Templet Therseus (engelska the temple of Theseus eller the Theseum)

Therseus-templet kan du se på kullen Areopagus i Aten. Templet byggdes för att motta liket, eller mer korrekt benresterna, från Theseus. Theseus var kung av Aten på 1200 talet före Kristus och han var enligt legenden son till antingen Aegeus (föregångaren på tronen) eller havsguden Poseidon. Modern hade haft nattliga besök av dom bägge så det ansågs av de samtida som osäkert vem av de båda som var den egentliga fadern.

Therseus var ute på många äventyr. När han återvände från ett av dessa hade en annan man tagit makten i Aten. Therseus fick fly. Han tog sig till Skyros vilket inte var ett särskilt lyckat drag. Väl i Skyros blev han nämligen mördad av kung Lykomedes, kung över Skyros.

Cirka 800 år efter mordet byggdes Therseus-templet i Aten. Therseus’ benknotor fördes till templet. Templet lär ha varit färdigbyggt först år 465 före Kristus men redan år 469 togs benresterna till templet.

Templets storlek undrar du över? Det är ca 50 meter långt och 13,7 meter brett. Det har fått stått förebild för flera tempel runt om i världen. Den mest berömda kopian byggdes på 1820-30 talen och finns i Wien i Österrike. Men även i Sverige finns ett tempel byggt med Therseus-templet som förebild. Det ligger i bruksorten Söderfors i norra Uppland och uppfördes av en brukspatron redan i slutet av 1700 talet.
 

saknas

Ovan: två fotografier på kopian i Söderfors i norra Uppland.
 

Ovan: templet Therseus fotograferat från Akropolisklippan resp ett fotografi taget "på plats".

Här nedan har du två fotografier jag tog på den informationstavla som står intill templet. Tavlans text (som jag alltså fotograferat) berättar templets historia.
 

saknas

Ovan: info om templet...

Akropolis i Aten

Under den grekiska så kallade klassiska perioden (450-330 före Kristus) så byggdes de tre viktigaste templen i Atens Akropolis. Klippan där Atens Akropolis är byggd hyste dock religiösa byggnader även tidigare.

De tre templen jag syftar på är Parthenon, Erechtheion och Nikes tempel. Här är några fotografier på det mest berömda.

Tre fotografier på templet Parthenon. Klicka om du vill se dom i större format. Nedan ser du hela Akropolisklippan, fotograferad nerifrån stan.
 

saknas

Berömda Akropolis i Aten.

Templet Parthenon

En av världens absolut mest kända byggnader heter Parthenon och ligger i Aten. Templet byggdes mellan åren 447 och 438 före Kristus till gudinnan Athenas ära. Athena var Atens skyddsgudinna och hon hade skyddat atenarna i deras krig mot perserna. Atenarna tackade henne med detta tempel.

Athena var som du säkert vet, mycket mera än statsstadens Atens skyddsgudinna. Hon var stridens gudinna men också gudinna (och beskyddare över) städer och jordbruk. Grekerna trodde också hon uppfunnit bland annat vagnen, flöjten och plogen. Och att hon gett människan förmågan att bygga skepp. Athena tillskrevs alltså sådant som människan hade god nytta av i sitt vardagliga liv.

Den atenske ledaren och statsmannen Perikles lät bygga templet. Perikles föddes på 490 talet och dog ca år 429. Perikles var Atens främste ledare – någonsin. Under hans tid var staden den mest betydelsefulla av Greklands alla statsstäder. Perikles gillade demokrati. Han uppmuntrade invånarna att engagera sig i stadens angelägenheter. Nu var demokrati inte något för alla dock. Demokratin var något som endast fria grekiska män över 20 år hade rätt att ta del av.

Perikles hyste dock respekt även för de fattiga. Parthenon byggdes av fattiga invånare. Perikles ville på detta sätt ge dom arbete, och därmed möjlighet att försörja sig.

Parthenon var förstås utsmyckat med bildkonst (delvis bevarat). På en yta fanns en skidring av gudinnan Athenas födelse, som är ett kapitel i sig. Kortfattat kan sägas att Athena föddes ur guden Zeus huvud. Zeus hade vid ett tillfälle en fruktansvärd huvudvärk. Han fick hjälp att bokstavligen öppna sin skalle. Ut kom Athena, fullvuxen och fullt påklädd i rustning.

En annan yta av templet visade gudinnan Athenas strid mot havsguden Poseidon, om vem som skulle bli Atens skyddsgud. De båda gudarna kom överens om att erbjuda atenarna en varsin gåva. Den som gav befolkningen den mest uppskattade gåvan skulle också få bli skyddsgud över staden. Havsguden Poseidon gav det han trodde människorna skulle uppskatta mest: en fåra med friskt vatten. Vattnet var dock salt, så det ratades (förstås) av atenarna. Havsguden Poseidon hade inte klämm på att det var sötvatten befolkningen behövde.

Athenas gåva var mer uppskattad. Hon gav atenarna ett olivträd, det första som setts i staden.

Längs med de två kortsidorna, respektive de två långsidorna, visades fyra olika scener.

På den södra sidan visades ett slag mellan Perithous’ krigsmän (lapiter) och kentaurer. Perithous levde på 1200 talet före Kristus. Han var samtida med kung Therseus i Aten, om vilken du kan läsa längre upp. Dessa båda herrar var mycket goda vänner. De var ute på olika äventyr tillsammans. Bland annat lär de tillsammans ha kidnappat sköna Helena. Bildkonsten på Parthenontemplet handlar dock som sagt om något helt annat. Vi ser där Perithous’ stolta krigare i en strid mot kentaurer.

Kentaurer var varelser till hälften häst, till hälften människa. Kroppen var en hästs, men istället för ett hästhuvud hade kentaurer en människas överkropp – från midja och uppåt.

Den bildkonst som funnits på Parthenontemplets norra sida lär, tror man, ha föreställt scener ur det trojanska kriget. Man vet dock inte säkert. Väldigt lite är bevarat. På den östra sidan sågs strider mellan gudar och jättar. Den västra sidan en strid mellan greker och amazoner. Amazoner var ett krigarfolk av uteslutande kvinnor.

Inne i templet kunde man se scener ur en festival till gudinnan Athenas ära. En mindre del visade bildkonst på samtliga gudar i den grekiska mytologin.

En väldigt liten del av skulpturerna finns kvar på dess ursprungsplats, det vill säga på själva templet. Av det som inte förstörts så finns en del i Akropolis museum, alldeles intill templet. En stor mängd (mer än hälften av de kvarvarande skulpturerna) finns på British museum i London. Grekland och Storbritannien träter om skatterna, grekerna vill att de återbördas till Aten. British museum vägrar.

Runt om i världen har det bildats organisationer för att påverka British museum att återlämna skatterna. I Sverige finns Svenska Parthenon-kommittén. Enligt denna kommitté stöder 80 % av britterna ett återlämnande.

Det finns dock också skulpturer från templet i museum i främst Köpenhamn och Paris (Louvren).

Templets i särklass mest berömda skulptur var Athenastatyn. Den fördes dock till Konstantinopel (nuvarande Istanbul) redan på 400 talet efter Kristus. Statyn var 7 meter hög och den tillverkades samtidigt med templet i övrigt. Den var alltså mer än 800 år gammal då den fördes till Konstantinopel, som ju var dåtidens mäktigaste stad i södra Europa och mindre Asien. Det var från Konstantinopel det mäktiga bysantinska riket styrdes. Statyn skulle aldrig återvända till Aten.

Kopia på Athena statyn. Nyfiken? Läs mer på http://www.nashville.gov/parthenon/Athena.htm

På 1200 talet förstördes Athenastatyn. De katolska latinarna hade under en period på 1200 talet makten i Konstantinopel. En del skatter från staden togs då till Rom, andra skatter förstördes. Bland dessa Athenastatyn.

Att "Athenastatyn" verkligen föreställde gudinnan Athena är inte alls säkert. En del experter tror att den istället föreställde hennes följeslagerska segergudinnan Nike. Om Nike kan du läsa längre ner.

Templet Erechtheion

Enligt legenden var det på denna plats (där Erechtheion templet nu står) som Athena planterade det olivträd som fick atenarna att välja henne som skyddsgudinna. På samma plats så lät havsguden Poseidon sin treudd lämna ett avtryck. Där sprang en källa fram, dessvärre med saltvatten.

Ett (eller möjligen flera) altare för att dyrka bland andra Hefaistos (smideskonstens gud) och Zeus ska ha funnits här. Vad du kan se idag är mest rekonstruktioner. Det mesta av templet förstördes på 1820 talet (av en granat under det grekiska frihetskriget mot turkarna). Templet sägs vara känt för sina pelare, föreställande dansande kvinnor (de så kallade karyatiderna). Pelarna du ser på templet är dock kopior. Original finns både i närliggande Akropolismuseet och i British Museum.

En man vid namn Erechtheus, kung i Aten på 1300 talet före Kristus, har fått ge namn åt templet. Templet i sig byggdes dock inte förrän på 420 talet före Kristus. Kung Erechtheus ska enligt en legend ha varit en son till gudinnan Athena. Hursomhelst, det är genom en minst sagt sorglig legend om hans döttrar konungen är mest känd. Kung Erechtheus hade tre döttrar som var väldigt sammansvetsade. De ingick en pakt. Ifall en av dom skulle dö, så skulle de övriga två följa denne in i döden genom att ta sina liv.

Norr om Aten, som ledare för en annan stad, fanns en kung Eumolpus som var både framåt och framgångsrik. Han bestämde sig för att erövra Aten. Kung Eumolpus var son till havsguden Poseidon. Poseidon var inte särskilt positivt inställd till Aten, eftersom ju stadens invånare valt Athena till skyddsgud, istället för honom. Poseidon bestämde sig för att hjälpa sin son erövra Aten.

Kung Erechtheus insåg att hans möjligheter att besegra kung Eumolpus var rätt små. Han måste hitta på något, men visste inte vad. Han begav sig till oraklet i Delfi för att rådfråga denne. Oraklet svarade att han skulle vinna kriget mot kung Eumolpus om han offrade en av sina tre döttrar till döden. Erechtheus var mycket fäst vid sina döttrar, så det var med stor motvilja han för sin fru berättade vad oraklet sagt. Makarna kom ändå överens om att följa oraklets råd. De hade ju att välja mellan å ena sidan en av sina döttrar och å andra sidan att låta Aten gå under.

Makarna lät de tre döttrarna dra lott om vem som skulle offras till döden. Det blev den yngsta dottern. Döttrarna höll dock hemligt för föräldrarna att de alla skulle låta sig dö.

Kung Erechtheus vann kriget mot kung Eumolpus, men i krigets absoluta slutskede dödades han av fienden. Och det var kanske lika bra det. De två äldre systrarna hade uppfyllt sitt löfte och låtit ta sina liv, medan kungen var på slagfältet.

Legenden har dock ett inte helt sorgligt slut. Gudinnan Athena blev så berörd av döttrarnas öde så att hon lät de tre bli till stjärnor på den grekiska mytologins stjärnhimmel.

Nikes tempel

Nike var Athenas följeslagerska. Hon var segerns gudinna i den grekiska mytologin. Ofta framställdes hon som en liten figur med vingar. Undantag fanns dock. En av världens absolut mest berömda och kända skulpturer föreställer gudinnan Nike. Det finns på Louvren i Paris, är dessvärre numera huvudlöst, och den heter på engelska Nike of Samothrace efter den grekiska ö där den hittades.

Skulpturen Nike of Samothrace är allt annat än liten.

Längre upp kan du läsa om den sedan länge försörda Athenastatyn. Den tros av en del dock ha föreställt en vingklippt Nike. Vingklippt därför att man därmed trodde att statyn, eller gudinnan själv, inte skulle kunna lämna Aten…

Nikes tempel på Akropolisklippan i Aten byggdes på 420 talet före Kristus, efter ett beslut taget redan år 448. Det vet man. Det fanns ett tempel på platsen redan tidigare, men atenarna tyckte att ett tillägnat segergudinnan skulle göra sig bättre där.  

Zeustemplet

Zeustemplet är inte mycket till tempel idag. Det mesta av templet är förstört av mänskliga händer eller nedbrutet av tidens tand. Bygget påbörjades år 515 före Kristus, under tyrannen Peisistratos den yngres tid som ledare i Aten.

Kolonnerna var ursprungligen 104 till antalet (samtliga ca 17 meter höga). Det ursprungliga utseendet på kolonnerna var av Dorisk stil. På 170 talet före Kristus fick de ett mera imponerande utseende. Då tillfördes korintiskt stil. Denna stil introducerades i Grekland redan på 500 talet före Kristus och beskrivs så här av www.dscoverychannel.se: "livliga och färgglada scener med människor och djur tillsammans med blomsterdekorationer som förmodligen inspirerats av konst från Mellanöstern".

På webbsidan http://stp.ling.uu.se/~mikaela/WORDDOKUMENT/Konsthistoria.htm beskrivs både den doriska stilen och den korintiska, samt även en tredje stil:

"I den grekiska arkitekturen förekommer kolonner, som fyller en praktisk funktion. De bär upp byggnader, men är samtidigt utsmyckade med kapillär. Dessa kan vara av dorisk, jonisk eller korintisk stil. Den doriska stilen är väldigt strikt, utan bas och med släta kapillär, sk ekinuskapitäl.

Den joniska har något mer utsmyckade kapillär, volutkapitäl, i rundade, bockhornsformade mönster och den korintiska stilen, slutligen har akantuskapitäl, smyckade med blommor och blad.

Dess fris är dekorerad med berättande bilder, och de korintiska kolonnerna saknar gavelfält. De grekiska byggnaderna är av mer mänskliga proportioner i jämförelse med de gigantiska egyptiska byggnaderna. Formerna är symmetriska och harmoniska. "

Överst: Zeustemplet sett från Akropolistemplet, samt Zeustemplet sett så att säga från plats. Nederst: den korintiska stilen sett i närbild.

På webbsidan http://www.sydvasten.nu/aten.htm står det skrivet ungefär så här, om det som finns intill Zeustemplet:

"Vi passerar Zeustemplet med 15 (+ 1 liggande) av ursprungligen 104, 17 meter höga, kolonner med korintiskt kapitäl. När kejsar Hadrianus 130 e.Kr. gjorde det 700-åriga bygget klart gjorde han en port till sin ära med inskription mot Akropolis: "Detta är Theseus stad, den gamla staden" och mot andra sidan: "Detta är Hadrianus stad, inte Theseus". Det är en av de rejälaste informationsskyltar jag skådat".

Yepp, intill templet så finns en "port" som du kan se mer av i två fotografier här.

En port till sin ära med inskription mot Akropolis: "Detta är Theseus stad, den gamla staden" och mot andra sidan: "Detta är Hadrianus stad, inte Theseus".

Hur såg då allt ut då det begav sig?

Varenda souvenirshop med självaktning i Aten säljer en plansch. Du kan köpa den i önskad storlek. Planschen ifråga visar Aten hur det såg ut under antiken (nåja.. som man tror att det såg ut). Här är planschen inskannad av mig. Klicka på den.
 

Du ser bland annat Akropolisklippan, och du ser det stora Zeustemplet. Vad du inte ser är Therseus-templet. Det ligger på motstående sida av Akropolisklippan.

-slut-

Genom att klicka nedan tar du dig tillbaka till Grekland.htm.

Och genom att klicka här nere tar du dig till hela sajtens startsida.