Grekland

Vill du läsa om Greklands historia från ca 800 f.Kr. till ca 500 f.Kr. (samt lite om vad som hände innan dess)? Klicka då här nere. Få städer i världen har så mycket historia i sig som Aten. Vill du läsa om stadens mest berömda tempel? Klicka då på länken till vänster här nere.

Greklands valutahistoria

Gamla grekiska mynt

Om grekiska mynt kan man förstås skriva ett helt uppslagsverk av böcker. Jag är lite mer kortfattad än så. Vi tar det från början. Det började på 500 talet före Kristus – då slogs de första grekiska mynten. Basenheten var silvermyntet drachmer. 1 drachm var detsamma som sex silverobol. Vanligaste valören var tetradrachm. Tetra betyder fyra.

Tetradrachm var alltså detsamma som fyra drachmer.

Romerska & östromerska mynt

Grekland invaderas av romarriket år 146 före Kristus. Under romartiden var basenheten guldmyntet aureus. Utöver detta fanns bl.a. silvermynt i form av denari och kopparmynt i form av asses och quadrantes (läs mer på banknotes.se/Italien). Under den senare tiden av romartiden, samt under det bysantinska riket , hette guldmyntet solidus och därutöver fanns bl.a. bronsmynt vid namn nummi (år 498 genomfördes en myntreform. Follis introducerades i Bysantinska riket. 1 follis blev detsamma som 40 nummis).

Fortsättningsvis under det bysantinska rikets existens kan man väl lite förenklat säga att myntens värde höll sig ganska gott. Ända till 1000 talet – då det började gå utför. Exempelvis innehöll ”guldmyntet” solidus på 1060 talet bara ca 15 % guld.

Kejsare Alexius I Comnenus kände sig därför nödgad att introducera ett nytt guldmynt. Det fick heta hyperpyron (det nutida engelska namnet) och det innehöll upp till 95 % guld. Utanför det bysantinska riket ska det dåtida namnet ha varit bezant (besant).

Så här skriver engelska Wikipedia (http://en.wikipedia.org/wiki/Bezant) : Bezant is a medieval term for a gold coin. The term is derived from the word Byzantium, the Latinized form of the original Greek name (Βυζάντιον or "Byzántion") of the Byzantine capital, Constantinople, where gold coins often came from, and were associated with, since the time of Constantine I.

Läser man hela texten på denna sida verkar det som om bezant ska ha varit en generell term för olika guldmynt. Inte desto mindre vore det oerhört intressant att få veta vad de väringar (nordiska vikingar) som tjänstgjorde för kejsare Alexius I Comnenus – alltså han som introducerade guldmyntet ifråga - kallade just detta guldmyntet på sitt eget språk. De bysantinska kejsarna hade ju under ett par århundraden nordiska soldater i sin tjänst (läs mer på sv.metapedia.org/wiki/Väringar). Vad väringarna kallade myntet kommer vi med nog aldrig att få reda på. Men, kul skulle det vara att känna till. Kanske blev de till och med avlönade med dessa mynt?

1428 fram till självständigheten 1820-30

Turkarna invaderade Konstantinopel år 1428. Det turkiska Ottomanska riket föll inte ihop förrän första världskriget, men redan på 1820 talet lyckades grekerna frigöra sig från sin mäktiga granne. Grekland erövrade sin självständighet under ett inbördeskrig som pågick från tidigt 1820 tal till tidigt 1830 tal.

Under större delen av den turkiska tiden användes förstås (den år 1688 introducerade) ottomanska valutan piaster (eller Kuruş som valutan också kallades) i Grekland. Piastern hade delenheterna paras och aspers (1 piaster = 40 paras = 120 aspers).

Egen valuta

När grekerna fick sin självständighet introducerade de en egen valuta som skulle bli mycket kortvarig. Den hette phoenix, den utgavs från 1928 och under några år framåt. 1831 gav myndigheterna ut sedlar i denna valuta, utan att kunna backa upp de i form av statliga tillgångar. Resultatet blev att sedlarna betraktades som värdelösa av allmänheten. En valutareform blev nödvändig. Drachman introducerades 1832 (vissa uppgifter säger -33). Båda dessas valutor delenhet kallades lepta.

Latinska valutaunionen

Perioden 1869 till 1885 tillhörde Grekland den latinska valutaunionen. Vilket innebar att det gick att handla med valutorna från alla medlemsstater i denna union i Grekland under denna period.

Svenska Wikipedia berättar för oss vilka länder som var medlemmar i den latinska valutaunionen. Detta är klippt från sv.wikipedia.org/../Valutaunion: "Den latinska myntunionen bildades år 1865 och omfattade då Belgien, Frankrike, Italien och Schweiz. Fyra år senare, 1869, anslöt sig Grekland. Finland deltog från och med år 1877. Valutaunionen upplöstes år 1914."

Andra världskriget

Grekland ockuperades av Tyskland under andra världskriget. Det förde med sig hyperinflation. Vilket i sin tur krävde en valutareform. Den genomfördes i november 1944. Under världskriget gavs också sedlar ut av partisanerna – dess valutanamn var oka.

Du kan se sådana sedlar på coinsworld.eu/greek-banknotes/local_issues.asp där dess tillhörande text lyder så här: ”These are promissory notes in okes (1 oka=1,282 kg) of wheat that didn't bare any interest. They would be payable after six months of Greece's liberation but the payment never happened. Some notes of 500 okes are known but this value never circulated.“

På nämnda sida kan du se ytterligare ett antal olika lokala valutor som gavs ut under andra världskriget i Grekland. Besök gärna sidan om du är intresserad av grekisk valuta.

	Länk till Amazon.com och ett magasin du säkert behöver om du är intresserad av vad som berättas på denna sajt: Standard Catalog of World Paper Money
	Besök webbutiken som säljer böcker, magazin & mjukvara för myntsamlare: Astore.amazon.com/banknotes.se
	Amazon har förstås mängder av litteratur och annat för den numismatiske intresserade. Klicka här.. om du är tveksam.