Valuta: 1 Philippine Peso = 100 centavos

- klicka på fotografiet för att ta dig till landets centralbank.

.

P126. Årtal 1949. 5 Centavos. En "english note" - mer om det under valutahistoriken.

 

Sök på www.banknotes.se        Anpassad sökning

Filippinerna historia Vill du läsa om landets valutahistorik så tar du dig en bit ner, under styckena om landets historia. En genväg till valutahistoriken har du här. Ferdinand Magellan Landet blev den berömde upptäckaren Ferdinand Magellans död. Bokstavligen. I en strid mellan spanska soldater och krigare från Lapu-Lapu stammen dödades han. Det var den 27 april 1521. På året 50 år senare blev landet en spansk koloni. Och det skulle det vara till 1898. En filippinsk frihetskamp På 1830 talet tog en filippinsk frihetskamp sin början. Invånarna ville jaga iväg spanjorerna och förstås styra sig själva. Kampen fick oväntad hjälp från det spanska "moderlandet". En, skulle det visa sig, kortlivad republik kom nämligen att skapas i Spanien år 1868. Och då tillsattes en liberal guvernör i Filippinerna. Dessvärre blev denna liberale - och populäre - guvernör snart ersatt av en mer hårdför dito, en guvernör som satte stopp för sådana saker som yttrandefrihet och avskaffande av censur. Frihetskampen fick med det starta om från början. Propagandister stred bland annat för filippinsk representation i det spanska parlamentet, i väntan på den totala frigörelsen. Den kanske mest kända propagandisten var Graciano Lopez. Han tvingades lämna Filipinerna efter att ha skrivit en satirisk artikel om förhållandena där. Han flydde till Spanien där han tydligen kunde verka, för där startade han upp en tidning, La Solidaridad. Tidningen cirkulerade inte bara i Spanien utan även i Filippinerna, där den snabbt blev propagandisternas främsta språkrör Lopez blev bara 40 år gammal. 1896 dog han i Barcelona i Spanien.   Graciano Lopez, grundare av La Solidaridad. Jose Rizal och Andres Bonifacio En annan mycket omtalad propagandist var Jose Rizal. Han var medicinare och antropolog, men mest känd för två noveller som han skrev, noveller som berättade om hur auktoritärt Spanien styrde Filippinerna. Jose Rizal grundade organisationen La Liga Filipina som stred för reformer i landet. Detta gillades inte av spanjorerna som skickade honom i exil. Rizals arbete inspirerade en annan frihetskämpe, Andres Bonifacio, att grunda rörelsen Katipunan. Rörelsen hade som mål att genom revolution frigöra Filippinerna från Spanien. 1896 bröt några regelrätta slag ut mellan spanska soldater och soldater ut Katipunan. De flesta strider vanns av de bättre tränade och utrustade spanjorerna, men ett viktigt slag vanns av Katipunan: slaget om provinsen Cavite.   Andres Bonifacio, grundare av Katipunan. Emilio Aguinaldo Katipunan splittrades så småningom i två olika fraktioner som började strida sinsemellan. Bonifacio ledde den ena fraktionen och en herre vid namn Emilio Aguinaldo ledde den andra fraktionen. Emilio Aguinaldo hade lett Katipunans styrkor i slaget om provinsen Cavite, och var därför populär bland rörelsens medlemmar. Det hela slutade så illa att Andres Bonifacio tillfångatogs och dödades av Emilio Aguinaldos styrkor. Emilio Aguinaldo drevs snart bort av spanjorerna från den tidigare erövrade provinsen Cavite. Han flydde till Bulacan där han grundade en självständig republik, Biak-na-Bato. Inte heller där blev han långvarig. Han tvingades gå i landsflykt till Hongkong och med sig tog han sin regering från Biak-na-Bato. På plats i Hongkong fortsatte han sitt arbete för ett självständigt Filippinerna - och han hann också med att rita den flagga som skulle bli det självständiga Filippinernas.   Emilio Aguinaldo, Filippinernas förste president. The Spanish-American War Vi är alltså nu i slutet av 1800 talet. Och nu bryter det ut ett krig mellan Spanien och USA, the Spanish-American War. Och det skulle påverka Filippinerna - i väldigt stor grad. USA:s högste militäre befälhavare i Asien tog kontakt med Emilio Aguinaldo, för att söka hans stöd i kriget mot Spanien. Med USA:s uppbackning så återvände Aguinaldo till Cavite. Hans styrkor mötte ett demoraliserat spanskt motstånd, som ganska lätt kunde besegras. Den 12 juni 1898 i Cavite, så utropade Aguinaldo Filippinerna som en självständig nation, med honom själv som president. Nationen var dock fortfarande skakig och Manilla var fortfarande i spanjorernas händer. Läget var nu sådant att amerikanarna alltmer distanserade sig från Aguinaldos förhoppningar om ett självständigt Filippinerna. Samtidigt anlöpte krigsfartyg från England, Tyskland, Japan och Frankrike till Manillas hamn, ditskickade för att bevaka ländernas intressen i Filippinerna. Det var dock amerikanarna som tog befälet i Manilla, med hjälp av 12000 soldater som skickats dit från den amerikanska västkusten. Spanjorerna mer eller mindre tvingades att sälja Filippinerna till USA för sammanlagt 20 miljoner US Dollar (även Guam och Puerto Rico såldes av Spanien till USA). Spanjorerna och amerikanarna brydde sig inte ens om att höra med filipinerna om hur de ville ha det, innan de beslutade om affären. Det ser nu himla mörkt ut för filipinerna. Inte lär de bli självständiga under dessa förutsättningar. Men Emilio Aguinaldo gick sin egen iväg. Han struntade i vad kolonialmakterna hittade på och utropade den 23 maj 1899 Filippinerna som självständigt. Det hade han som sagt gjort tidigare, men nu hade han en konstitution i bagaget. Han kallade den självständiga nationen för den första Filippinska republiken. Philippine War of Independence Naturligtvis blev det krig, det så kallade Philippine War of Independence. Det höll på i två år och mer än 16000 filipiner dödades, likväl som drygt 4000 amerikaner. Siffrorna vi talar om är soldater, mer intressant är antalet döda civila. De som gick åt i umbäranden i samband med kriget. Och hur många var det? Svar: enligt uppgift mer än 200.000. Krigets vansinne. Emilio Aguinaldo tillfångatogs. Hans trupper tvingades lägga ner vapnen. USA hade vunnit kriget och landet blev snart amerikaniserat i avseende på juridik och konstitution. Ett överhus tillsatt av USA:s president skapades, liksom ett underhus vars representanter tillsattes via val. Så småningom bildades en senat och ett representanthus efter amerikansk modell. USA behöll dock den mycket av verkliga makten genom en generalguvernör, tillsatt direkt av USA:s president. 30 och 40 talen På 30 talet bestämdes dock att Filippinerna skulle bli självständigt. Ett årtal beslutades (1946) liksom ett datum det året: som av en händelse den 4 juli - USA:s nationaldag. Men ett världskrig skulle komma emellan. Och med det en japansk ockupation. Åtta timmar efter det att japanerna attackerat Pearl Harbour, så anföll de Filippinerna. Fyra veckor senare intog de Manilla. Filippinska gerillakrigare stred med framgång, med djungeln som bas. Flera städer och provinser hölls av gerillan, uppbackade av amerikanskt stöd. Den största gerillarörelsen var Hukbalahap (People's Anti-Japanese Army)  bestående av 30.000 soldater. Hukbalahap höll större delen av Luzon under stora delar av kriget. Krigets vändning kom inte förrän i oktober 1944. Den amerikanske generalen MacArthur anföll då landet med 174.000 man. Japanerna stred tappert men fick sig så småningom se sig besegrade, även om ett antal japanska soldater vägrade ge upp och istället gömde sig i djungeln (där en och annan av dom hittades så sent som på 1990 talet). General MacArthur, återerövrade Filippinerna 1944-45. Gerillarörelsen Hukbalahap leddes av Luis Taruc, en man med socialistiska värderingar. trots det tog han emot amerikanarna som befriare. Luis Taruc uppskattades dock inte av amerikanarna. När kriget var slut såg general MacArthur till att han fängslades. Hukbalahap blev därmed en rörelse som kom att verka utanför det demokratiska system som formades efter andra världskriget i landet. Ofta kom de i militära stridigheter med de styrande som tog över, efter det att Filippinerna (som planerat) blev självständigt 4 juli 1946. Luis Taruc frigavs dock senare. Hukbalahap blev under de följande åren allt mer marginaliserat, och 1954 kapitulerade Luis Taruc inför myndigheternas trupper. Efter världskriget En period av ganska hyfsad demokrati följde nu. Fram till mitten av 1960 talet. Då kom Ferdinand Marcos till makten. Marcos var en diktator, även om han försökte upprätthålla skenet av demokrati i landet genom att låta regelbundna val hållas även efter det han tagit över kontrollen. Valen bojkottades av oppositionen, om oppositionen överhuvudtaget tilläts ställa upp.    Ferdinand Marcos, diktator i Filipinerna mellan 1969 och 1986. Demokratirörelsen växte sig så småningom så stark att val kunde hållas 1986. Valet var ett skämt, kantat av valfusk och våld. Men det förde med sig att Marcos så småningom tvingades avgå. De minnesgoda minns kanske den TV scen där Marcos och hans anhang, i amerikanska militärhelikoptrar, flydde från taket på presidentpalatset från en uppretad folkmassa. Efter Marcos fall har Filippinerna växt till en relativt stadig demokrati, även om korruption och maktmissbruk fortfarande är utbrett. Idag styrs landet av Gloria Arroyo och hennes partikoalition Lakas-PRP-LP. Val hölls den 10 maj 2004, och Arroyo fick då ca 12,4 miljoner röster - hennes motståndare Fernando Poe fick ca 11,5 miljoner röster.    Gloria Arroyo, president i Filippinerna sedan 2001. Landets valutahistoria Spanska valutan Under den spanska eran, dvs till slutet av 1800 talet så användes i första hand den spanska valutan i landet. Men en del mynt och sedlar präntades och trycktes  i landet. Det var i samma valutasort som den spanska, men användbara i Filippinerna endast. De tidigaste sedlarna gavs ut 1852, i regi av Banco Espanol Filipino De Isabel 2A... Detta följes av utgåvor 1883 och 1896 (1877 gavs treasury notes ut). Det cirkulerade även mynt från Mexico och Peru (!!) i landet, dock med overprint Filippinerna. Mexico och Peru var ju även de spanska kolonier. Republica Filipina 1898 (och igen 1899) hände något intressant. Valuta gavs ut av Republica Filipina, av den självständiga republik som Emilio Aguinaldo utropade. Kommer du över sedlar från dessa år så var försiktig med dom, dom är jäkligt värdefulla. Emilio Aguinaldos valuta upphörde att gälla som giltigt betalningsmedel ca 1901 (då USA vunnit frihetskriget) Amerikanarna När amerikanarna tog över styret i landet strax efter sekelskiftet så fortsatte de att ge ut valuta men med namn Peso. Guldstandard introducerades 1903, inte helt utan problem dock. Här passar det bra att klistra in ett urklipp från den utmärkta webbplatsen info.bpiexpressonline.com : "DID YOU KNOW… ...that a standardized value for the Philippine currency was begun only during the American regime? In 1903, the United States Congress passed two laws that established a gold standard unit for the Philippine Islands, and an automatic gold exchange standard intended to maintain the parity of the silver peso with the gold standard peso. With the passage of these laws, the Philippine currency was officially pegged to the gold exchange standard". Utgivande bank var fortfarande Banco Espanol Filipino, fast nu alltså under USA:s administration. Sedlar av dessa gavs ut 1904 och 1908. Bank of the Philippine Islands (Banco Espanol Filipino under nytt namn) Från 1912 blev valutautgivande bank Bank of the Philippine Islands. Bank of the Philippine Islands var samma bank som Banco Espanol Filipino, men den tog sig det engelska namnet som officiellt namn för att tillfredställa amerikanarna (som ju var de som i praktiken styrde landet). Här är ett mynt från dom. Kolla in myntets motstående sida, där framgår det klart hur statusen på Philippine Islands var (det var ju inget självständigt land..). Philippines 1918-S Silver 20 Centavos KM 10 Bank of the Philippine Islands gav ut valuta fram till 30 talet. Philippine Islands Från 1903 gavs sedlar ut av en myndighetsadministration (parallellt med Bank of the Philippine Islands valutautgivning) . På deras sedlar står det Philippine Islands. Valutan här kallades silver pesos - de gav ut s.k. silver certificates. Den sista utgåvan silver pesos kom ut 1916 (50 och 100 pesos sedlar). Administrationen Philippine Islands fortsatte sin verksamhet fram till 30 talet. Då skedde förändringar. De fick en direkt efterföljare. Commonwealth Philippines Commonwealth Philippines blev då den nya myndighetens namn. Från 1936 och några år framåt gavs valuta ut av detta Commonwealth Philippines. På sedlarna står det nu bara Philippines - under den tidigare myndigheten stod det Philippine Islands. Philippine national bank Något som kallades Philippine national bank gav ut valuta från 1916-17, emergency notes i samband med slutskedet av första världskriget och dess kaos. Men också regular notes, den första utgåvan faktiskt redan 1916. Philippine national bank fortsatte att ge ut sedlar ända till andra världskrigets utbrott - och sedan under andra världskriget då landet var ockuperat av japanerna. En del av de guerilla and emergency notes som gavs ut under världskriget gavs ut av Philippine national bank. Mer om detta senare. Victory notes Nu är vi framme vis andra världskriget, och för det finns mycket att skriva om valutan i detta land. Minst sagt. Commonwealth Philippines fortsatte ge ut sedlar under detta krig, trots japansk ockupation (mer om denna nedan). På utgåvorna 1944 finns tryckt overprinten VICTORY med stora bokstäver, på den motstående sidan. En tydlig signal till de ockuperande japanerna. En sådan sedel kan du här intill. Sedlarna kallas serie 66 sedlar. De victorynotes som gavs ut var i valörerna 1, 2, 5, 10, 20, 50, 100 och 500 pesos (P94-P101). Här nere ser du en 1 pesos sedel. Det sägs om dessa sedlar att "each note was backed in silver by the Philippine Treasury". saknas Victorysedel från 1944. 1 peso (P94). De japanska ockupationspengarna - första utgåvan Vi fortsätter med det kanske intressantaste: de japanska ockupationspengarna. Japan invaderade ju stora delar av landet under kriget. Och de införde sin egen peso. Det var förresten inte bara på Filippinerna de införde ockupationsvaluta. De gjorde det i alla länder de erövrade. Gå till Japans sida för att läsa mer. Valutorna brukar också kallas JIM notes (Japanese Invasion Money). JIM notes i Filipinerna - första utgåvan Den första utgåvan japanska ockupationssedlar i Filipinerna kom år 1942. Valörerna var 1, 5, 10 och 50 centavos samt 1, 5 och 10 pesos. Sedlarna av högre valörer i den första utgåvan har som motiv ett bananplantage. På så sätt kan man lätt skilja dom från senare utgivna sedlar i samma valörer (som alltså har annat motiv). De lägre valörerna i första utgåvan har inget motiv alls. 1 Centavos Valören 1 centavos (liksom 5 och 10 centavos) har blockkoder i två olika format. Dels skrivet med två bokstäver enligt följande exempel: PZ. Och dels skrivet i följande format: P sedan ett lodrätt streck, och under detta två bokstäver, t.ex. AZ , - ofta kallade fractional notes. För båda formaten gäller att bokstäverna är skrivna i rött. Det förstnämnda formatet har som sagt blockkoder skrivna med två bokstäver; PA till PZ. Det sistnämnda formatet har alltid P ovan det lodräta strecket, och AA till BZ under nämnda streck. Sedlarna med två bokstäver heter 102a (1 centavo), de andra 102b.  Här nedan här har du exempel på båda typerna av sedlar. Det påstås också finnas sedlar med bokstäverna CJ, CL och CX, och kanske även med första bokstav D. Hur det egentligen är med det vet jag inte. Genomgående gäller att sedlarna med de lodräta strecken i blockkoderna är värda ungefär dubbelt så mycket som de två-bokstaviga. Vilket dock inte är så mycket. Ocirkulerade sedlar av denna utgåva i dessa valörer är kanske värda 5 kr - eller alltså 10 kr för de med lodräta strecken i blockkoderna. Dessa summor gäller även för 5 och 10 centavos sedlarna som jag berättar om här nere. 1 centavos första utgåvan, P102a..... ... resp P102b. 5 Centavos Precis som 1 centavos sedlarna finns de i två format. Hur de formaten ser ut kan du läsa i stycket ovan om 1 centavos sedlarna. 5 centavos sedlarna heter 103a resp 103 b i Standard Catalog of World Paper Money. En del sedlar hålslogs efter kriget (av USA:s Röda kors för övrigt) för att de tydligt skulle synas att de var ogiltiga. Den ena 5 centavos sedeln här nere (P103b) är ett exempel på en sådan sedel. Åtminstone hoppas jag att det är en sådan sedel. Vem som helst kan ju slå ett par hål i en sedel. De hålslagna sedlarna delades sedan (direkt efter kriget) enligt uppgift ut som souvenirer - till vilka vet jag dock inte. Amerikanska soldater kan ju vara en gissning. Dessa borde dock hellre ha försökt komma över icke-hålslagna sedlar. De hålslagna hyser nämligen ett värde 20 % lägre än de utan hål. Det var förstås inte bara 5 centavos sedlar som hålslogs. 5 centavos första utgåvan, P103a...   saknas  ...resp P103b - en hålslagen sedel. 10 centavos Precis som 1 centavos sedlarna finns de i två format. Hur de formaten ser ut kan du läsa i stycket ovan om 1 centavos sedlarna. 10 centavos sedlarna heter P104a resp P104b i Standard Catalog of World paper Money.   saknas saknas 10 centavos första utgåvan, P104a resp P014b. 50 centavos Dessa sedlar är antingen tryckta på brungult till brunt papper  - eller på vitt papper (av så dålig kvalité att de numera färgats av tiden, vilket kan göra det svårt att avgöra om pappret från början var vitt - eller brunt). Benämningarna i Krauses böcker för de med brungult till brunt papper: P105a. De tryckta på vitt papper har således benämning P105b. 50 centavos sedlarna är värda ca en halv dollar UNC.   50 centavos första utgåvan 1 pesos Även dessa sedlar är antingen tryckta på brungult till brunt papper  - eller på vitt papper (av så dålig kvalité att de numera färgats av tiden, vilket kan göra det svårt att avgöra om pappret från början var vitt - eller brunt). Benämningarna i Krauses böcker för de med brungult till brunt papper: P106a. De tryckta på vitt papper har således benämning P106b. 5 pesos Tryckta på brungult till brunt papper  - eller på vitt papper (precis som 50 centavos och 1 pesos sedlarna alltså). Av 5 pesos sedeln finns också en "specialare" med samma utseende som övriga 5 pesos sedlar, men med orange färgnyans på främre sidan och guld-gul färgnyans på motstående sida. 5 pesos i ocirkulerat skick är värda 2-3 dollar. 5 pesos specialaren kan du dock ge 5 dollar för (i UNC skick) utan att skämmas. Genomgående gäller att de tryckta på vitt papper har ett något lägre värde. Benämningarna i Krauses böcker för de med brungult till brunt papper: P107a. De tryckta på vitt papper har således benämning P107b. 5 pesos specialaren har benämningen P107A (alltså med stort A). 10 pesos Tryckta på brungult till brunt papper  - eller på vitt papper. Benämningarna i Krauses böcker för de med brungult till brunt papper: P108a. De tryckta på vitt papper har således benämning P108b. saknas 10 Pesos första utgåvan. P108a. JIM notes - andra utgåvan Den andra utgåvan av japanska ockupationssedlar på Filipinerna gavs ut 1943. Valörerna var 1, 5, 10 och 100 pesos. Motivet på samtliga sedlar av den andra utgåvan är Riza monumentet. På 5 pesos sedeln en bit ner ser du något intressant. Nämligen en stämpel ditstämplad av JAPWANCAP (Japanese War Notes Claimants Association of the Philippines). De försökte år 1967 få medel från USA för att lösa in japanska pesos. I vilket syfte, och på uppdrag av vilka, är jag inte riktigt säker på. De sedlar JAPWANCAP höll stämplades. Flera olika stämplar användes och du ser en stämpel på 5 pesos sedeln. Även sedlar i andra valörer och utgåvor stämplades förstås 1 pesos sedeln 1 pesos sedeln av andra utgåvan gavs ut i två varianter (åtminstone är de numera i Krauses böcker sorterade i två grupper). Den ena varianten heter 109a i nämnda böcker och har både ett serienummer och en blockkod. Blockkoden löper mellan 1 och 82 - den är alltså skriven i siffror till skillnad från sedlarna i 42 års utgåva som ju hade blockkoderna skrivna med bokstäver. Blockkoden för den andra varianten av 1 pesos sedlar löper mellan 82 och 87. Dessa sedlar saknar alltså serienummer och de heter 109b i Krauses böcker. De är värda rätt mycket. Var inte rädd för att ge 6-7 dollar för en sådan i UNC skick. Denna variant har alltså endast en blockkod - inget serienummer. 1 peso andra utgåvan. P109a. 5, 10 och 100 pesos sedlarna 5, 10 och 100 pesos sedlarna av 43 års utgåva finns bara i en variant. P110-P112 kallar Krause dom (ibland P110a-P112a). Värde ca 2 dollar i UNC skick. saknas saknas 5 och 10 pesos andra utgåvan (P110 - P111)....   ....samt 100 pesos andra utgåvan (P112). JIM notes - tredje utgåvan Denna utgåva kom 1944-45 och den kallas allmänt för inflationsutgåvan. Valörerna i denna var 100, 500 och 1000 pesos. 500 och 1000 pesos sedlarna (P114 resp P115) är värda ca 4-6 dollar i UNC skick. 100 pesos då? Läs nedanstående stycke. 100 pesos 100 pesos sedlarna (P113) är väldigt sällsynta och de kostar att köpa därefter. Krause uppger inte ens nåt pris för dom. Blockkoden på 100 pesos sedeln är alltid PV. Några sedlar med någon annan blockkod trycktes inte. Något motiv i form av t.ex. en byggnad finns inte på sedeln, däremot är den ganska snyggt berikad med diverse utsmyckningar. 100 pesos sedeln gavs ut 1945 och den trycktes i Manilla precis innan japanerna jagades iväg från landet. Sedeln påstås aldrig ha kommit ut i cirkulation. 500 pesos 500 pesos sedeln finns i två olika varianter. P114a resp P114b. Den ena varianten har som motiv samma monument som sedlarna ur den andra utgåvan. Dessa sedlar har också blockkoden PF och bananplantaget (som finns som motiv på tidigare sedlar) finns här som vattenstämpel. Här nere ser du en sådan här 500 pesos sedel. Den andra 500 pesos varianten (P114b) har också den det nämnda monumentet som motiv, men blommor (kiri flowers) istället för bananplantaget i vattenstämpeln. Blockkoden är genomgående PG. 500 pesos tredje utgåvan. P114a 1000 pesos 1000 pesos sedeln finns i flera olika varianter (Krauses kataloger definierar dom som P115a-P115d - dvs fyra till antalet). De har en vacker utsmyckning och de har genomgående kodbokstäverna PU som en del av designen (dvs inte overprinted). P115a: De första plåtarna för 1000 sedlarna tillverkades och slutdesignades i Manilla strax innan USA tog över staden den 8 feb 1945. Även de första sedlarna trycktes då. Resterande sedlar trycktes i tillflyktsorten Baguio. Enligt skriften "Japanese Invasion Money" av Arlie R. Slabaugh så har de första tryckta sedlarna av dessa på främre sida inga tecken på violett färg (vilket underförstått de senare hade). Istället är färgen på framsidan för dessa "medium-blue". Motstående sida var mörkt olivgrön till färgen och det finns inga tecken på brist på tryckfärg - vilket skulle synas senare. P115b trycktes uteslutande i Baguio. Framsidan har fått en allt mörkare violett färg. Motstående sida har en ljusare olivgrön nyans än P115a. P115c och P115d. Trycktes i Baguio, och nu hade japanerna fått brist på mycket. Bland annat tryckfärg. Den tidigare använda ersattes allt mer av en med sämre kvalité. Trycket "sjönk" genom papperet och avspeglades tydligt på den motstående sidan. Sedeltyper av flera olika färgnyanser i trycket kan hittas. Krause har katalogiserat dom i två grupper, som sagt. Annan litteratur lägger dom i en gemensam grupp. Krauses definition tror jag är den bästa. P115c enligt Krause är sedlar av sorten P115a, men med sämre tryck. Färgen från framsidans tryck hade alltså "sjunkit" genom sedeln och syns tydligt på motstående sida. P115d enligt Krause är sedlar av sorten P115b, men med samma avvikelser från "originalet" som P115c beskrivet ovan. Jag tror det är en P115c, respektive en P115d, det är som jag äger. Men det är inte lätt att avgöra. Helt klart är att trycket från framsidan sjunkit genom båda sedlarna. Tills någon bevisar motsatsen för mig, tillåter jag mig att tro att det är en av vardera dessa sorter. Du ser dom här nere. Den ena sedeln är som du kanske ser stämplad av JAPWANCAP.   saknas 1000 pesos tredje utgåvan Overprints ”THE CO-PROSPERITY SPHERE: WHAT IS IT WORTH?” Amerikanarna jävlades med japanerna. De samlade under andra halvan av 1944 in japanska ockupationssedlar och tryckte dit overprints på dom. Overprints gjordes med textraden :  ”THE CO-PROSPERITY SPHERE: WHAT IS IT WORTH?” Texten skrevs alltid över fyra rader och tre olika typer av tryck har hittats. Sedlarna spreds över Manilla och andra platser, genom att släppas ut från flygplan. Militära dokument visar att syftet med hela projektet var det följande: "To impress on the Filipino people the worthlessness of Japanese occupation currency, with consequential embarrassment and loss of face to the Japanese." Sedlarna är ganska svåra (men inte omöjliga) att få tag på. Det förekommer också sedlar med detta tryck, som inte är äkta - dvs trycket har kommit dit i efterhand. Se alltså upp för dessa förfalskningar, som man nog måste kalla dom. Overprints av nämnda slag trycktes på 10 pesos sedlar ur både den första och den andra utgåvan (P108 och P111), samt 1 och 5 pesos sedlar ur den andra utgåvan (P109 och P110). Guerilla and emergency notes Filipinerna själva gav ut egna så kallade guerilla and emergency notes under ockupationen. Det var förenat med dödstraff att använda dom - ifall japanerna kom på en. Åtminstone var det så i teorin. I praktiken såg ofta mellan fingrarna på bruket av guerilla and emergency notes. Helt enkelt för att ifall sådana inte hade fått används, så hade Filippinernas ekonomi helt brutit samman - och det hade inte gynnat japanerna. Guerilla and emergency notes användes i de provinser som hölls av gerillan, med stöd av USA. I dessa provinser var å andra sidan den japanska peson förbjuden (undantaget Luzon och Cebu, där japanska peson fungerade som lagligt betalningsmedel av nån anledning) Mängder av provinser gav ut sedlar. Tiotals provinser är listade i de rullor jag läst om det här.  Dessutom ett antal städer och motsvarande kommuner. De som till att börja med var tillåtna att ge ut sådana här sedlar kallades currency committees  och de var tillsatta / auktoriserade av landets president. När inte dessa currency committees räckte till fick olika provinser tillåtelse att ge ut sedlar, trots att de saknade currency committee (om sanningen ska fram, och det ska den ju, så hade en del provinser redan börjat gett ut sedlar/kuponger, även innan de fått en officiell tillåtelse för det). Just denna tillåtelse - authority - av landets president står väl tydligt på sedlarna. Vilket du kan  här nere. Där kan du nämligen se två olika provinssedlar (från Negros och Bohol). All guerilla and emergency notes hade samma värde som den ordinarie filippinska valutan (utgiven av Commonwealth Philippines) och de var giltiga över hela landet - oavsett var de tryckts. Åtminstone var det så i teorin.... I praktiken var det så att en del utgåvor, tryckta för mindre provinser och städer, inte alls godtogs överallt. I andra provinser trycktes alldeles för många sedlar, så många att dessa sedlar drabbades av inflation. De fick alltså ett lägre värde än sedlar från andra områden. Som lägst sjönk dessa sedlar ända till en tiondels värde av sedlar i samma valör från Commonwealth Philippines. Ett exempel på ett sådant område är Negros - som jag alltså visar en sedel från här nere. Uttrycket guerilla notes kommer från att en del av sedlarna trycktes av gerillor och militära myndigheter. Några exempel på det är Luzon USAFFE Guerrilla army force, Marking's guerrillas och President Quezon's own guerrillas (PQOG). Sedlar från Negros och Bohol, 1 peso resp 50 centavos. Nu lämnar vi med gott samvete andra världskriget. Efter kriget Det har berättats för mig att "the Central Bank of the Philippines was created on June 15, 1948, and it became the sole note issuing authority in January 1949". Så då är det väl så då. Men innan de tog över så gavs valuta ut av något som kallades Bangko Sentral NG Pilipinas. Men det var innan självständigheten 1946. Det var faktiskt redan 1944. Bangko Sentral NG Pilipinas gav ut sedlar i valörerna 10 och 100 peso. Banken ifråga var väl centralbankens första staplande steg. Det låter så på namnet. Central Bank of the Philippines gav ut sina första sedlar 1949. Dels i form av "provisional notes" och dels i form av "english notes". De förstnämnda var overprints från de tidigare VICTORY sedlarna från Commonwealth Philippines (ursprungligen utgivna 1944). Overprinten löd just Central Bank of the Philippines. Även textraden VICTORY på motstående sidan var ju en overprint, har jag ju berättat längre upp. Dubbla overprints där alltså. "English notes" ser du ett exempel på längst upp på denna sida. Varför de kallades så vet jag inte. En (kvalificerad?) gissning är att sedlarna trycktes i England. Och gissa vad. Jo, från 1969 heter centralbanken ifråga - Bangko Sentral BG Pilipinas. Ungefär som innan självständigheten 1946, men BG istället för NG - vad dessa bokstäver betyder är för mig okänt. I vart fall: ett inte så engelskt namn, och det är väl det som är tanken. Sentralbanken ifråga ger ut sedlar & mynt med jämna mellanrum. Några sedlar från den ser du här nere. Den äldsta är från 69, den yngsta från 86. saknas Uppifrån och ned ser du följande: 5 Piso från 1969. P143b. 5 Piso 1985-91 års utgåva. Främre sida. P168c 5 Piso. En av flera specialutgåvor av 5 Piso åren 1986-90. Denna hedrade "women's rights". P178 främre sida. Det finns en bra sida på nätet som berättar mera om landets valutahistoria. Sidan drivs av info.bpiexpressonline.com och du hittar den genom att klicka här. -slut- Genom att klicka nedan tar du dig till sajtens startsida.

Länkfältet för denna webbsajt hittar du under annonserna:
 

	Länk till Amazon.com och ett magasin du säkert behöver om du är intresserad av vad som berättas på denna sajt: Standard Catalog of World Paper Money
	Besök webbutiken som säljer böcker, magazin & mjukvara för myntsamlare: Astore.amazon.com/banknotes.se
	Amazon har förstås mängder av litteratur och annat för den numismatiske intresserade. Klicka här..  om du är tveksam.

umismatiska webportalen på Banknotes.se - den ultimata länksamlingen för dig som är intresserad av sedlar, mynt, numismatik generellt.... Numismatiska webportalen på Banknotes.se länkar till 1000.... Klicka här.