Blå moskén

Blå moskén har fått sitt namn av dess blå kakelplattor och av de blå mosaikfönster som påstås ge ett blåaktigt sken inomhus. Vet inte om jag riktigt håller med om att det skulle finnas något blåaktigt sken inomhus, men guideböckerna påstår i alla fall det.

Utifrån sett så ska den se som vackrast ut från den asiatiska sidan, på andra sidan Sea of Marmara. Inte minst därifrån ska moskéns kupoler, halvkupoler och sex minareter framstå som mycket vackra.

Blå moskén byggdes av arkitekt Mehmed Aga i klassisk osmansk stil på uppdrag av sultan Ahmet I. Bygget påbörjades 1609 och var klart år 1616. Moskén byggdes där the Great Palace of the Byzantine Empire tidigare legat och alldeles i närheten av den dryga 1000 år äldre Hagia Sophia kyrkan.

Syftet med att placera Blå moskén bredvid Hagia Sophia var solklart. Ahmet I ville bygga en moské som skulle överglänsa grannen Hagia Sophia i praktfullhet. Det är väl tveksamt om Ahmet I och Mehmed Aga lyckades med det. De flesta tycker inte så.

Blå moskéns styrka sägs ligga i dess perfekta proportioner mellan kupolerna, halvkupolerna och minareterna (och det kan jag väl hålla med om). Men i praktfullhet vinner Hagia Sophia. Personligen tycker jag de två byggnadernas läge bredvid varandra får dom båda att framstå ännu mäktigare än vad de skulle göra om någon av dom stod där självt.

Blå moskén har sex minareter, vilket är mycket ovanligt om inte unikt (i Turkiet finns ingen annan moské med sex minareter). Det finns en historia bakom, sann eller inte, här är den: Sultanen ville egentligen ha en minaret gjord av guld. Guld betyder ”altin” på turkiska. Men Mehmed Aga trodde att han menade ”alti”, vilket på engelska sägs betyda sex (vilket i fart fall jag inte hade någon aning om). Mehmed Aga tycks alltså ha varit engelskspråkig. Mehmed tolkade sultanen önskan som att han ville ha sex minareter.

Moskéns turkiska namn är en hänvisning till sultanen. Namnet är sultan Ahmet Camii, vilket rätt och slätt betyder sultan Ahmets moské. Ahmet hann dock inte få så stor glädje av moskén, han dog mindre än ett år efter att den var färdigbyggd. Han blev bara 27 år.

Moskén har, som alla moskéer, några fontäner eller brunnar framför ingången. Man bör nog visa dessa fontäner respekt. De är inte till för firandet av fotbollslandslagets senaste seger. Fontänerna är för de troende som ska till att bedja. Dessa förväntas tvätta sig eller åtminstone vaska av sig innan de går in i moskén.

Den västerländske besökaren måste också komma ihåg att moskén i allra högsta grad är en moské, även i det vardagliga livet. Bönestund hålls fem ggr per dag, vid tidig morgon, runt lunchtid, på eftermiddagen, på kvällen och innan läggdags. Vid bönestunderna stängs moskén för besökare (under ca en halvtimme). Kom också ihåg att fredagar är islams helgdag. Moskén är då stängd under längre tider än andra dagar.

Byggnaden är 64 x 72 meter, dess kupol är 23,5 i diameter och 43 meter hög från golvet. Fyra stora pelare om 5 meter i diameter bär upp byggnaden. 260 fönster ger ljus åt moskén. Det sägs att moskén rymmer 10 000 människor. Om det är före eller efter brandmyndigheterna sagt sitt, törs jag dock inte säga. Jag tycker det verkar mycket. Såååå stor var inte moskén.

Den vackra predikstolen i marmor är den ursprungliga. Den är alltså nästan 500 år gammal. Imamen står en bit nedanför predikstolens högsta nivå, i respekt för Mohammed. Imamen använder predikstolen endast för middagsbönen på fredagar, samt vid större helger. Du ser nämnda predikstol till höger.

Moskéns kanske viktigaste interiör är dess mihrab. Riktningen till Mecka måste visas de bedjande. Det gör man genom en fördjupning i en av byggnadens väggar. Denna fördjupning kallas mihrab. Det finns en mihrab i alla moskéer och ofta är den utsmyckad eller gjord på ett vackert sätt.

Riktningen till Mecka har ett särskilt namn, qibla.

Alldeles i närheten av själva moskén finns eller har funnits några fler byggnader, tillhörande komplexet. Ett turkiskt bad, en teologiskola, ett kök som serverade soppa åt de fattiga, ett sjukhus och till och med en marknad. Dessa byggnader och institutioner tillkom samtidigt som moskén och måste räknas in då man ger den sitt omdöme.

 -slut-

Genom att klicka nedan tar du dig tillbaka till Turkiet.htm.

Och genom att klicka här nere tar du dig till hela sajtens startsida.