![]()


Valuta: 1 Real = 100 Centavos
Landets centralbank: http://www.bcb.gov.br
|
100 cruzeiros. P198b. Utgiven 1983-84. Mannen på sedeln heter Luis Alves de Lima . Han fick senare titeln hertig och då blev han känd under tilltalet hertigen de Caxias. Han föddes i Rio de Janeiro 1803 och han dog i samma stad år 1880. General och politiker till yrket. |
|
|
|
|
|
Innan du går på valutahistoriken så kan du, om du vill, läsa om landets historia. Du får landets historia berättat med inriktning på sevärdheterna i Rio de Janeiro - där jag har varit. Landets valutahistoria
Portugal lade anspråk på Brasilien redan tidigt på 1500 talet. 1530 började de mer organiserat att kolonisera landet. Geoctroyerde Westindishe Compagnie, eller på svenska Holländska västindiska kompaniet, var nästa kolonisatörer från Europa att etablera sig i nuvarande Brasilien. Det skedde 1630 i vad som blev staden Pernambuco. Holländarna tillverkade mynt speciellt avsedda för Brasilien. Mynten hette gulden (eller florin) och hade delenheten stuivers. 1 gulden var detsamma som 20 stuivers. Den här mynttillverkningen var väldigt kortlivad. Den påbörjades 1645 och redan 1654 upphörde den. Under 1600 talets mitt stred holländare och portugiser om herraväldet i nuvarande Brasilien. Portugiserna etablerade en koloni i staden Recife år 1654. Men redan på 1640 talet hade de börjat föra portugisiska och spanska mynt till Brasilien. De spanska mynten fick en stämpel med ett värde i portugisisk valuta. Holländarna miste sitt inflytande i landet redan på 1660 talet. År 1693 fann portugiserna guld i landet. Ett par år senare började därför, inte oväntat, guldmynt att tillverkas i Brasilien. Guldmynten hette moedas och fick en delenhet i silvermyntet reis. Även silvermynten patacas och vintem tillverkades (satta som värda ett visst antal reis). Kopparmynt gavs förstås också ut (i reis). Mynttillverkningen i Brasilien blev så framgångsrik så att man började slå mynt även för moderlandet Portugal i Brasilien. Detta myntslag hette dobra, det var i guld, och det tillverkades från år 1722. Mynten kallades för övrigt för Joe eftersom de hade kung Joao som motiv. På 1770 talet gavs de första sedlarna ut i landet. Utgivare den portugisiska administrationen i form av Administracao Geral dos Diamantes, vilket översatt till svenska blir något så fint som kungliga diamant administrationen. Sedlarna gavs ut i olika valörer under ca 20 år. Från år 1808 och ända fram till 1890 talet gav Banco de Brasil ut valuta i landet. Banco de Brasil var inte en utan tre banker - fast med samma namn. De verkade dock inte samtidigt. Den första banken verkade 1808-1829, den andra 1851-1853 och den tredje 1853-1890. Provinsen Minas Geraes gav ut sedlar perioden 1808-1818. 1815 blev Brasilien den en halvan av kungadömet Portugal och Brasilien. Tidigare hade de varit en koloni till Portugal, nu blev de (åtminstone på pappret) jämställda med moderlandet. På 1820 talet blev Brasilien helt självständigt, men det betydde inget särskilt för valutaanvändandet i landet. Reis fortsatte att användas som den mest förekommande enhet.
Kopparmynt. 40 reis från 1827. Rio Grandese Republic hette en helt självständig del av Brasilien som existerade 1835 till 1845. Sedlar i valören 100 reis gavs ut i Rio Grandese Republic. Även i provinsen Bahia gavs en serie sedlar ut. Lite tidigare än i Rio Grandese faktiskt. Redan på 1820 talet.
Först 1846 introducerades - som officiell valuta - en ny valuta i landet. Valutan hette milreis och delades in i 1000 reis. Milreis hade introducerats tidigare, men 1846 nådde den alltså officiell status. Det var en konsekvens av en oreda som pågått under hela 1800 talet. Antalet mynt i cirkulation var alldeles för högt och dessutom hade många mynt stämplats för att ges nytt, högre värde. Nya högre valörer hade också introducerats 1834. År 1833 gavs till och med sedlar ut, som skulle användas för att växla in de allt mindre värda kopparmynten. Dessa sedlar kallades också, översatt till engelska, rätt och slätt Copper exchange notes. Dessa Copper exchange notes gavs ut via provinsiella myndigheter. Från år 1833 gavs också mer reguljära sedlar ut, i de centrala myndigheternas regi. Dess första utgåva kallades estampa 1. Nya utgåvor kom sedan regelbundet. Ända till 1880 talet. Då gavs sedlar i valören 5 milreis ut. Den utgåvan kallas estampa 9 och den var den sista i dessa serie utgåvor. Under 1850 talet gav ett antal privatbanker ut sedlar. Åtta stycken var de, och deras utgåvor benämns S381-S450 i Standard Catalog of World Paper Money. Sammanlagt 18 privatbanker gav under några kaotiska år i slutet av 1880 talet och början av 1890 talet ut sedlar. Dessa benämns S521-S711. Tidigare nämnda Banco do Brasil var en av dessa 18 banker. Av de åtta banker som gav ut sedlar på 1850 talet så var det bara en enda (bortsett från Banco de Brasil) som återupptog utgivningen på 1880-90 talen. Denna bank hette Banco de Bahia. Republica dos Estados Unidos do Brasil (republiken alltså) gav från 1890 talet och fram till andra världskriget ut en serie sedlar. Dessa var i valörerna 500 reis till 1000 milreis och de benämns P1-P93 i Standard Catalog of World Paper Money. Under 1890 talet gav sammanlagt sex stycken regioner ut sedlar. De var Alagos, Amazonas, Maranhao, Pernambuco, Rio Grande do Norte och Sergipe. Sedlarna benämns S471-S515.
Något som kallades Caixa de Conversao gav under 1900 talets två första årtionden ut sedlar. Caixa de Conversao bytte sedan namn till Caixa de Estabilazcao vilka fortsatte ge ut sedlar fram till andra världskriget. Caixa de Conversaos utgåvor benämns P94-P98 (utgåva 1), P99-P100 (utgåva 1a) och P101-P102 (utgåva 2). Caixa de Conversao gav också ut en så kallad provisorisk utgåva, i valörer från 10 milreis upp till 500 milreis. Dessa benämns P102A-P102F i Standard Catalog of World Paper Money. Efterföljaren Caixa de Estabilazcao gav ut sedlar i valörer 10 milreis upp till 500 milreis i två olika utgåvor (P103-P109 resp P109A-P109F). På 1920 talet återupptog Banco de Brasil upp sin verksamhet. Deras första utgåva på 1900 talet kom 1923 och de gav sedan ut ytterligare några utgåvor fram till andra världskriget.
Det rörde på sig i Brasilien under mellankrigstiden. Regionala utgåvor gavs ut i Minas Geradas, Rio Grande do Sul och Sao Paulo under denna tid. Dessutom gavs en "revolution issue" ut år 1924 av några som tydligen ville ha en ny ordning i landet. Denna "revolution issue" bestod dock bara av en valör. 5 milreis (S881). Inte mycket att komma med alltså.
Mitt under brinnande andra världskrig fick Brasilien en ny valuta. Cruzeiron ersatte nämligen nämnda milreis den 1 nov 1942. Valutan milreis var dock giltigt betalningsmedel ända till 1955. The national treasury, myndigheterna, gav ut den nya valutan. Centralbanken Banco de Brasil gick i graven. Cruzeiron var värd exakt lika mycket som milreis, växlingskursen var alltså 1 mot 1. I och med att cruzeiro introducerades fick landet också en ny delenhet; centavo (värd som väntat 1/100 del av cruzeiron).
Regionen Rio Grande do Sul gav ut en egen serie sedlar perioden 1959-1966. Brasiliens valutapolitik efter världskriget har inte varit nån succé precis. Inflation och allmänt valutakaos har ställt till det rejält för landet. Läs och begrunda följande:
-slut-
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Länkfältet
för denna webbsajt hittar du under annonserna:
|
Länk till
Amazon.com och ett magasin du säkert behöver om du är intresserad av vad
som berättas på denna sajt:
Standard Catalog of World
Paper Money | |
|
Besök webbutiken som säljer böcker, magazin &
mjukvara för myntsamlare:
Astore.amazon.com/banknotes.se
| |
|
|
umismatiska
webportalen på Banknotes.se - den ultimata länksamlingen för dig som är
intresserad av sedlar, mynt, numismatik generellt.... Numismatiska webportalen
på Banknotes.se länkar till 1000....
Klicka här.