Här nere har du valutahistoriken för hela Franska västafrika

Burkina Faso har exakt samma valutahistorik som franska Västafrika i övrigt.

Kaurisnäckan

I Afrika, och framförallt västafrika så var snäckor ett mycket vanligt betalningsmedel tidigare. Bruket av dom höll i sig långt in på 1900 talet. Sök på Kaurisnäckan på någon sökmotor och du kommer få upp många intressanta sidor, även på svenska alltså. Vill du läsa engelska sidor söker du på Cowrie shell. Användandet av snäckorna påstås ha spritts till västafrika från Maldiverna i Indiska oceanen, via Egypten och Sudan. Det skulle ha skett redan på 1200 talet.

Långt senare var det mest holländska och brittiska traders som förde med sig snäckor till området. Jag antar att även snäckor funna i länderna i området användes. Människorna i området föredrog till och med snäckorna framför de guldmynt som européerna använde. Vilket förstås förvånade européerna stort.

Den utmärka webbplatsen www.anythinganywhere.com/ ger oss följande tabell på hur snäckorna värderades vid olika tidpunkter och olika platser.

Västafrika är ju långt ifrån ensamt om att ha använt snäckor som betalningsmedel. Det var utbrett både i Asien och framförallt på Stilla Havs öarna. På en del Stilla havs öar är det än idag förekommande att betalningar sker i snäckor. Gå till Papua Nya Guineas sida på denna webbplats för att se exempel på det.

Lite mer moderna tider

Franska västafrika inkluderade Senegal, Franska Guinea, Elfenbenskusten, Dahomey, Franska Sudan, Mauretanien, Niger och Övre Volta. Franska Sudan blev senare Mali, Övre Volta blev Burkina Faso och Dahomey till Benin. Franska Guinea blev självständiga republiken Guinea (Guinea introducerade en egen valuta när de blev självständiga 1958 - valutahistoriken nedan gäller alltså för Guinea fram till 1958 endast).

Banque de L'Afrique Occidentale

Valutan CFA Franc (XCOF) introducerades den 6 dec 1945. Det var i just Banque de L'Afrique Occidentales regi som CFA Franc:en skulle introduceras.

Men vi tar det hela från början: Banque de L'Afrique Occidentale bank hade gett ut sedlar även tidigare i området, ända sedan 1903 (en utgåva gavs ut redan 1892 i Dakar i Senegal, men riktig fart blev det inte förrän några år in på 1900 talet)

Sex orter fanns där sedlarna trycktes: Conakry (franska Guinea), Dakar (Senegal) St Louis (Senegal), Duala (Kamerun), Porto Novo (Dahommey - som senare blev Benin) samt Grand-Bassam (Elfenbenskusten). Orterna tryckte sedlar in på 1920 talet och dess sedlar heter P5a-P14F i Krauses kataloger. Den lägsta valören var 5 franc och den högsta 1000 franc.

Från 30 talet tog Banque de France i Paris över sedeltillverkningen. De tryckte sedlar för Banque de L'Afrique Occidentale ända till 1950 talet - då denna bank skulle ersättas av en annan bank, i linje med det allt mer självständiga franska västafrika. Mer om det nedan.

Under några år av tysk ockupation av Frankrike tryckes sedlarna för Banque de L'Afrique Occidentale i London, av företaget E.A. Wright. Dessa sedlar heter P28-P32 i Krauses kataloger och valörerna var 5, 10, 25, 100 och 1000 franc.

Banque de L'Afrique Occidentales sedlar var för övrigt gångbara inte bara i franska västafrika utan åtminstone fram till 40 talet den dominerande valutan även i franska ekvatorialafrika (det vill säga Gabon, Mellan-Kongo, Ubangi-Chari och Tchad).

5 Franc 1941. P25.

Afrique Occidentale Francaise

1944 gavs sedlar ut av något annat än Banque de l'Afrique Occidentale för franska Västafrika - nämligen av Afrique Occidentale Francaise (som översatt till svenska blir franska västafrika). Det var en utgåva med valörerna 0,50 , 1 och 2 Franc (P33-35). En gissning är att denna valutautgivande myndighet var en tillfällig skapelse tillkommen för att moderlandet var ockuperat av tyskarna.

1 Franc. P34.

Institut d'Emission de l'A.O.F. et du Togo

Institut d'Emission de l'A.O.F. et du Togo grundades 1 oktober 1955

Man kan tycka detta institut är en parantes - men det är det absolut inte. Institutet var ett led i att överföra valutapolitiken till de afrikanska länderna själva. Tidigare hade ju CFA francen getts ut av den av Frankrike hårt styrda Banque de L'Afrique Occidentale.

Som namnet berättar anslöt sig Togo till den västafrikanska gemenskapen i och med att detta institut grundades. Togo hade tidigare ända sedan första världskriget varit ett NF/FN styrt område, administrerat av Frankrike och Storbritannien.

Just år 1955 blev Togo en republik inom det franska väldet. 1960 fick landet fullständig självständighet. Institutet gav ut en utgåva sedlar 1955-56. Valörerna var 50, 100, 500 och 1000 franc och de heter P45-P48 i Krauses kataloger. Institut d'Emission de l'A.O.F. et du Togo var ett led på vägen mot Banque Centrale des Etats de L'Afrique de l'Ouest - om vilka du läser ett par rader ner.

3 april 1959 gick Institut d'Emission de l'A.O.F. et du Togo i graven.

Snart inskannad

Institut d'Emission de l'A.O.F. et du Togo. 50 franc. P45.

Banque Centrale des Etats de L'Afrique de l'Ouest

4 april 1959 startade Banque Centrale des Etats de L'Afrique de l'Ouest (d.v.s. BCEAO) sin verksamhet.

Valutan blev även fortsättningsvis densamma: CFA Franc, dock nu som sagt administrerad av de numera självständiga ländernas egna centralbank BCEAO och med en annan betydelse. CFA kom nämligen nu att stå för Franc de la Communauté Française d'Afrique (Franc of the French Community of Africa). Tidigare hade CFA betytt något mindre tilltalande för afrikanerna: Franc des Colonies Françaises d'Afrique (Franc of the French Colonies of Africa).

Iso blev XOF. Sedlar från Burkina Faso fick i och med bankens andra utgåva 1959 bokstaven C placerade på sig – för att de skulle kunna särskiljas från de övriga länderna inom samma union (på den första utgåvan, också utgiven 1959, fanns inga nationskoder. Valörerna då var 50-5000 franc, P1-P5).

Vi har nu följande bokstäver på sedlarna från BCEAO. Bokstäver som representerar för vilket land sedlarna tryckts:

Värdet för den västafrikanska CFA francen kontra franska franc och euron har alltid varit och är detsamma som ekvatorialafrikas franc kontra dessa båda valutor. Se alltså stycket om ekvatorialafrikas CFA franc (under Gabon).

Den 17 dec 1993 upphörde CFA francen från Banque des Etats de l'Afrique Central (BEAC) att vara giltigt betalningsmedel i BCEAO:s medlemsländer

-slut-

Genom att klicka nedan tar du dig till sajtens startsida.