Brasilien

Valuta: 1 Real = 100 Centavos

Landets centralbank: http://www.bcb.gov.br

Snart inskannad

100 cruzeiros. P198b. Utgiven 1983-84. Mannen på sedeln heter Luis Alves de Lima . Han fick senare titeln hertig och då blev han känd under tilltalet hertigen de Caxias. Han föddes i Rio de Janeiro 1803 och han dog i samma stad år 1880. General och politiker till yrket.

 

 

 

  Sök på www.banknotes.se   
Anpassad sökning
 

 

 

 

Innan du går på valutahistoriken så kan du, om du vill, läsa om landets historia. Du får landets historia berättat med inriktning på sevärdheterna i Rio de Janeiro - där jag har varit.

Om till år 1831
Sevärdheterna
1900 tals historia

Landets valutahistoria

Fram till år 1846

Portugal lade anspråk på Brasilien redan tidigt på 1500 talet. 1530 började de mer organiserat att kolonisera landet.

Geoctroyerde Westindishe Compagnie, eller på svenska Holländska västindiska kompaniet, var nästa kolonisatörer från Europa att etablera sig i nuvarande Brasilien. Det skedde 1630 i vad som blev staden Pernambuco. Holländarna tillverkade mynt speciellt avsedda för Brasilien. Mynten hette gulden (eller florin) och hade delenheten stuivers. 1 gulden var detsamma som 20 stuivers. Den här mynttillverkningen var väldigt kortlivad. Den påbörjades 1645 och redan 1654 upphörde den.

Under 1600 talets mitt stred holländare och portugiser om herraväldet i nuvarande Brasilien. Portugiserna etablerade en koloni i staden Recife år 1654. Men redan på 1640 talet hade de börjat föra portugisiska och spanska mynt till Brasilien. De spanska mynten fick en stämpel med ett värde i portugisisk valuta.

Holländarna miste sitt inflytande i landet redan på 1660 talet.

År 1693 fann portugiserna guld i landet. Ett par år senare började därför, inte oväntat, guldmynt att tillverkas i Brasilien. Guldmynten hette moedas och fick en delenhet i silvermyntet reis. Även silvermynten patacas och vintem tillverkades (satta som värda ett visst antal reis).

Kopparmynt gavs förstås också ut (i reis).

Mynttillverkningen i Brasilien blev så framgångsrik så att man började slå mynt även för moderlandet Portugal i Brasilien. Detta myntslag hette dobra, det var i guld, och det tillverkades från år 1722. Mynten kallades för övrigt för Joe eftersom de hade kung Joao som motiv.

På 1770 talet gavs de första sedlarna ut i landet. Utgivare den portugisiska administrationen i form av Administracao Geral dos Diamantes, vilket översatt till svenska blir något så fint som kungliga diamant administrationen.

Sedlarna gavs ut i olika valörer under ca 20 år.

Från år 1808 och ända fram till 1890 talet gav Banco de Brasil ut valuta i landet. Banco de Brasil var inte en utan tre banker - fast med samma namn. De verkade dock inte samtidigt. Den första banken verkade 1808-1829, den andra 1851-1853 och den tredje 1853-1890.

Provinsen Minas Geraes gav ut sedlar perioden 1808-1818.

1815 blev Brasilien den en halvan av kungadömet Portugal och Brasilien. Tidigare hade de varit en koloni till Portugal, nu blev de (åtminstone på pappret) jämställda med moderlandet. På 1820 talet blev Brasilien helt självständigt, men det betydde inget särskilt för valutaanvändandet i landet. Reis fortsatte att användas som den mest förekommande enhet.

Kopparmynt. 40 reis från 1827.

Rio Grandese Republic hette en helt självständig del av Brasilien som existerade 1835 till 1845. Sedlar i valören 100 reis gavs ut i Rio Grandese Republic.

Även i provinsen Bahia gavs en serie sedlar ut. Lite tidigare än i Rio Grandese faktiskt. Redan på 1820 talet.

Valutan milreis

Först 1846 introducerades - som officiell valuta -  en ny valuta i landet. Valutan hette milreis och delades in i 1000 reis. Milreis hade introducerats tidigare, men 1846 nådde den alltså officiell status. Det var en konsekvens av en oreda som pågått under hela 1800 talet. Antalet mynt i cirkulation var alldeles för högt och dessutom hade många mynt stämplats för att ges nytt, högre värde. Nya högre valörer hade också introducerats 1834.  År 1833 gavs till och med sedlar ut, som skulle användas för att växla in de allt mindre värda kopparmynten. Dessa sedlar kallades också, översatt till engelska, rätt och slätt Copper exchange notes.

Dessa Copper exchange notes gavs ut via provinsiella myndigheter.

Från år 1833 gavs också mer reguljära sedlar ut, i de centrala myndigheternas regi. Dess första utgåva kallades estampa 1. Nya utgåvor kom sedan regelbundet. Ända till 1880 talet. Då gavs sedlar i valören 5 milreis ut. Den utgåvan kallas estampa 9 och den var den sista i dessa serie utgåvor.

Under 1850 talet gav ett antal privatbanker ut sedlar. Åtta stycken var de, och deras utgåvor benämns S381-S450  i  Standard Catalog of World Paper Money.

Sammanlagt 18 privatbanker gav under några kaotiska år i slutet av 1880 talet och början av 1890 talet ut sedlar. Dessa benämns S521-S711. Tidigare nämnda Banco do Brasil var en av dessa 18 banker.  Av de åtta banker som gav ut sedlar på 1850 talet så var det bara en enda (bortsett från Banco de Brasil) som återupptog utgivningen på 1880-90 talen. Denna bank hette Banco de Bahia.

Republica dos Estados Unidos do Brasil (republiken alltså) gav från 1890 talet och fram till andra världskriget ut en serie sedlar. Dessa var i valörerna 500 reis till 1000 milreis och de benämns P1-P93 i Standard Catalog of World Paper Money.

Under 1890 talet gav sammanlagt sex stycken regioner ut sedlar. De var Alagos, Amazonas, Maranhao, Pernambuco, Rio Grande do Norte och Sergipe. Sedlarna benämns S471-S515.

Caixa de.. samt Banco de Brasil

Något som kallades Caixa de Conversao gav under 1900 talets två första årtionden ut sedlar. Caixa de Conversao bytte sedan namn till  Caixa de Estabilazcao vilka fortsatte ge ut sedlar fram till andra världskriget. Caixa de Conversaos utgåvor benämns P94-P98 (utgåva 1), P99-P100 (utgåva 1a) och P101-P102 (utgåva 2).

Caixa de Conversao gav också ut en så kallad provisorisk utgåva, i valörer från 10 milreis upp till 500 milreis. Dessa benämns P102A-P102F i Standard Catalog of World Paper Money.

Efterföljaren Caixa de Estabilazcao gav ut sedlar i valörer 10 milreis upp till 500 milreis i två olika utgåvor (P103-P109 resp P109A-P109F).

På 1920 talet återupptog Banco de Brasil upp sin verksamhet. Deras första utgåva på 1900 talet kom 1923 och de gav sedan ut ytterligare några utgåvor fram till andra världskriget.

Regionala utgåvor under 1920 och 1930 talen

Det rörde på sig i Brasilien under mellankrigstiden. Regionala utgåvor gavs ut i Minas Geradas, Rio Grande do Sul och Sao Paulo under denna tid. Dessutom gavs en "revolution issue" ut år 1924 av några som tydligen ville ha en ny ordning i landet. Denna "revolution issue" bestod dock bara av en valör. 5 milreis (S881). Inte mycket att komma med alltså.

Cruzeiron

Mitt under brinnande andra världskrig fick Brasilien en ny valuta. Cruzeiron ersatte nämligen nämnda milreis den 1 nov 1942. Valutan milreis var dock giltigt betalningsmedel ända till 1955. The national treasury, myndigheterna, gav ut den nya valutan. Centralbanken Banco de Brasil gick i graven.

Cruzeiron var värd exakt lika mycket som milreis, växlingskursen var alltså 1 mot 1. I och med att cruzeiro introducerades fick landet också en ny delenhet; centavo (värd som väntat 1/100 del av cruzeiron).

Efter andra världskriget

Regionen Rio Grande do Sul gav ut en egen serie sedlar perioden 1959-1966.

Brasiliens valutapolitik efter världskriget har inte varit nån succé precis. Inflation och allmänt valutakaos har ställt till det rejält för landet. Läs och begrunda följande:

bullet

Cruzeiro Novo
13 feb 1967 ersattes cruzeiron av cruzeiro novo. 1000 av den gamla sorten krävdes för att kunna växla in en ny. De som gav ut denna valuta var Banco Central do Brasil, landet centralbank alltså. En sådan fick nämligen Brasilien år 1965. De ersatte centralregeringen som utgivare av valuta. Banco Central do Brasil har varit de enda som givit ut valuta i landet sedan dess. Banken gav för övrigt också ut ett en serier i valutan cruzeiro (den "gamla" varianten). Serien innehöll bara en valör: 10.000 cruzeiro (P182B). Nya cruzeirons första serie var overprints på tidigare utgivna sedlar.

Här nere ser du en sedel utgiven 1974. Valören är 100 cruzeiros novo (numera, dvs 1974, bara benämnd cruzeiro).

100 cruzeiros novo, 1974. P195Aa. P195 trycktes av Casa da Modea Brasil. P195Aa kom som sagt 1974. 1981 kom en nyutgåva med exakt samma utseende (P195Ab). P195 (utan tillägget A) trycktes från 1970 och ända till 1981. De såg ut nästan exakt som P195A. Enda skillnaden var vattenmärket och att de trycktes av engelska Thomas De La Rue and Company.

Mannen på P195Aa ovan heter Floriano Vieira Peixoto, soldat och politiker i 1800 talets Argentina. Han var till och med president under några år på 1890 talet.
 

bullet

Cruzado
28 feb 1986 ersattes cruzeiro novo av valutan cruzado. Samma växlingskurs som ovan gällde även denna gång, dvs 1000 mot 1.
 

bullet

Cruzado Novo
15 januari 1989. Cruzadon, numera kallad gamla cruzadon, ersattes av cruzado novo med den välbekanta växlingskursen 1000 mot 1. Två utgåvor av cruzado novo gavs ut, den första var overprints av cruzados sedlar. Valörerna i denna utgåva var 1, 5 och 10 cruzado novo (P216-P218). Här är den med lägsta valören.

Snart inskannad

1 cruzado novo 1989. P216b. Mannen på sedeln heter Julio Machado. Julio Machado var en brasiliansk poet.
 

bullet

Cruzeiro
16 mars 1990 (alltså bara drygt ett år senare!!) ersattes novo cruzado med valutan cruzeiro. Det krävdes dock bara en enda novo cruzado för att kunna växla till sig en cruzeiro. Den första utgåvan av cruzeiro innehöll uteslutande overprints av tidigare utgivna sedlar. Valörerna var 50, 100, 200 och 500 cruzeiros (P223-P226). Tre av dessa sedlar ser du här.

Nerifrån och upp 50, 200 och 500 cruzeiros (P223. P225 och P226). Mannen på 50 cruzeiros sedeln heter Carlos Drummond de Andrade, brasiliansk poet. 100 cruzeiros sedeln har en skulptur på den främre sidan, en skulptur jag inte vet något om. På 500 cruzeiros sedeln ser vi några orkidéer samt Augusto Ruschi.

Det finns en sida på Internet för den som letar efter böcker att beställa om orkidéer. Denna sida beskriver Augusto Ruschi och en bok om honom så här: "Augusto Ruschi spent most of his life exploring and studying Brazilian Forests and this book is a result of the work he did during his whole existence".

Bokens namn?
Orquideas do estado do espirito santo. Webbsidans adress är http://www.delfinadearaujo.com/livraria/library.htm
 

bullet

Cruzeiro real
1 aug 1993 var det dags igen. Cruzeiro real blev den nya valutan. Cruzeiron gick så småningom i graven. Växlingskursen 1000 mot 1.
 

bullet

Real
1 juli 1994 skedde nästa valutaskifte. Ny valuta blev real och växlingskursen mot cruzeiro real var 1 mot 2750.

-slut-

Back Next

Genom att klicka nedan tar du dig till sajtens startsida.

Papermoney ww

Länkfältet för denna webbsajt hittar du under annonserna:
 
bullet

Länk till Amazon.com och ett magasin du säkert behöver om du är intresserad av vad som berättas på denna sajt: Standard Catalog of World Paper Money
 

bullet

Besök webbutiken som säljer böcker, magazin & mjukvara för myntsamlare: Astore.amazon.com/banknotes.se
 

bullet

Amazon har förstås mängder av litteratur och annat för den numismatiske intresserade. Klicka här..  om du är tveksam.

umismatiska webportalen på Banknotes.se - den ultimata länksamlingen för dig som är intresserad av sedlar, mynt, numismatik generellt.... Numismatiska webportalen på Banknotes.se länkar till 1000.... Klicka här.

 

Afghanistan Albanien Algeriet Andorra Angola Antigua-Barbuda Argentina Armenien Australien Azerbajdzjan Bahamas Bahrain Bangladesh Barbados Belgien Belize Benin Bhutan Bolivia Bosnien-Herceg. Botswana Brasilien Brunei Darussalam Bulgarien Burkina Faso Burundi Centralafr. Rep. Chile Colombia Comorerna Costa Rica Cypern Danmark Republiken Kongo Djibouti Dominica Dominikanska Rep. Ecuador Egypten Ekvatorialguinea El Salvador Elfenbenskusten Eritrea Estland Etiopien Fiji Filippinerna Finland Frankrike För. Arabemiraten Gabon Gambia Georgien Ghana Grekland Grenada Guatemala Guinea Guinea-Bissau Guyana Haiti Nederländerna Honduras Indien Indonesien Irak Iran Irland Island Israel Italien Jamaica Japan Jordanien Kambodja Kamerun Kanada Kap Verde Kazachstan Kenya Kina Kirgizistan Kiribati Kongo Brazaville Kroatien Kuba Kuwait Laos Lesotho Lettland Libanon Liberia Libyen Liechtenstein Litauen Luxemburg Madagaskar Makedonien Malawi Malaysia Maldiverna Mali Malta Marocko Marshallöarna Mauretanien Mauritius Mexico Mikronesien Moldavien Monaco Mongoliet Montenegro Moqambique Myanmar Namibia Nauru Nepal Nicaragua Niger Nigeria Nord Korea Norge Nya Zeeland Oman Pakistan Palau Panama Papua Nya Guinea Paraguay Peru Polen Portugal Qatar Rumänien Rwanda Ryssland Salomonöarna Samoa San Marino Sao Tomé Saudi Arabien Schweiz Senegal Serbien Seychellerna Sierra Leone Singapore Slovakien Slovenien Somalia Spanien Sri Lanka St Kitts & Nevis St Lucia St Vincent Storbritannien Sudan Surinam Sverige Swaziland Syd Afrika Syd Korea Syrien Tadzjikistan Tanzania Tchad Thailand Tjeckien Togo Tonga Trinidad & Tobago Tunisien Turkiet Turkmenistan Tuvalu Tyskland Uganda Ukraina Ungern Uruguay USA Uzbekistan Vanuatu Venezuela Vietnam Vitryssland Yemen Zambia Zimbabwe Österrike Öst Timor