Om sedeln

Visst behöver du en språklektion i danska? Jag låter den danska centralbanken ge dig den. Här nere ser du vad de skriver om denna sedel.

"Portrættet viser Cathrine Sophie Kirchhoff, født Christensen, som var gift med etatsråd J. H. Kirchhoff. Portrættet er malet i 1768 af Jens Juel (1745-1802). Originalen tilhører Det Nationalhistoriske Museum på Frederiksborg. Edderfugl på bagsiden Edderfuglen er gengivet efter en akvarel fra 1909 "Edderfugl, hun i pragtdragt" af maleren og grafikeren Johannes Larsen (1867-1961)".

Danmarks valutahistoria

Vikingarna

Danskarnas vikingakung Sven Tveskägg slog mynt 40 talet år före vår egen Olof Skötkonung, dvs omkring 955 (Sveriges äldsta mynt är ju daterade till år 995). Knut den Store var dock den förste att på ett mer organiserat sätt slå mynt i Danmark. Det var på 1020 talet. Det om det.

Kronans introduktion

Nu hoppar vi fram till då kronan introducerades. Det gjorde den år 1513, men inte som huvudenhet. Huvudenheten var gulden. 1 gulden var detsamma som 3 kroner, 24 mark eller 128 shilling.

1700 talets introduktion av sedlar

De första sedlarna i landet trycktes upp 1713. Då pågick ett stort krig i norra och östra Europa. Sverige och Danmark stod på varsina sidor. Sedlarna drogs in efter ca 15 år. Därmed var detta experiment över.

Men danskarna kom igen. Först genom Kurant bank 1736-1757 och sedan genom Den Dansk-Norske Speciesbank från 1791. Båda dessa banker misslyckades dock med sin sedelutgivning. Kurant banken gav helt enkelt ut för många sedlar.

"Den københavnske Assignations-, Veksel- og Laanebank eller almindeligvis Kurantbanken fik kongelig oktroj i 1736. Den var organiseret som et privat aktieselskab.

Banken fik ret til at udstede sedler som lovligt betalingsmiddel i forhold til staten (men ikke borgere imellem). Sedlerne skulle være fuldt indløselige mod sølvmønt (sølvmønt= silvermynt). Banken fik tilladelse til udlån med en maksimalrente på 5% (dog faktisk fastsat til 4%). Udlån kunne ske mod pant i obligationer, fast ejendom og varer; men banken kunne også udlåne uden sikkerhed. Banken modtog indlån mod et opbevaringsgebyr på 1 promille.

Banken ydede efterhånden store beløb som lån til staten, og seddelmængden udvidedes langt over, hvad der kunne dækkes (dækkes=  täckas) af sølvbeholdningen (sølv= silver). I 1745-1747 og fra 1757 blev sedlerne uindløselige, og i 1773 blev banken nationaliseret ved at aktionærerne modtog obligationer i stedet for aktierne".

I samband med nationaliseringen 1773 fick faktiskt sedlarna en högra status än tidigare. Allmänheten fick nu rätten att handla med dom. (fram till 1757 hade det bara gått att betala skatter till staten med dom, som den danska texten ovan berättar). Sedlarnas värde höll sig sedan ganska konstant ända fram till 1807. Då började de sjunka i värde, pga statens växande krigsutgifter.
 
Dansk-Norske Speciesbank

Dansk-Norske Speciesbank grundades 1791. Tanken var att den banken genom ett regelverk skulle bli mer framgångsrik än Kurant bank. Dansk-Norske Speciesbank skulle inte tillåtas göra vidlyftiga affärer i form av alltför stor utlåning, och den skulle inte tillåtas trycka fler sedlar än vad dess silvertillgångar medgav.

Men inte heller Dansk-Norske Speciesbank blev någon framgång. Banken lånade ut för mycket pengar, samtidigt som en storbrand i Köpenhamn 1795 tärde på dess kassa. Speciesbank lades ner 1801 även om nybildade Depositokassen i Köpenhamn delvis tog över skulder, tillgångar, fodringar etc från Speciesbanken.

Under den här perioden gav även banken slesvigsk-holstenske Speciesbank ut sedlar. Jag fördjupar mig inte i dessa.

Riksbanken - och senare Nationalbanken

1813 skulle det bli ordning på torpet. Riksbanken grundades och med detta gick både Kurant bank och Dansk-Norske Speciesbank i graven. Då introducerades också en ny valuta, rigsbankdaler. Allmänheten fick växla in sina Kurant Banks sedlar med växlingskursen 1 rigsbanksdaler mot 6 Kurant Banks daler.

Riksbanken blev ingen framgång. Sedlarna sjönk snabbt i värde och redan 1818 ersattes den av Nationalbanken. Nationalbanken var fristående staten (till skillnad från Riksbanken) och de hade under 80 år ensamrätten att ge ut sedlar i Danmark

Befolkningen litade dock inte (förklarigt nog, med tanke på historien) på sedlar. Inte danska i alla fall. Allmänheten hade större förtroende för tyska mynt. I Jylland var användandet av tyska mynt väldigt utbrett.

1854 ändrades namnet på valutan, från rigsbanksdaler till rigsdaler.

Skandinaviska myntunionen

På 1870 talet grundades den skandinaviska myntunionen. Danska, svenska och norska valutorna blev giltiga i alla tre länder. Valutanamnet blev krona (i alla tre länderna) och decimalsystemet infördes.

Skandinaviska myntunionen upphörde att existera 1914 (på pappret 1924).

Andra världskriget

Tyskarna ockuperade ju Danmark under andra världskriget, vilket medförde att reichsmark cirkulerade i landet. Kronan gick i par med reichsmark.

En Allied Military Krone cirkulerade efter tyskarnas kapitulation. Det var en valuta som verkligen inte blev långvarig. Bara två månader påstås det (maj och juni 1945). Du ser ett exempel på en sådan krona här nere.

Allied Military Krone. En krone (M2).

Dessa Allied Military Krone gavs ut av de allierade, i visst samförstånd och samarbete med danskarna kan man anta, under alltså ett par månader försommaren 1945. De valörer denna valuta gavs ut i var 25 öre, samt 1, 5, 10, 50 och 100 kroner (M1-M6).

Kommer du över en 100 kroners sedel av denna sort - håll i den. Den är värdefull, i UNC skick långt över 25.000 kronor.

Det gavs även ut en serie danska militärsedlar i slutet av 40 talet. Krauses kataloger kallar dom "post liberation world war two". Utgivare var Danske krigsministerium, den Danske Brigade. Krause kallar dom M7 till M12. Valörerna var i 5, 10 och 20 öre, samt 1, 5 och 10 kroner. Jag ska försöka ta reda på mer om denna utgåva. Hur spridda dessa sedlar var, om de överhuvudtaget användes bland danskarna, och om sedlarna ifråga har något värde idag. Jag återkommer.

Nätet berättar att “an exchange rate of 1 GBP = 24 DKK or 1 USD = 5.948 DKK was used” då denna danska valutan återintroducerades i juni -45.

Forts följer.

-slut-

Färingarna har fortsatt att ge ut sedlar sedan dess. Öarnas valuta är förstås knuten till den danska - alltså inte alls självständig.

I början av 2000 talet gavs det ut en serie sedlar som, då detta skrivs 2008, är den senast utgivna serien. Valörer 50, 100, 200, 500 och 1000 kroner (P24-P28). Väldigt vackra sedlar, och säkert något som kan intressera samlare.

-slut-