Guadeloupe

Valuta: 1 Euro = 100 cent  

- klicka på loggan här ovanför för att ta dig till Frankrikes centralbank.

.

 

 

 

 

Google
 

 

 

 

 

Wikipedia har bidragit med ”grunden” till vad som stär här nere. Övrigt är hämtat från många olika sajter på Internet, plus några böcker som jag äger.

Under Christopher Columbus andra resa till Amerika blev han den första europé att stiga iland på Guadeloupe.. Det skedde i november 1493. Han kallade den ö han steg iland på för Santa María de Guadalupe de Extremadura, efter en bild av jungfru Maria i ett spanskt kloster i staden Guadeloupe i regionen Extremadura i Spanien. Klostret torde ha varit måttligt roade då Guadelopes befolkning var kannibaler som gödde upp krigsfångar och höll människokött som den godaste födan.

Vilken av de två huvudöar som bildar Guadeloupe som Columbus landsteg på vet jag inte. Men det är två huvudöar vi talar om, Basse-Terre och Grande-Terre. Dock, öarna ligger intill varandra och är förbundna med en bro.

Men innan Columbus då? Vilka var det Columbus mötte - de som var kannibaler? Jo, det var karib indianer. Och de var förmodligen kannibaler. Ordet kannibaler härstammar till och med från denna indianstam. Det spanska ordet för karib stammen – Canibalis – ger en tydlig vink om detta.

Öarna kom därefter – långt därefter - att koloniseras av Frankrike. Det skedde först på mitten av 1630 talet. Fram till dess fick indianerna leva i fred, vad det tycks. Efter en framgångsrik bosättning på ön Saint Kitts, gav det Franska Kompaniet för de Amerikanska öarna adelsmännen Charles Lienard och Jean Duplessis uppdraget att kolonisera ytterligare öar i regionen. Duon valde Guadeloupe, och ön besattes alltså år 1635. Ön annexerades därefter av Frankrike år 1674.

Karib indianerna dog mer eller mindre ut som en följd av fransmännens ankomst. Alkohol, sjukdomar och ren utrotning tog kål på dom.
Under det kommande århundradet kom Guadeloupe återkommande att erövras av
Storbritannien. Britterna ville åt den lukrativa handeln med socker på öarna. Guadeloupe var brittiskt främst åren 1759-63 och igen 1794. Även holländarna ska ha ockuperat ön vid något tillfälle under mitten av 1700 talet.

1794-98 hette den franske guvernören på ön Victor Hugues. Han såg till att de svarta slavar som förts till öarna släpptes fria. Det var bland med hjälp av före detta slavar han lyckades återta öarna – som ju var brittiskt under en period 1794. Han vände sig sedan mot de franska monarkisterna – han såg till att döda många sådana på öarna. Vi är ju inne i perioden av den franska revolutionen.

Huges gick dock lite för långt. Han attackerade amerikanska fartyg varför USA helt enkelt deklarerade Frankrike krig. Så mycket krig blev det dock inte, USA anföll aldrig de franska västindiska öarna. Napoleon ska dock ha fått kalla fötter av USA:s krigsförklaring.

Under den Franska revolutionen uppstod strider mellan republikaner, monarkister och öarnas slavar om kontrollen av Guadeloupe. Även trupper från Frankrike och invasionsstyrkor från Storbritannien deltog in i stridigheterna. Napoleon återtog dock kontrollen över öarna och återställde ordningen efter strider som orsakade många döda hos öarnas befolkning.

Under Napoleonkrigen tog britterna åter öarna i besittning. Det skedde den 4 februari 1810 och britterna kom att ockupera öarna de kommande åren.


Sedan följer något intressant. Wikipedia formulerar det så här:

”Under den brittiska ockupationen överläts öarna - rent formellt - en kort tid till Sverige. Nominellt var Guadeloupe därför en svensk besittning under 15 månader mellan 3 mars 1813 och 30 maj 1814. Karl XIII och hans efterträdare fick Guadeloupe som ersättning för egendomsförluster som kunde drabba kronprinsen Karl XIV Johan till följd av alliansen mot Napoleon. Öarna fortsatte dock att administreras av Storbritannien, som alltjämt ockuperade ön. Under de månader då Guadeloupe var "svenskt" fortsatte öarna därmed att styras av brittiska guvernörer; först Sir Alexander Cochrane och därefter av John Skinner.[2] Vid Freden i Paris år 1814 fick Frankrike tillbaka Guadeloupe och Sverige kompenserades då med 24 miljoner franc. Den ersättningen bildade den statliga Guadeloupefonden. Den franska överhögheten över öarna bekräftades i Traktatet i Wien år 1815.”

Guadeloupefonden? Vad var det? Jo, det var något som gav vår kungafamilj 300.000 kronor eller mer varje år ända till år 1983. Här är berättelsen:

Den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte, som tjänat Napoleon, valde som nybliven svensk tronföljare med namnet Karl Johan att vända sig mot nämnde Napoleon i Napoleonkrigens avslutande år. Det var engelsmännen som fick honom till detta. Karl Johan ansågs värdefull då han ju tillhört Napoleons innersta krets.

På engelsmännen och de allierades sida stred alltså Karl Johan mot sin tidigare ledare, Napoleon I av Frankrike. Rent praktiskt skedde det genom att han fick kommandot över en styrka bestående av främst svenskar, ryssar och preussare – den så kallade Nordarmén eller den Tredje armén. Det var en av tre större styrkor som stred mot Napoleon år 1813. Nordarmén mötte fransmännen i fältslag i bl.a. Dennewitz (slaget vid Dennewitz) och den översatt från tyskan så kallade folkslakten vid Leipzig. I det sistnämnda slaget, hos oss kallat slaget vid Leipzig, deltog över en halv miljon man, vilket gör det till ett av de absolut största i Europa före första världskriget. Nordarmén hade innan detta slag förenat sig med den så kallade Andra armén, som leddes av preussaren Gebhard von Blucher.

Men vad har allt detta med västindiska Guadeloupes historia att göra? Jo faktiskt något, om än kanske marginellt. Britterna ville belöna Karl Johan för hans insatser i kriget mot Napoleon, samt ersätta honom för de konfiskationer Napoleon gjort av hans egendom i Frankrike. Så vad gav britterna honom? Jo, öarna Guadeloupe i Västindien. En inkomstbringande ögrupp – eftersom där producerades mycket socker.

Den 3 mars 1813 blev så Guadeloupe svenskt. Eller – kanske snarare Karl Johans personliga egendom (hur man nu väljer att tolka det – Karl Johan själv tolkade det som det sistnämnda).

Men… Karl Johan var tvungen att lämna tillbaka ”sin” ö till fransmännen redan år 1814, efter att ett fredsfördrag sagt så. I 15 månader, inte längre, var Guadeloupe under formellt svenskt styre. Men någon svensk administration upprättades aldrig. Istället var det den brittiska administration som styrde öarna, även under den svenska perioden.

Ett villkor i fredsfördraget med fransmännen var att Karl Johan skulle kompenseras av engelsmännen. Den gåva de gett honom togs ju nu tillbaka, och gavs till Frankrike. Engelsmännen gav vår kronprins Karl Johan 24 miljoner franc.

Men Karl Johan var på sitt goda humör vid tillfället. Han använde ungefär hälften av till att betala en svensk statsskuld. Även den andra halvan av summan gick till publika ändamål. Riksdagen, i sin tur, ville belöna Karl Johan för denna gest. De grundade - just det - Guadeloupefonden. I denna sades att karl Johan skulle få utbetalt 200.000 riksdaler varje år, som ersättning alltså för att han betalat den svenska statsskulden och även i övrigt varit generös.

200.000 kr var inledningsvis mycket pengar. Mer än dubbelt så mycket som hans ”ordinarie” apanage.

Men, summan 200.000 var inte inflationsskyddad. Det var alltså samma summa – 200.000 kr – som betalades ut varje år. En summa som med tiden förstås blev allt mindra värld. År 1884 byttes riksdalern ut mot kronan. Livräntan sattes då till 300 000 kronor vilket motsvarade 200 000 riksdaler banco, enligt en artikel av Herman Lindqvist som jag läst.

1983 beslutades dock att Guadeloupefonden skulle avvecklas och att summan skulle räknas in i det vanliga apanaget som kungahuset får.
Den intresserade kan säkert via arkiv lära sig mer om fonden ifråga:
http://nad.ra.se/archive_index.aspx?id=a0972645-9ab7-11d5-a700-0002440207bb&s=Balder

Frankrike fick alltså tillbaka Guadeloupe år 1814. Detta fastslogs dock först år 1916 i ett nytt fredsfördrag. 1848 förbjöds slaveriet, vilket dock förde med sig att plantageägarna hämtade billig arbetskraft från Kina och Indien. 1946 blev Guadeloupe ett franskt län. Vilket gjorde medborgarna till fullödiga franska medborgare. De har idag exakt samma rättigheter som vilken fransman som helst boende i Frankrike. De har t.ex. rösträtt på samma sätt som de som bor i Frankrike.

Frankrike runt om i världen

Carte des territoires Outre-Mer

 

 

 

 

 

Frankrike idag är ju inte bara det franska moderlandet. Det är även de områden du ser här ovan. Vi talar om...

bulletFranska Guyana (på Sydamerikas fastland)
bulletRéunion (Indiska oceanen)
bulletGuadeloupe (Västindien)
bulletMartinique (Västindien)
bulletSaint-Pierre-et-Miquelon  (utanför Kanada)
bullet Mayotte (i närheten av Madagaskar)
bulletFranska Polynesien (Stilla Havet)
bulletWallis & Futuna (Stilla Havet)
bulletNya Kaledonien (Stilla Havet)

Och här har du dom i ett länkfält - i bokstavsordning:

Franska Guyana
Franska Polynesien
Guadeloupe
Martinique
Mayotte
Nya Kaledonien
Réunion
St Pierre et Miquelon
Wallis & Futuna

2002-

Sedan 1/1 år 2002 använder området den internationella valutan Euro. Läs mer om denna valuta bakom länken nedan.

Euroland

Back Next

Genom att klicka nedan tar du dig tillbaka till moderlandet.
Frankrike
Och genom att klicka här nere tar du dig till hela sajtens startsida.
Www.Banknotes.Se