Franska Pacific Franc = 100 centimes
Institut d'Emission d'Outre Mer - klicka på loggan för att ta dig dit.
|
20 CPF Franc 1963 (P21c).
|
|
|
|
|
Först
en del om områdets historia, längre ner berättar jag om landets
valutahistoria. Franska Polynesiens historia
Så här sammanfattar Wikipedia Franska Polynesien: "på franska Polynésie franįaise, tidigare Franska Oceanien, är ett franskt territorium beläget i sydöstra Stilla havet. Huvudort är Papeete på Tahiti". Det andra av nätets två stora svenska uppslagsverk, susning.nu skriver lite mer: Franska Polynesien är indelat i fem ögrupper. Här finner man paradisöar som Tahiti, Moorea och Bora Bora. Alla med sin egen skönhet och karaktär. Maeva! Tahiti ; Ofta kallad kärlekens ö, är den största av de 118 öarna och atollerna som Franska Polynesien består utav. I hjärtat av ön sträcker sig bergsstopparna högt mot skyn och i vegetationen som böljar över bergen kränger sig ett och annat vattenfall genom växtligheten. Stränderna på på de andra öarna. Gaugin muséet, den botaniska trädgården samt den lokala marknaden är väl värda ett beök. Moorea ; Lummigheten, spektakulära bergstoppar och de vackra stränderna är det första man möts av när man kommer hit. Här är atmosfären mindre exklusiv än Bora Bora. På Moorea tar man sig enklast runt på någon av de arrangerade turerna som finns eller för den som vill med bil, cykel eller moped som finns att hyra. Väl värt ett besök är det kulturella centret Tiki Village och utkiksplatsen Belvedere. Bora Bora ; Lagunen som omfamnar Bora Bora är fantastisk vacker och längs med korallrevet som sträcker sig runt ön ligger mindre palmklädda korallöar. På Bora Bora andas exklusivitet och flärd. Här finns alltid någonting nytt att upptäcka eller ta sig för. Förutom vattensporter i överflöd, sol och bad varför inte packa väskan med picknick och åka ut till någon öde ö med en lokal pirogue.
De första människorna som kom att bosätta sig i vad som nu är franska Polynesien kom ursprungligen från sydöstra Asien för 3-4000 år sedan. Men till franska Polynesien kom de först för 2300 år sedan - andra områden bosattes långt tidigare i denna folkvandring - eller ska man säga folkseglats. Människorna kom förstås seglande och de i kanoter. Kungadömet Tahiti bilades så småningom, förmodligen långt efter det att de första bosättarna kom till området. Kungadömet bestod egentligen - åtminstone till en början - av fyra olika grenar, som styrde över varsina områden. Områdena var:
På åtminstone Tahiti fanns dessutom flera familjer, som var och en var mäktiga och styrde sina domäner självständigt. Kungadömet stor-Tahiti bildades 1791, i och med att en av ledarna enade ett antal öars styrande i under ett gemensamt styre - sitt eget styre. Mannen hette Out Vairatoa och han tog sig titeln kung av Tahiti. Out Vairatoa tillhörde familjen Pomare.
Maktövertaget skedde inte utan hjälp, utan här minsann kommer en historisk händelse in i bilden. Myteriet på Bounty. Denna mytomspunna händelse inträffade hösten 1787 - då avseglade H M S Bounty från Portsmouth med destination Tahiti Enligt olika webbplatser så gick det till så här: Styrman Fletcher Christian samlade ihop några män ur besättningen, de samlade ihop de vapen som fanns på båten. Befälhavaren, löjtnant William Bligh, väcktes och fick höra att skeppet nu var i myteristernas hand. Löjtnanten och några av hans män fick lämna skeppet, medan en del av myteristerna (som blivit lite räddhågsna när de insett vad de gjort - dödsstraff fruktades) for till ön Pitcairn - tillsammans med tahitiska flickvänner. En koloni bildades, barn föddes. Livet frodades. Efter 18 år kom en amerikansk valfångare förbi. Han fann kolonin, men bara en myterist. De övriga hade dött, men lämnat efter sig barn. Kolonin som sådan hade alltså överlevt - och mer ändå. Den blomstrade påstås det. Läs om Pitcairn-ättlingarnas sorgliga öde idag - många av dom är anklagade för sexövergrepp. Läs mer om vad som hänt på min Pitcairn-sida. Men - inte alla myterister kom till Pitcairn. En del av dom tillfångatogs av britterna, på ön Tahiti. Vilket straff de fick vet jag inte, men myteri var som sagt inte något brott man slätade över. Myteristerna hann också med att erbjuda sina tjänster till en av de styrande familjerna på öarna, familjen Pomare. Det var inte snickare eller trädgårdsarbetare de sökte jobb som, utan inte oväntat som legoknektar.
Familjen ifråga blev med myteristernas hjälp den dominerade familjen på ön. Familjens överhuvud Out Vairatoa tog sig som sagt titeln kung av Tahiti. Stor-Tahiti existerade i 50 år, men sedan kom fransmännen. Fransmännen tog kontroll över vad som nu är franska Polynesien år 1842. Drottning Pomare IV undertecknade ett treaty of eternal friendship" med den franske kungen Louis Philippe - under vapenhot får man väl säga. Det skedde 1838, några år innan Frankrike mer formellt lade under sig området. 1880 så avsade sig definitivt familjen Pomare, dvs dess dåvarande kung Pomare V, all makt. På 1900 talet gjordes en hel del för att utveckla ekonomin på öarna. Så här beskrivs det på nätet: "a programme of rapid commercial expansion was introduced. Chinese labourers came to work on vanilla and cotton plantations, and copra and mother-of-pearl production became the cornerstone of the French Polynesian economy". Riktigt vad källan för ovanstående rader är vet jag inte - ungefär samma sak står på flera platser. Ön Muroroa blev på 1960 talet ett centra för något mindre angenämt. Ni vet vad. Kärnvapenprov förstås. Dessa prov pågick ända in på 90 talet.
Men ska inte området någon gång bli självständigt från kolonialmakten Frankrike? Nja, presidenten i området, Gaston Flosse (feb 2004) är stark motståndare till självständighet från Frankrike. Och så tycks befolkningen också vara. Befolkningen som förresten är mer än en kvarts miljon, och som till drygt 75% är polynesier. Andelen som härstammar från moderlandet Frankrike är inte fler än 10%. Resterade grupp invånare härstammar i första hand från Kina - som du ser i texten ovan rekryterades ju många kinesiska arbetare till landet tidigare. Men!! Jag har hittat ett pressmeddelande om landet. Läs det, med åtanke om vad du läst här om det tidigare kungadömet i landet. Läs det här nere. Prince calls for restoration
of Kingdom of Tahiti
"A case is before the
highest court of France seeking the restoration of the Kingdom of Tahiti.
The Tahitian man who holds the title Prince Royal of Tahaa, Tauatomo Mairau,
has lodged his case over the legality of the French Polynesian Government,
led by President Gaston Flosse. Webbplatsen www.pacnews.org publicerade meddelandet Polynesiens valutahistoria 1842 tog Frankrike över makten i vad som senare blev franska Polynesien (området fick sitt namn franska Polynesien först år 1957, innan dess hette området franska Oceanien - från 1903. För enkelhetens skull kallar jag dock öarna genomgående för franska Polynesien). För att göra det ännu mer komplicerat så kallas franska Oceanien / franska Polynesien i många sammanhang emellanåt också för Tahiti - huvudön för ögruppen. Jag använder inte det namnet här nedan. 1848 så började franska mynt (från moderlandet) att cirkulera på öarna. Även mynt från Mexico, Chile, Peru och Grekland (!) cirkulerade. Banque de l'Indochine fick ensamrätten till att ge ut sedlar för franska Polynesien - det var 1888. Några sedlar lär knappast ha cirkulerat där tidigare. Men 1888 fick franska Polynesien alltså sedlar att använda. På sedlarna för franska Polynesien står det Papeete. 1919 gav Chambre de Commerce des Etablissements Francais de L'Oceanie ut sedlar för franska Polynesien. 1920 gav Banque Andre´ Kravjewski sedlar i valörerna 25 och 50 Centimes, samt 1 och 2 franc - för franska Polynesien. De enda sedlar denna bank gav ut - ordinarie sedelutgivande bank var ju Banque de l'Indochine. Valutan ämnad för franska Polynesien (och alltså utgiven av första hand Banque de l'Indochine) hette French Polynesian Franc (PFG) och den gick i par med franska Franc. Och det gjorde den fram till andra världskriget. Under andra världskriget gavs "emergency issues" ut för franska Polynesien. Efter andra världskrigets kaos introducerades den nuvarande valutan CFP Franc. Valutan var ämnad att användas på franska Polynesien, Wallis & Futuna och Nya Kaledonien. Wallis & Futuna och Nya Kaledonien hade innan andra världskriget använt valutan New Caledonia Franc (NCG). Wallis & Futuna nämns inte i den här texten i fortsättningen. De följer Nya Kaledoniens monetära historia, och när Nya Kaledonien nämns är det underförstått att det som sägs också gäller Wallis & Futuna Nya Hebriderna (nuvarande självständiga nationen Vanuatu), introducerade sin egen valuta 1941, New Hebrides Franc - som gick i par med CFP Francen. Nya Hebriderna hade tidigare använt New Caledonia Franc Banque de l'Indochine fortsatte ge ut sedlar för franska Polynesien med overprints Papete till och med slutet av 60 talet. Du ser en sedel från Banque de l'Indochine (från 1963) en rad ner (samma sedel som du ser längre upp på sidan). [file:///C:/Users/Uffe Andersson/Documents/Banknotes/photogallery/photo1535/real.htm]20 CPF franc 1963 (P21c). Här nere är ett mynt från samma år.
Polynesien 2 CPF francs 1963. 1969 togs rättigheterna över av Institut d'Emission d'Outre Mer. Och de gav ut sedlar till mitten av 80 talet för franska Polynesien - med namnet Papeete som overprint. Institut d'Emission d'Outre Mer gav också ut sedlar för Nya Kaledonien och Nya Hebriderna. Det var likadana sedlar som för franska Polynesien, men hade "påskriften" Noumea (för Nya Kaledonien) respektive Nouvelle Hebrides (för Hebriderna). Huruvida sedlarna för franska Polynesien kunde användas i Nya Kaledonien - och vice versa - vet jag inte. Hebriderna använde ju inte CFP Francen, utan istället sin egna New Hebrides Franc - så deras sedlar lär nog inte ha varit giltiga annat på den egna ögruppen. Även innan CFP franc:en introducerades 1945 så såg de flesta utgåvorna för Polynesien resp Kaledonien likadana ut - förutom nämnda påskrift. Men då handlade det ju som sagt inte om CFP franc. (men de var förstås utgivna av Banque de l'Indochine bägge två) Från 1985 så finns det ingen beteckning på sedlarna, som säger om de är avsedda för franska Polynesien eller Nya Kaledonien. Alla sedlar ser likadana ut, och används överallt. Nya Hebriderna blev självständiga 1982 och gav redan samma år ut egna sedlar, med ett helt annat utseende, från en egen centralbank. Vad som från -85 dock finns på sedlarna från Institut d'Emission d'Outre Mer (som alltså fortfarande ger ut valutan) är bokstäverna CFP - som uttryckligen berättar att det handlar om den valutan. Mynten ser annorlunda i Nya Kaledonien, än vad de gör i Fr. Polynesien. Alla mynt går dock att använda i alla tre områdena.
Institut d'Emission d'Outre Mer - klicka på loggan för att ta dig dit. Frankrike runt om i världen
Frankrike idag är ju inte bara det franska moderlandet. Det är även de områden du ser här ovan. Vi talar om...
Och här har du dom i ett länkfält - i bokstavsordning:
I närheten av Franska Polynesien ligger Crescent Island. Ta dig dit via ... ja, klicka här:
Genom att klicka nedan tar du dig tillbaka till moderlandet.
Frankrike
Och genom att klicka här nere tar du dig till hela sajtens startsida. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Länkfältet
för denna webbsajt hittar du under annonserna:
 |
Länk till
Amazon.com och ett magasin du säkert behöver om du är intresserad av vad
som berättas på denna sajt:
Standard Catalog of World
Paper Money |
|
Besök webbutiken som säljer böcker, magazin &
mjukvara för myntsamlare:
Astore.amazon.com/banknotes.se
|
|
|
umismatiska
webportalen på Banknotes.se - den ultimata länksamlingen för dig som är
intresserad av sedlar, mynt, numismatik generellt.... Numismatiska webportalen
på Banknotes.se länkar till 1000....
Klicka här.
.htm_cmp_citrus010_hbtn.gif)
.htm_cmp_citrus010_hbtn.gif)
Susning
sammanfattar
