Finland

Valuta: 1 Euro = 100 cent

- klicka på loggan för att ta dig till landets centralbank.

Snart inskannad

1 mark 1916. P19.

 

 

 

  Sök på www.banknotes.se       
Anpassad sökning
 

 

 

 

Om Finlands valutahistoria kan du läsa en bit ner.

Finlands historia

Birger Jarls korståg

Finland tillhörde storebror Sverige från år 1249 till år 1809. Alltså under exakt 560 år. Så inte undra på att de har det mindervärdeskomplex som de har gentemot oss. Men, varför år 1249 undrar du? Jo då genomförde Birger Jarl ett så kallat korståg till Finland – korståget kallas ofta det andra korståget. Ett syfte med detta andra korståg var säkert att kristna de hedniska finnarna (något man försökt göra redan på 1150 talet, med tveksam framgång, med det så kallade första korståget).

Andra syften med Birger Jarls korståg var att hindra rysk framryckning i området och att skärpa Sveriges kontroll över södra Finland. Det sistnämnda lyckades Birger Jarl så pass bra med att Finland från detta år betraktas som svenskt. Sverige hade haft ett inflytande tidigare, men med detta korståg hamnade Tavastland och dess invånare tavasterna definitivt under svenskt styre. 

Ett stickspår - Tavastland

Tavastland? Jo, det är – enligt Wikipedia – ett historiskt landskap i södra Finland. Tavasterna var helt enkelt en finsk stam. Som stickspår kan vi här initiera diskussionen om det överhuvudtaget finns något finskt-ugriskt folk. Det finns ingen sådan ”ras” enligt många sajter på nätet (sök själv). Odiskutabelt är dock att det finns en finsk-ugrisk språkfamilj – men alltså inte en genetisk avskiljd ”ras” som kan kallas finsk-ugrisk. Läs mer på till exempel http://finnpro2000.tripod.com/aldsta.htm.

Biskop Tomas och Biskop Henrik

Tillbaka till vårt huvudspår. Finlands historia. Vad hände före Birger Jarls svenska ”kolonisation” av Finland? Om syftet var att finnarna skulle bli mer kristna så slog Birger Jarl delvis in redan öppna dörrar. Ty, redan några årtionden innan korståget hade Åbo i västra Finland blivit Finlands första biskopsstad.  Biskopen i Åbo hjälpte sedan svenskarna i deras korståg mot tavasterna.  Biskopen ifråga hette Tomas – han var dock inte den förste biskopen i Finland.  Denne, den förste, hette Henrik.

Längre upp nämner jag i förbifarten det första korståget mot Finland från Sverige. Detta iscensattes av svenske kungen Erik den helige (död omkring 1160-62, läs mer om honom på wapedia.mobi/sv/Erik_den_helige ). Erik lyckades väl inte så bra. Han tillsatte dock en biskop – nämnde Henrik – som fick i uppdrag att sköta kristnandet av finnarna efter det att Erik lämnade landet. Henrik misslyckades totalt. Hans dagar ändades av en av de finnar han innan hade lyckats omvända. Henrik blev ihjälslagen på isbelagda Kjulo träsk i Kjulo kommun i nuvarande Västra Finlands län.

Om biskop Henrik kan du läsa på sv.wikipedia..org/wiki/Henrik

1100 talet, 1200 talet och 1300 talet

De svenska kungarna tycks alltså ha sett vad som senare blev Finland som sin ”bakgård” redan från åtminstone 1100 talet. När så tyska och danska flottor gjorde räder mot Finland på 1100 talets senare del blev svenskarna oroliga. Och från öst visade Novgorod (Ryssland) intresse för Tavastland. På 1220 talet bedriv Novgorod missionsarbete i Tavastland för att omvända tavasterna till den ortodoxa läran. Svenske kungen Knut Eriksson (född omkring 1140 död ca 1196) och hans son Erik Knutsson (född okänt när, död 1216) bedrev missionsarbete även de – för att omvända tavasterna till den katolska läran.  Erik såg till att självaste påven gav honom mandat att göra Finland katolskt. Allt detta ledde fram till Birger Jarls korståg mot Finland 1249.

Birger jarl lät anlägga fästningen Tavastehus slott för att bibehålla kontrollen över Tavastland. Även andra borgar ska samtidigt eller senare ha uppförts i samma syfte. På 1280 talet lät kung Magnus Ladulås (Birger Jarls son, för övrigt född ca 1240. Död 1290) utnämna sin bror Bengt till hertig av Finland.  Bengt var för övrigt annars biskop i Linköping 1286-91.  Novgorodryssarna gav dock inte upp sina ambitioner om Tavastland. Slottet Viborg lät byggas av svenskarna som skydd mot ryssarna. Slottet, eller borgen, uppfördes 1293.

Först år 1323 slöts fred mellan Sverige och Novgorod. Fredsuppgörelsen kallas Nöteborgstraktaten och du kan läsa om den på www.nykarlebyvyer.nu/..... Den gräns mellan Sverige och Novgorod som då bestämdes höll sig ända till 1595. Då, år 1595, avslutades det nordiska tjugofemårskriget mellan Sverige och Ryssland med att nya gränslinjer drogs.

Svensk-ryska krig

Trots fredstraktatet 1323 fortsatte Sverige och Ryssland att träta om Finland och om andra saker. Krig blossade upp med jämna mellanrum. Särskilt från och med slutet av 1400 talet var krigen ofta återkommande. Under 1500, 1600 och 1700 talen krigade Sverige och Ryssland mot varandra flera gånger per århundrade. Det sista kriget, finska kriget 1808-1809, ledde som bekant till att Sverige fick avträda Finland till Ryssland. De olika krigen hade olika skäl. Ett av krigen, de la Gardieska fälttåget, syftade till att sätta en svensk kandidat på den lediga ryska tronen.  Ett annat krig, det stora nordiska kriget 1700-1721, var ett krig som fördes i hela norra och östra Europa. På den svenska motståndarsidan fanns förutom Ryssland även Danmark och Polen.

Forts följer

Landets valutahistoria i korthet

Svenska tiden

Finland blev ju självständigt först 1917. Innan dess lydde de under Sverige resp Ryssland. Under den svenska perioden (som varade fram till 1809) användes förstås Sveriges valuta, med en del lokalproducerade mynt. De första mynten som tillverkades i Finland är från början av 1400 talet (ca 1410).

Sedlar tryckta i Finland gavs ut från 1780 talet. Det mest vanliga var förstås de så kallade Fahnehielmarna – sedlar utfärdade av krigskommisarie Per Georg Fahnehielm. Sedlar för 1,3 miljoner riksdaler gavs ut av denne man och de användes under det rysk-svenska kriget 1788-1790. Pengarna behövdes helt enkelt för att hålla armén flytande.

Fahnehielmarna gavs ut i valörerna 8, 12, 16, 24 och 32 skilling specie (A1 till A5 i Standard Catalog of World Paper Money) samt i valörerna:

bullet

1 riksdaler specie (A6)

bullet

1 riksdaler specie 8 skilling specie (A7)

bullet

1 riksdaler specie 16 skilling specie (A8)

bullet

1 riksdaler specie 24 skilling specie (A9)

bullet

1 riksdaler specie 32 skilling specie (A10)

bullet

1 riksdaler specie 40 skilling specie (A11)

bullet

2 riksdaler specie (A12)

Vem var då denna Per Georg Fahnehielm? Projekt Runeberg berättar om honom på webbsida runeberg.org/.../Fahnehielm
Där finns också mer att läsa om hans utgivning av sedlar.

Ryska tiden

När Finland blev ryskt 1809 övergick man till den ryska valutan (även om den svenska fortsatte att cirkulera ända till 1840 talet).

Sedlar i valutan ryska rubel, avsedda att användas i Finland, trycktes vid flera tillfällen. De trycktes både i Åbo och i Helsingfors. De har beteckningarna A13 till A32 i Standard Catalog of World Paper Money. Flertalet av de utgivna sedlarna var i olika valörer av kopek (delenheten till rubel). Flertalet av utgåvorna gavs ut av en bank kallad Storfurstendömet Finlands wäxel depositions och lånebank (jo, så hette banken, även om den säkert hade ett finskt, och kanske även ett ryskt, namn).

Man skulle kunna tro att man behöll den ryska rubeln fram till självständigheten 1917. Men icke. Redan 4 april 1860 infördes ett eget monetärt system med mark som valuta. Delenheten var penni. Sedlar gavs ut redan introduktionsåret 1860 medan de första mynten kom först 1864. 1865 upphörde den ryska rubeln att vara giltigt betalningsmedel i landet.

De första sedlar som gavs ut i valutan mark var i valörerna 1, 3, 12, 20, 40 och 100 mark. De gavs ut 1860-62. Utgivare var Finlands Bank (Suomen Pankki).

Marken var vid introduktionen värd 0,25 ryska rubel.

Självständigheten 1917

När landet fick självständighet tog man bort tsarens kännetecken, en örn, från sedlarna och mynten.

Som kuriosa kan nämnas att Finland på 1920 talet hade långt framskridna planer på att ersätta sin mark med en ny valuta, kallad taalari. Namnet taalari är förstås finska för thaler – som i sin tur gett namn till dollarn.

Namnet härstammar förstås från Joachimsthalern. Läs mer om denna på Tjeckiens sida på denna site:

Efter 1963

1963 skedde en valutareform i landet. 100 gamla mark behövdes för att växla till sig en ny.

En lite nyare finsk sedel (jämfört med den längre upp). Den här är från 60 talet.

2002-

Sedan 1/1 år 2002 använder landet den internationella valutan Euro. Läs mer om denna valuta bakom länken nedan.

Wikipedia berättar att ”vid övergången till euron fastställdes slutkursen till 1 euro = 5,94573 finska mark”.

 Euroland

Back Next

Genom att klicka nedan tar du dig till sajtens startsida.

Papermoney w.w.

Länkfältet för denna webbsajt hittar du under annonserna:
 
bullet

Länk till Amazon.com och ett magasin du säkert behöver om du är intresserad av vad som berättas på denna sajt: Standard Catalog of World Paper Money
 

bullet

Besök webbutiken som säljer böcker, magazin & mjukvara för myntsamlare: Astore.amazon.com/banknotes.se
 

bullet

Amazon har förstås mängder av litteratur och annat för den numismatiske intresserade. Klicka här..  om du är tveksam.

umismatiska webportalen på Banknotes.se - den ultimata länksamlingen för dig som är intresserad av sedlar, mynt, numismatik generellt.... Numismatiska webportalen på Banknotes.se länkar till 1000.... Klicka här.

Afghanistan. Albanien Algeriet. Andorra. Angola. Antigua-Barbuda. Argentina. Armenien. Australien Azerbajdzjan. Bahamas Bahrain Bangladesh Barbados Belgien Belize Benin Bhutan Bolivia Bosnien-Herceg. Botswana Brasilien Brunei Darussalam Bulgarien Burkina Faso Burundi Centralafr. Rep. Chile Colombia Comorerna Costa Rica Cypern Danmark Republiken Kongo Djibouti Dominica Dominikanska Rep. Ecuador Egypten Ekvatorialguinea El Salvador Elfenbenskusten Eritrea Estland Etiopien Fiji Filippinerna Finland Frankrike För. Arabemiraten Gabon Gambia Georgien Ghana Grekland Grenada Guatemala Guinea Guinea-Bissau Guyana Haiti Nederländerna Honduras Indien Indonesien Irak Iran Irland Island Israel Italien Jamaica Japan Jordanien Kambodja Kamerun Kanada Kap Verde Kazachstan Kenya Kina Kirgizistan Kiribati Kongo Brazaville Kroatien Kuba Kuwait Laos Lesotho Lettland Libanon Liberia Libyen Liechtenstein Litauen Luxemburg Madagaskar Makedonien Malawi Malaysia Maldiverna Mali Malta Marocko Marshallöarna Mauretanien Mauritius Mexico Mikronesien Moldavien Monaco Mongoliet Montenegro Moqambique Myanmar Namibia Nauru Nepal Nicaragua Niger Nigeria Nord Korea Norge Nya Zeeland Oman Pakistan Palau Panama Papua Nya Guinea Paraguay Peru Polen Portugal Qatar Rumänien Rwanda Ryssland Salomonöarna Samoa San Marino Sao Tomé Saudi Arabien Schweiz Senegal Serbien Seychellerna Sierra Leone Singapore Slovakien Slovenien Somalia Spanien Sri Lanka St Kitts & Nevis St Lucia St Vincent Storbritannien Sudan Surinam Sverige Swaziland Syd Afrika Syd Korea Sydsudan Syrien Tadzjikistan Tanzania Tchad Thailand Tjeckien Togo Tonga Trinidad & Tobago Tunisien Turkiet Turkmenistan Tuvalu Tyskland Uganda Ukraina Ungern Uruguay USA Uzbekistan Vanuatu Venezuela Vietnam Vitryssland Yemen Zambia Zimbabwe Österrike Öst Timor