Om sedeln

Här har du först landets flagga igen ... Det är en av de mest originella i hela världen tycker jag. Det är förstås läge att söka information om fågeln ifråga....Vad heter fågeln? Det påstås förresten att de två blåa fälten representerar de två haven - Stilla Havet och Atlanten (karibiska havet) - som omger landet, och det vita representerar det land som finns där emellan.

Men så var det då det här med fågeln. det är en quetzal, den symboliserar frihet och den är landets nationalfågel. Quetzal?? Ja så heter ju valutan också... till vänster är fågeln på ett fotografi.

En quetzal - nationalfågel i Guatemala och på landets flagga. Dessutom alltså namnet på valutan i landet. Valutan är döpt efter fågeln. Originellt. När får vi se kronan ersatt av bofink i Sverige?

En quetzal

Lite om landet

Lite allmänt

Guatemala har kust både mot Stilla Havet och Karibiska havet. Det är mindre än hälften så stort som Sverige men har 3,5 miljoner fler invånare.  Sverige har 23 invånare per kvadratkilometer, Guatemala har betydligt fler: ca 135 stycken.  Allt detta sagt som en liten bakgrund till vad befolkningen egentligen härstammar från. Det är definitivt inte så att landets ursprungsbefolkning, indianerna, är en bortträngd grupp totalt sett. Det påstås att hela 40 % av Guatemalas befolkning är mer eller mindre fullblodsindianer. Och att nästan hela den resterande befolkning kan definieras som ättlingar till både spanjorer och indianer.

Garifuna

Det finns även en liten del med afrikanskt blod i sig. Dessa kallas garífuna och de härstammar från Karibiska öarna. Definitionen av dom är att de har både afrikanskt blod och indianskt blod i sig. Det indianska härstammar oftast från arawakstammen. De talar fortfarande ett språk som härstammar från det som arawakindianerna talade.

Fullblodsarawaker finns det inte många kvar av idag. Några tiotusental på sin höjd och de lever på den sydamerikanska nordkusten. Garifuna lever vid kustremsan mot karibiska havet, inte bara i Guatemala utan även i övriga centralamerikanska länder som har kust mot Karibiska havet. Det finns även grupper garífuna på de karibiska öarna (främst St. Vincent) och i USA dit de utvandrat. Totalt sett är de cirka 600 000.

Uttrycket garífuna användes först av britterna på karibiska ön St Vincent på 1700 talet. De med fullblodigt indianskt utseende skiljdes ut från de som antogs ha både afrikanskt och indianskt blod. De sistnämnda fick alltså namnet garífuna och via en karibisk ö strax utanför kusten – dit de deporterades av britterna eftersom de inte ansågs tillförlitliga - hamnade de så småningom på fastlandet.

Det finns förstås långt fler än 600 000 människor i Amerika som har både indianskt och afrikanskt blod i sig, men här talar vi om den definition som gjordes av dessa i Karibien (St Vincent). Och som sagt, indianblodet är oftast av arawakiskt ursprung.  Och glöm inte att dessa garífuna bara är en liten del av Guatemalas totala befolkning.  

Språk

De grovt räknat 40 % av befolkningen (5 miljoner) som är mer eller mindre fullblodsindianer härstammar mestadels från Mayaindianerna. Man skulle kunna tro att dessa 5 miljoner talar samma språk, men det gör dom inte. Det finns en radda olika mayaspråk som talas i Guatemala. Hela 21 stycken faktiskt. Bara några få av dessa talas av över miljonen människor i Guatemala. Spanska är förstås annars det gemensamma språket i landet, men det påstås att bara cirka 60 % av befolkningen behärskar det till fullo. Inte så konstigt kanske – inte mindre än 30 % av landets invånare är analfabeter.

Sammantaget så talar cirka 6 miljoner människor olika mayaspråk (uppgifterna skiftar dock starkt). Språken kan vara sinsemellan väldigt olika precis som germanska eller latinska språk.  Enligt Nationalencyklopedin så är mayaspråk en språkfamilj omfattande cirka 30 språk. Mayaspråken är bara en av mängder av olika indianska språkfamiljer i Amerika, från norra Kanada och Alaska i nord till södra Argentina i syd.  Hur många språkfamiljerna totalt är beror på hur man räknar. Många språk och många hela språkfamiljer talas förstås inte längre.  Av mayaspråken talas 21 stycken i Guatemala. Tre av dessa talas i Guatemala av fler än en miljon människor: kakchiquel, mam och k´iché.  Sex av de övriga talas av fler än 100 000 människor men färre än en miljon.

Några av språken talas av bara några tusen och kommer snart att inte ha några användare alls – åtminstone inte i Guatemala.  

Språkfamiljen Maya är indelad i fyra undergrupper (på engelska): Huastecan, Yucatecan, språkgruppen Western bransch (Chólan, Qánjobalan) och språkgruppen Eastern bransch (Mamean, Quichean). Den största av dessa är Yucatecan och ett av språken i denna undergrupp heter Yucatec, eller kort och gott mayaspråket. Säger man att någon pratar maya så syftar man i allmänhet på detta språk (som alltså egentligen bara är ett av cirka 30 olika mayaspråk).  Yucatec talas inte i Guatemala, däremot talar en liten grupp andra Yucatecan språk, nämligen språken Mopan och Itza.

Mayaindianerna i Guatemala talar istället olika språk av undergruppen som på engelska kallas Eastern bransch. Eastern bransch har som nyss nämnt två grenar, varav den ena är Quichean. Till denna gren av undergruppen Eastern bransch tillhör två av de tre stora mayaspråken i Guatemala, nämligen kakchiquel och k´iché. 

Det tredje stora mayaspråket i landet tillhör alltså också undergruppen Eastern bransch, men den gren som kallas Mamean. Språket heter mam. På kartan här nere visas var de olika språken talas. Yucatec talas alltså på Yucatan halvön i södra Mexico. Söder om Mexico har vi Belize (med relativt lång havslinje mot Karibiska havet) samt Guatemala.  Du ser svaga linjer på kartan och de är alltså nationsgränserna. Det är främst i detta koncentrerade områden de olika mayaspråken talas. Yuacatec talas av några fler än de tre språk som talas i Guatemala, det talas av uppemot 1,4 miljoner människor.

Ovan: Här pratas olika mayaspråk

Jämförelse med andra latinamerikanska länder

40 % av befolkningen är alltså indianer. Jämför det med till exempel sydamerikanska Chile, där färre än 5 % är (mer eller mindre) fullblodsindianer. Det skiljer sig ganska rejält år i olika syd- och centralamerikanska länder alltså. I Bolivia är siffran 55 % indianer, 30 % mestiser (namnet för de som har både indianskt och europeiskt ursprung) och 15 % vita (det vill säga av enbart europeiskt, oftast spanskt, ursprung).  I centralamerikanska Mexico är siffrorna ca 10 % europeiskt ursprung, mellan 10 och 30 % indianer och resten mestiser.

Guatemala gränsar till Belize, Honduras, El Salvador och just Mexico. Hur ser det då ut i grannländerna – inklusive i redan nämnda Mexico - vad gäller befolkningssammansättningen?

Mellan 10 och 30 % av Mexicos befolkning är som sagt fullblodsindianer.  Landet har drygt 100 miljoner invånare så det kan betyda att uppemot 25-30 miljoner är indianer.  Indianerna tillhör oftast underklassen medan de vita (de utan indianskt blod i sig och oftast av spanskt ursprung) oftast tillhör medel- och överklassen. De vita är omkring 10 % av befolkningen. Majoriteten av Mexicos befolkning är mestiser, det vill säga av blandat europeiskt (nästan alltid spanskt) och indianskt ursprung.  

Spanska är det officiella språket i Mexico och det talas av nästan alla invånare. Indianerna är ofta tvåspråkiga. De talar även sitt indianska språk även om det inte sällan går förlorat då de flyttar till huvudstaden Mexico City (med 20 miljoner invånare) eller olovligt tar sig till USA (i USA tros 5-10 miljoner mexikaner leva – ofta illegalt). 1,5 miljoner mexikaner är nahuaindianer (azteker) och talar i vardagslivet nahuatl.  De som talar nahuatl lever oftast kring Mexico City. I just denna region var aztekerna som starkast innan spanjorerna kom.

Lika många som talar nämnda aztekspråk talar mayaspråket yucatec – det som gör det lever i södra Mexico, på Yucatan halvön.  

Mixtec och zapotec är utöver de nämnda de vanligaste indianspråken i Mexico. Båda dessa språk talas av dryga halvmiljonen människor. De påstås dessutom vara snarare två språkfamiljer med olika ibland vitt skilda dialekter snarare än endast två språk. Både mixtek och zapotek tillhör de Oto-mangueanska språken. Sådana talas i Mexico och ända ner till Colombia.  Zapotekerna lever i allmänhet södra Mexico, precis norr om Guatemala åt Stilla Havs kusten till.  Även mixtecerna lever i södra Mexico, i en region som heter just La Mixteca.

Det sägs att ca 1 % av landets befolkning inte talar spanska utan bara behärskar sitt indianspråk. 1 % gör drygt en miljon människor. 6 miljoner behärskar något indianspråk förutom spanskan. Hur många av dessa som talar sitt indianspråk i vardagslivet är svårt att ta fram. Kanske uppemot 5 miljoner.

Wikipedia berättar att landets etniska sammansättning ser ut så här:  mestiser 49%, kreoler 25%, maya 10%, garifuna 6%, annan 10%.  Vad metiser är vet vi vid det här laget. Kreoler är människor med både svart och vitt ursprung. Att det finns så många kreoler i Belize, och inte i grannländerna Mexico och Guatemala, beror på att Belize har brittiskt förflutet till skillnad från de andra två (som ju har spanskt förflutet). Britterna tog helt enkelt slavar till Belize.  Belize är det enda landet på fastlandet i Central- och Sydamerika som har engelska som officiellt språk.  Spanska är dock ett vanligt språk vid sidan om engelskan. Bara cirka 350 000 människor bor i landet vilket gör att det totala antalet mayaindianer inte är särskilt stort, bara cirka 35 000 (jämfört med 1-2 miljoner innan spanjorernas ankomst). De tillhör tre olika mayakulturer och pratar k´iché, Mopan respektive  Yucatec – tre språk du känner till sedan avsnittet om Guatemalas indianspråk. De som definieras som ”annan” här ovan är oftast vita av spanskt ursprung.

Kom dock ihåg när denna indelning av folk görs, att siffrorna är högst osäkra. Det är inte heller längre vitt skilda kulturer de representerar utan kulturerna är förstås starkt influerade av varandra och kanske inte längre alltid är möjliga att urskilja.

Honduras kallades tidigare för Spanska Honduras – för att kunna skiljas från Brittiska Honduras, som nu heter Belize. Nästan 8 miljoner människor bor i landet. De flesta är mestiser (ca 90 %).  Den övriga befolkningen består av kreoler, garifuna, vita och framförallt indianer. Cirka 7 % är indianer. Den största grupperna är Lenca indianer och Miskito indianer. Cirka 100 000 vardera. Lenca folket vandrade från Syd Amerika upp till nuvarande Honduras för flera hundra år sedan, innan spanjorernas ankomst. Där mötte de mayas och azteker och deras kultur är starkt influerad av dessa.

Hövdingen Lempira, som återfinns på landets sedlar, var hövding över Lenca stammen. Han slogs mot spanjorerna men fick se sitt folk besegras. När spanjorerna kom levde cirka 500 000 Lenca indianer i vad som idag är Honduras. Bara något hundratal år senare var de bara 25 000. Idag tillhör Lencafolket de minst utbildade och mest fattiga i landet.

Miskitoindianerna. Wikipedia påstår att det knappast finns några fullblodsmiskitos kvar idag, men som sagt: 100 000 honduraner definieras som Miskitos (Miskitos lever också i grannlandet Nicaragua). Men vad är då detta folk för något?? Jo, inte alls ett renodlat indianfolk sägs det. Den etniska gruppen miskito har formats av svarta förrymda slavar som slagit sig samman med det indianfolk som hette Miskitos. Människorna definierar sig som indianer men med även afrikanskt ursprung. Totalt 200 000 talar språket miskitos och dessa lever i Nicaragua, Honduras och Belize.  

Miskito är också namnet på ett handelsspråk längs det karibiska kustområdet i Nicaragua och Honduras som även talas av andra folkgrupper än miskito. Detta handelsspråk är ett kreolspråk, dvs ett blandspråk mellan miskito och engelska. 100 000 människor pratar detta språk.

Handelsstråket (i rött) där kreolspråket Miskito är vanligt.

Mer än 90 % av landets 6,2 miljoner invånare är mestiser. 6 % är vita (fullblodsättlingar till spanjorer).  De övriga ca 175 000 definieras som indianer eller ”annat”.  Den största gruppen indianer är nahua och de talar nahuatl. Aztekerna är en av flera indianstammar som tillhör folkgruppen nahua.

Jämförelse med Brasilien

Brasilien skiljer sig markant från övriga länder i Sydamerika. Där finns det bara ett litet antal fullblodsindianer kvar (dryga halvmiljonen eller 0,4 % av befolkningen – när portugiserna kom till Brasilien var de fem miljoner, ändå ganska få i det väldiga landet). Många brasilianare hävdar att en ”äkta” brasilianare ska ha såväl europeiskt, afrikanskt och indianskt blod i sig – för att alltså räknas som en ”äkta” brasilianare. Vad gäller den indianska biten av detta så sägs det med gjorda DNA tester som grund att ca 60 miljoner brasilianare har något indianskt blod i sina ådror. Det gör cirka 30 % av de knappt dryga 200 miljoner invånarna.

Vår egen drottning Silvia är en person med delvis brasilianskt ursprung som har indianskt blod i sig. Hon påstås på sin mammas sida härstamma från en indiansk 1500 tals hövding – men det är en helt annan historia som du för läsa om någon annanstans…

Brasilien är annars ett oerhört mångkulturellt land. Bland annat bor där 1,5 miljoner människor av japanskt ursprung (många av dessa bor i Sao Paolo).

Men åter till Guatemala.

--Forts följer-

Landets valutahistoria

Den spanska valutan escudo

Landet var en del av "Captaincy-General of Guatemala" inom "vice-Royalty of New Spain." Och det ända fram till den 21 sept 1821. Den spanska valutan escudo (XESE) användes.

Central American escudo

Efter 1821 så var landet under ett par år en del av Mexico - innan det blev en del av the Central American Federation. Som medlemmar i denna federation använde landet inte oväntat federationens valuta the Central American escudo (XCAE).

"The escudo was divisible into 2 Pesos or 16 Reales" har det sagts mig.

En del av the Central American Federation var Guatemala ända till den 21 mars 1847 - den dagen blev landet självständigt.

Egna valutan peso

I och med självständigheten introducerades också egna valutan peso. Peson gick i par med den centralamerikanska valutan -fram till 1870 talet. Då länkades den istället till franska franc:en. Några sedlar gav det självständiga Guatemala inte ut förrän på 1880 talet. Då i regi av myndigheterna (Tesoreria Nacional de Guatemala). Valörerna i den första utgåvan (1881-85) var 1, 5 och 10 pesos. A1-A3 heter de i Krauses kataloger (Standard Catalog of World Paper Money).

Valuta gavs ut av privatbanker såväl som av myndigheterna.

Den första utgåvan privatbanksedlar kom år 1874. Banco Nacional de Guatemala gav ut dom. Banco Nacional de Guatemala och de övriga åtta privatbankerna gav sedan ut sedlar till  - som sagt  - år 1926.

Det går att hitta sedlar från flertalet av dessa banker till humana priser (under ett par hundra kronor) - undantaget Banco Comercial de Guatemala och Banco Nacional de Guatemala. Sedlar från dessa banker måste du nog betala mera för.

Nu lämnar vi privatbankerna.

Banco de Guatemala

Strax efter andra världskriget bytte centralbanken Banco Central de Guatemala namn till Banco de Guatemala - och det heter den fortfarande. En sedel från Banco de Guatemala (från 1992) ser du längre upp på denna sida.

US dollarn

Av någon för mig okänd anledning så gavs US dollarn statusen giltigt betalningsmedel i landet den 1 maj år 2001.

-slut-

Genom att klicka nedan tar du dig till sajtens startsida.