Om sedeln

Mannen på sedelns framsida är kung Jigme Singye Wangchuk. Wangchuk har varit kung sedan 1972 och är det fortfarande (juli 2003)

Palatset Paro Dzong (som du ser på sedelns motstående sida) byggdes år 1646 men har vid ett flertal tillfällen förstörts av antingen brand eller av jordbävningar. Senast brann det 1951. Palatset byggdes för att fira en seger över invaderade tibetaner.

En Dzong är namnet för ett bhutanesiskt buddistfort. Paro är namnet på den dal där fortet ligger. I denna dal ligger flera buddisttempel, men det som bär namnet Paro Dzong är det mest berömda och storslagna.

Nationalmuseet  - enligt uppgift Bhutans enda museum - är inrymt i vakttornet till Paro Dzong. Kollektionen i museet inkluderar konst, vapen och till och med frimärken. Där finns också uppstoppade djur - inklusive fåglar - och där finns en imponerande samling av porslin för the. Det mesta av samlingen är av mycket gammal årgång. Museumet är faktiskt definierat som ett tempel beroende på dess många religiösa föremål i samlingen.

Här ovan ser du palatset Paro Dzong, alltså avbildat på sedeln ovanför.

 Palatset Paro Dzong ännu en gång.

Landets valutahistoria

Den indiska rupien

Nationen Bhutan grundades 1907. Innan dess var landet splittrat mellan olika härskare. Den indiska rupien har cirkulerat i Bhutan sedan år 1907. Valutan är faktiskt fortfarande 'legal tender' i landet. Indiska rupien var indelad i 16 annas och 64 paise fram till och med 1957. Sedan skedde en reform, decimalenheten introducerades. 1 indisk rupie blev då detsamma som 100 naye paise.

Så var det fram till 1964, då en ny delenhet introducerades. Paise. 1 indisk rupie = 100 paise sedan 1964 och ännu idag alltså.

Egna mynt i fyra olika perioder

Bhutan enades som sagt inte förrän i början av 1900 talet. Inte desto mindre fanns det förstås mynt i landet även tidigare. Bhutans tidiga mynthistoria är indelad i fyra perioder, period I, II, III och IV. Period I sträcker sig från 1790 och fram till år 1820. Period II åren 1820-1835, period III 1835-1910 och period IV 1910-1927.

Söder om Bhutan, i Cooch Behar i Indien, fanns ett myntverk som verkade fram till år 1789. Före 'period I' användes även i Bhutan mynt slagna i detta myntverk. Men när verket ifråga stängde, så började bhutaneserna själva slå mynt. Det var 1/2 rupies och 1 rupies mynt och det var kopior på de mynt som slagits i Cooch Behar. 1/2 och 1 rupies mynten var de enda mynt som slogs under 'period I'.

Mynten slagna 'period II' (1820-1835) var mer självständigt gjorda. Under den här perioden dök det också upp mynt med hakkors på. Det var dock absolut ingen nazistisk symbol på den tiden. Inslaget av koppar och mässing blev större. 1 rupies mynten sjönk i vikt från ca 11,60 gram under 'period 1' till ca 9,80 gram. Både vikt och halt minskade alltså - en värdeminskning i dubbel bemärkelse.

Perioden 1830-1910 ('period III') såg uteslutande mynt slagna i valören 1/2 rupies. En hel del olika varianter av myntet ifråga tillverkades, flera hade ett hakkors. Mynten var i kopparmässing.

Under nästa period ('period IV' 1910-1927) tillverkades också då bara 1/2 rupies. Kopparmässing mynten fortsatte slås, men det tillkom också 1/2 rupies mynt i silver. De senare förstås värda mer än de förstnämnda.

Moderna mynt

1928 introducerades egna mynt med modernt utseende. Valörerna känner vi igen; 1/2 och 1 rupies. 1/2 rupies mynten kallades också Tickchung. 1957 skedde en valutareform (decimalsystemet infördes). I och med detta fick bhutaneserna mynt i valörerna 25 och 50 naya paisa (delenheten för rupie). På 60 talet kom även nya mynt i valörerna 1 och 3 rupie.

Ngltraum

Först 1974 introducerades den egna valutan Ngltraum som är indelad i 100 Chetrums. Till att börja med så gav Royal Government of Bhutan gav ut sedlarna. Royal Government of Bhutan gav ut en utgåva från 1974-78, med valörerna 1, 5, 10 och 100 Ngltraum (P1-P4). Nästa utgåva kom 1981. Valörer då 1, 2, 5, 10, 20, 50 och 100 Ngltraum (P5-P11).

1983 tog the Royal Monetary Authority of Bhutan över ruljansen. De gav ut sin utgåva nr 1 från 1985-92. Valörer 1, 2, 5, 10, 20, 50 och 100 Ngltraum (P12-P18). Den sedel du ser ovan är från denna utgåva.

-slut-

Genom att klicka nedan tar du dig till sajtens startsida.