Napoleons Frankrike föll ju samman 1815 och då återuppstod monarkin Nederländerna. Till att börja med inkluderades Belgien och Luxemburg i denna statsbildning, men dessa båda länder blev självständiga 1839 resp. 1890.  

Under den fem år korta franska annekteringen användes franska franc i landet – sedan återintroducerdes guildern. Samtidigt som detta skedde (alltså år 1815) startade sedelutgivning i landet. De Nederlandsche Bank gav ut dessa sedlar.

Några rader om det viktigaste perioden 1815 till första världskriget

Från 1846 och fram till andra världskriget gav myndigheterna ut sedlar (muntbiljetten) i lägre valörer.

Guildern decimalicerades 1854. 1 guilder blev lika med 100 cents. 

Andra världskriget

Nederländerna var neutralt under första världskriget. Det ville de vara även under andra världskriget också men tyskarna invaderade landet på sin väg mot Frankrike. En österrikisk nazist ledde den civila delen av landet under kriget. Tyskarnas ockupation av Nederländerna varade nästan exakt på dagen i fem år, från 10 maj 1940 till 5 maj 1945. Under denna period cirkulerade tyska reichmarks i landet

2002-

Sedan 1/1 år 2002 använder landet den internationella valutan Euro. Läs mer om denna valuta bakom länken nedan.

Euroland

-slut-

Back Next

Genom att klicka nedan tar du dig till sajtens startsida.

Papermoney w.w. 

Länkfältet för denna webbsajt hittar du under annonserna och länkarna:
 
bullet

Länk till Amazon.com och ett magasin du säkert behöver om du är intresserad av vad som berättas på denna sajt: Standard Catalog of World Paper Money
 

bullet

Besök webbutiken som säljer böcker, magazin & mjukvara för myntsamlare: Astore.amazon.com/banknotes.se
 

bullet

Amazon har förstås mängder av litteratur och annat för den numismatiske intresserade. Klicka här..  om du är tveksam.

umismatiska webportalen på Banknotes.se - den ultimata länksamlingen för dig som är intresserad av sedlar, mynt, numismatik generellt.... Numismatiska webportalen på Banknotes.se länkar till 1000.... Klicka här.

Afghanistan. Albanien Algeriet. Andorra. Angola. Antigua-Barbuda. Argentina. Armenien. Australien Azerbajdzjan. Bahamas Bahrain Bangladesh Barbados Belgien Belize Benin Bhutan Bolivia Bosnien-Herceg. Botswana Brasilien Brunei Darussalam Bulgarien Burkina Faso Burundi Centralafr. Rep. Chile Colombia Comorerna Costa Rica Cypern Danmark Republiken Kongo Djibouti Dominica Dominikanska Rep. Ecuador Egypten Ekvatorialguinea El Salvador Elfenbenskusten Eritrea Estland Etiopien Fiji Filippinerna Finland Frankrike För. Arabemiraten Gabon Gambia Georgien Ghana Grekland Grenada Guatemala Guinea Guinea-Bissau Guyana Haiti Nederländerna Honduras Indien Indonesien Irak Iran Irland Island Israel Italien Jamaica Japan Jordanien Kambodja Kamerun Kanada Kap Verde Kazachstan Kenya Kina Kirgizistan Kiribati Kongo Brazaville Kroatien Kuba Kuwait Laos Lesotho Lettland Libanon Liberia Libyen Liechtenstein Litauen Luxemburg Madagaskar Makedonien Malawi Malaysia Maldiverna Mali Malta Marocko Marshallöarna Mauretanien Mauritius Mexico Mikronesien Moldavien Monaco Mongoliet Montenegro Moqambique Myanmar Namibia Nauru Nepal Nicaragua Niger Nigeria Nord Korea Norge Nya Zeeland Oman Pakistan Palau Panama Papua Nya Guinea Paraguay Peru Polen Portugal Qatar Rumänien Rwanda Ryssland Salomonöarna Samoa San Marino Sao Tomé Saudi Arabien Schweiz Senegal Serbien Seychellerna Sierra Leone Singapore Slovakien Slovenien Somalia Spanien Sri Lanka St Kitts & Nevis St Lucia St Vincent Storbritannien Sudan Surinam Sverige Swaziland Syd Afrika Syd Korea Sydsudan Syrien Tadzjikistan Tanzania Tchad Thailand Tjeckien Togo Tonga Trinidad & Tobago Tunisien Turkiet Turkmenistan Tuvalu Tyskland Uganda Ukraina Ungern Uruguay USA Uzbekistan Vanuatu Venezuela Vietnam Vitryssland Yemen Zambia Zimbabwe Österrike Öst Timor