![]()


Valuta: 1 Konvertibel mark = 100 pfennig
- klicka på fotografiet för att ta dig till landets centralbank.
1992 års utgåva av 50 dinars. P12.
|
|
|
|
|
Ovanför på sedeln ser du landets mest kända byggnadsverk - och det finns inte längre. I alla fall inte i originalupplaga. Staden Mostar har fått sitt namn efter denna berömda turkiska 1500-talsbro, Stari Most, som gick över Neretva-floden fram till det senaste kriget. Återuppbyggnaden av bron har startat. Och faktiskt även avslutats. Bron återinvigdes i augusti 2003. Brons uppkomst under det turkiska styret innebar att bron kunde anses vara en symbol för det muslimska folket. Andra har sett den som en symbolisk bro mellan de olika folken i Hercegovina, inte minst därför att muslimer har bott, och fortfarande bor, vid dess ena sida, och kroater bor på dess andra sida.
Mostar Bridge. Foto från Technologystudent.com Gå till den sajten. Där finns mycket att läsa om denna bro, du kommer till rätt sida genom att klicka här.
Längre ner kan du läsa om landets valutahistoria, men först lite om landets historia i övrigt. Fram till och med 1000 talet Bosnien har fått sitt namn efter floden Bosna och Hercegovina efter hertig Stjepan Vukcic Kosaca - som levde på 1400 talet. Bosnien-Hercegovina består således av två regioner, Bosnien i nord och Hercegovina i de södra delarna. Sarajevo och Mostar är huvudorterna i respektive region. De första bofasta människorna i vad som idag är Bosnien-Hercegovina var folkslagen illyrer - ett folkslag som fanns i antiken - samt kelter. Ett par hundra år före Kristus födelse blev området romersk. Kejsaren Augustus bildade provinsen Illyrien. Romarna styrde regionen i åtminstone 800 år, fram till år 395 i form av nämnda provinsen Illyrien och efter år 395 (då ju Romarriket splittrades) i form av en del av det östromerska riket Bysans. Slaver från Ukraina och Polen kom till området på 600- och 700 talet. Slaviska folk och romarna kom sedan att strida om området. Med tiden blev slaverna dominerande. Kelterna och illyrerna inlemmades helt enkelt i den slaviska kulturen. Namnet Bosnien nämns första gången på 900 talet. Först då fick alltså området en egen identitet. Hercegovina nämns första gången så sent som på 1400 talet. Ungrare, turkar - och självständighet Bosnien hamnade på 1200 talet under ungersk styre. En ungersk biskop ifrån Kalocsa ville tillsammans med påven, göra landet till en katolsk region - vilket dock mötte en hel del motstånd från bosnierna. 100 talet år senare, på 1300-talet blev Bosnien ett självständigt kungadöme. Kung Trtko blev krökt på 1370 talet och under hans styre blev Bosnien en förhållandevis stark nation. Ganska snart dock försvagades nationen. Det var turkarna som gav sig på landet. Under sin storhetstid på 1300- och 1400 talet så ockuperade Bosnien sin granne Hum - Hum blev 1448 en självständig region och så småningom känt under namnet Hercegovina. 1463 intog de turkiska ottomanerna Bosnien och ockuperade det i över 500 år. Hercegovina gjorde ett tappare motstånd - åtminstone höll de ut lite längre. Först år 1482 inlemmades de i det turkisktottomanska riket. Då blev de administrativt också en del av Bosnien. Det turkiska styret förde med sig många förändringar för Bosnien och Hercegovina. Att det i dag finns så stor muslimsk spridning i landet beror på den långa ottomanska ockupationen. Vid den här tiden i Bosnien och Hercegovina valde adeln att konvertera till islam för att inte bli av med sina privilegier och gods. Ganska snart följde bondebefolkningen deras exempel Det var under turkarnas styre som den berömda bron i Mostar, Hercegovina byggdes.. Det kristna upproret och östkrisen Allteftersom tiden gick blev Bosnien-Hercegovina mer självständigt - under 1700-talet och första halvan av 1800-talet deltog landet i försvarskrig mot Österrike, vilket gjorde att de krävde självständighet inom det Ottomanska imperiet. På 1870 talet hände intressanta saker. Vi ska försöka bena upp det. Vi har till att börja med något som kallas det kristna upproret som varade 1875-1878. Upproret startades av att ottomanerna höjde en skattesats på landareal med 25 %. Men detta var förmodligen bara en utlösande faktor. I själva verket så var det ett uppror av de kristna serberna i Hercegovina (och senare av kristna i andra delar av Balkan) riktat mot de muslimska turkiska herrarna. Det kristna upproret ledde till den så kallade östkrisen. Bulgarerna gjorde uppror mot turkarna, 100 tals turkar dödades. Med ryskt stöd förklarade serberna krig mot det ottomanska riket. De två europeiska stormakterna Österrike och Ryssland såg nu sin chans att rubba den turkiska dominansen i sydöstra Europa. Berlinkongressen år1878 gav mandat till det Österrikisk-ungerska imperiet att ockupera Bosnien och Hercegovina. Det gick inte helt utan problem, men lyckades så småningom. Det påstås att ryssarna gav landet till Österrike-Ungern i gengäld mot att Österrike skulle förhålla sig neutrala i ett ryskt-turkiskt krig. Före, under och efter världskrigen Bosnien-Hercegovina fick ett eget parlament, men religiösa och nationella motsättningar skapade stora motsättningar. Den storserbiska rörelsen inom landet blev allt större. Detta ledde 1914 till mordet på den Österrike-ungerska tronföljaren Franz Ferdinand eftersom serberna ville befrias från österrikiskt styre. Mordet ledde till att Österrike-Ungern förklarade krig mot Serbien - första världskriget var därmed inlett. Efter det första världskriget så blev Bosnien-Herzegovina en del av "the Kingdom of the Serbs, Croats and Slovenes" - det skedde i december 1918. Detta kungadöme fick namnet Jugoslavien i oktober 1929 Efter andra världskrigets tyska ockupation återuppstod Jugoslavien - nu som en så kallad demokratisk federation. Bosnien-Hercegovina fick sin konstitution och status som republik tillbaka. 90 talets kaos 1992: Karadzic utropar "Den serbiska republiken Bosnien-Hercegovina". Krig utbryter i landet. Några månader senare proklamerar de bosniska kroaterna en egen stat i västra Bosnien. 1995: I november undertecknas ett fredsavtal i Dayton, USA - Bosnien delas in i två enheter, en kroat-muslimsk federation (51% av ytan) och en serbisk republik, Republika Srpska (49%). Under kriget dödades 250.000 människor. Radovan Karadzic och Ratko Mladic, den högste ansvarige politikern respektive den högste militäre befälhavaren (båda serber) anses vara de två mest skyldiga till dödandet.
Radovan Karadzic Landets valutahistoria
Ottomanska piasters användes under det ottomanska imperiet. Österrikiska Kronen användes under Österrike-Ungerns styre.
Efter det första världskriget tog landet sig valutan jugoslaviska dinar (YUK). Under en period under andra världskriget var Bosnien-Herzegovina införlivat i Kroatien - då användes den kroatiska valutan Kuna (HRD). Även tyska Reichskreditkassenschein (XDEK) cirkulerade i landet under andra världskriget.
När Jugoslavien återuppstod efter andra världskriget så infördes också en ny valuta - en ny Dinar (YUF). Ännu en ny Dinar (YUD) introducerades 1966, och den fick ersätta den tidigare YUF. En YUD gavs värdet 100 gamla YUF. En konvertibel Dinar (YUN) introducerades 1990. Nu var inflationen påtaglig. En ny YUN gavs nämligen värdet 10000 gamla YUD. 1992 var det dags igen. En ny Dinar behövdes, den fick ISO beteckningen YUR. En YUR = 10 YUN. Under perioden som kom fick Bosnien-Hercegovina sin självständighet.
1992 introducerades det självständiga Bosnien-Hercegovinas egna valuta, också det en Dinar (BAD). Denna egna valuta gick i par med den jugoslaviska dinaren YUN. Två år senare, 1994, var det dags igen. Bosnien-Hercegovina fick en ny valuta - kallad... dinar. ISO kod BAN. En BAN = 10000 gamla dinars, BAD. 1 januari 1995 introducerades den konvertibla marken, som gick i par med den tyska marken - och numera med euron. Den konvertibla marken har ISO kod BAM. .
Den serbiska republiken med bas i Banja-Luka - Republika Srpska - gav ut egna sedlar - i valutan dinars. Dessa dinars hade ISO kod BASN och gick i par med den jugoslaviska dinaren med beteckningen YUR - som ju introducerades 1992. Republikens första (och enda utgåva i denna dinar) hade valörerna 10, 50, 100, 500, 1000, 5000, 10.000, 50.000, 100.000, 1 miljon, 5 miljoner och 10 miljoner dinars (P133-P144, de sorteras under Bosnien-Hercegovina i Standard Catalog of World Paper Money). Jugoslavien introducerade en ny valuta 1993 - då hade nationen Bosnien-Hercegovina blivit en egen nation. Serbiska Republika Srpska hängde dock på Jugoslavien och introducerade en dinar med ISO kod BASO i par med den nya jugoslaviska dinaren. Serbiska Republika Srpskas nya dinar kom i en utgåva 1993. Valörerna var (håll i er nu) 50 miljoner, 100 miljoner, 1 miljard och 10 miljarder dinars (P145-P148). En andra utgåva i samma valuta kom samma år. Valörerna då var 5000, 50.000, 100.000, 1 miljon, 5 miljoner, 100 miljoner, 500 miljoner, 1 miljard och 50 miljarder dinars (P149-P157).En sedel på just valören 50 miljarder, fast från Krajina i Kroatien, kan du se på Kroatiens sida på denna webbplats. Krajina var ett serbkontrollerat område även det. De bröt sig ur övriga Kroatien på ett liknande sätt som Republika Srpska bröt sig ur Bosnien-Hercegovina. En sedel med ytterligare en nolla kan du se på Serbiens sida....
Republika Srpska anslöt sig till övriga Bosnien-Hercegovina 1996, och fick då samma valuta. Om än med egna motiv. Bosnien-Hercegovinas sedlar ges alltså ut med delvis två olika utseenden. -slut-
|
|||||||||||||||
Länkfältet
för denna webbsajt hittar du under annonserna:
|
Länk till
Amazon.com och ett magasin du säkert behöver om du är intresserad av vad
som berättas på denna sajt:
Standard Catalog of World
Paper Money | |
|
Besök webbutiken som säljer böcker, magazin &
mjukvara för myntsamlare:
Astore.amazon.com/banknotes.se
| |
|
|
umismatiska
webportalen på Banknotes.se - den ultimata länksamlingen för dig som är
intresserad av sedlar, mynt, numismatik generellt.... Numismatiska webportalen
på Banknotes.se länkar till 1000....
Klicka här.